Bad Education (2019)

2 september, 2022 Lämna en kommentar

Jag undrar om inte Bad Education var ett litet försök från Hugh Jackmans sida (eller filmbolagets sida snarare) att få en Oscarsnominering. Trots att den visades direkt på HBO så tror jag säkert att den gick nån vecka på bio bara för att kunna bli nominerad. Eller så är jag fel ute. Men bara grejen att den bygger på en verklig händelse och att Jackman går all in för att gestalta en verklig person gör att mina tankar går åt just Oscarshållet.

Det är ganska otrolig historia som berättas. Jackman spelar Frank, en charmig ”rektor” (superintendent på engelska) för en skola på Long Island. Tillsammans med sin assistent Pam (alltid bra Allison Janney) har han sett till att skolan gjort kanonresultat.

Men det finns ju alltid en baksida. Frank och Pam håller på med seriöst pengafiffel där de använder statliga pengar för att renovera sina egna bostäder mm mm mm. Det är bara en tidsfråga innan bubblan spricker. Men som vanligt i såna här historier tror de skyldiga in i det längsta att de ska kunna komma undan.

Det var intressant hur Frank faktiskt verkar vara passionerad för det arbete med skolan han gör. Det känns som att han är en lärare i grunden. Han vet även hur man ska hantera folk och hur man får saker och ting gjorda.

Är det mest uppmärksamheten han är ute efter eller är han passionerad på riktigt? Jag lutar faktiskt åt det senare. Som jag skrev så känns det som att han är en lärare i grunden, och det värsta fifflet står nog assistenten Pam för. Frank vet om det men blundar för det, kanske mot bättre vetande. Eller? Att förskingra 11 miljoner dollar av skolans medel kanske vägs upp av att det går så bra för skolan. Fjärde bästa resultat i hela USA! Nej, givetvis inte. Eller?

Jag tyckte även det var intressant hur hela härvan avslöjades av en tjej som jobbade på skoltidningen. På uppmaning av Frank själv (!) börjar hon arbeta som en undersökande journalist för att skriva en artikel om ett av skolans byggprojekt och upptäckter då konstigheter i bokföringen. Ja du, Frank, du grävde din egen grav. Som man bäddar får man ligga… på en brits i fängelset.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep

PS. Det visade sig att jag var fel ute med mina tankar kring eventuellt Oscars-fiske. Det verkar i alla fall som att Bad Education betraktas som en ren tv-film trots att den bl a visades på Toronto Film Festival. Efter den festivalen köpte HBO in den och då blev det en tv-film (eller streaming-film borde det väl heta nuförtiden).

Arkiverad under Betyg 3, BOATS, Brott, Drama, Film, Recension Tagged with , , , , , , , , , , , ,

Tunnelen (2019)

31 augusti, 2022 4 kommentarer

I söndags skrev jag om den norska katastroffilmen Skalvet. Varför inte fortsätta på det temat med ytterligare en rulle i samma stil. Tunnelen!

En tankbil kraschar i en tunnel, det börjar brinna och fast i tunneln ombord på en buss är bl a Elise (Ylva Fuglerud) som är dotter till Stein (Thorbjørn Harr) som är en del av räddningspersonalen utanför. Let the katastrof begin.

Tunnelen är kanske den svagaste av de norska katastroffilmer jag har sett (Vågen och Skalvet) men ändå inte dålig på nåt vis. Vi känner igen handlingen. Det är ett klassiskt upplägg: en pappa, Stein, vars fru har dött är ihop med en ny tjej (spelad av svenskan Lisa Carlehed) men har en fnurra på tråden med sin dotter Elise. Ska katastrofen hjälpa till att knyta samman familjen igen?

En positiv detalj är att filmen till viss del är en snöfilm. Snö på film gillar vi alltid. En kanske både positiv och negativ detalj är klichén med en hetlevrad snubbe bland räddningspersonalen som vill visa sig på styva linan men sen backar när det väl gäller… men som i slutändan ändå levererar à la Private Hudson. Fasiken om det inte blev lite dammigt i rummet till och med mot slutet. En trea är filmen värd, helt klart.

En sak till som jag noterade är att filmen riktar mer eller mindre öppen kritik mot norska myndigheter och hur de (inte) hanterar farorna med de många och långa tunnlar som finns i Norge.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep

Arkiverad under Action, Betyg 3, Drama, Film, Katastroffilm, Recension Tagged with , , , , , , , , , , , , ,

Skalvet (2018)

28 augusti, 2022 10 kommentarer

Norge är ena rackare på katastroffilmer. Denna filmvåg började med Vågen, och Skalvet är en direkt uppföljare till den. Efter Skalvet har vi även fått Tunnelen (har sett den men inte skrivit om den än) och Nordsjön (har inte sett den än) från våra västra grannar.

Skalvet inleds med Skavlan! Haha, ja, tv-programmet Skavlan alltså där Skavlan spelar sig själv och man pratar om det som hände i Vågen. Det hela känns realistiskt, som om det vore Skavlan idag om Corona och hur man skulle kunna hindra att det sker igen.

Hjältepappan Kristian betraktas som en… hjälte men själv mår han inte speciellt bra och relationen till familjen är allt annat än god. Precis som det ska vara i en katastroffilm med andra ord.

Den här gången är det en hotande jordbävning som Kristian och hans forskarkollegor försöker larma om. Givetvis lyssnar ingen. Kanske för att Kristian är en slarver och dessutom mår rejält psykiskt dåligt. Det är svårt att leda eller initiera en räddningsaktion då.

Det är kul, eller bra snarare, att det utspelar sig i Oslo. Eftersom jag har varit där och kände igen byggnaderna så gjorde det att det kändes mer verkligt. Skalvet är som en norsk version av Skyscraper fast med en norsk deprimerad gutt istället för The Rock.

Mot slutet får vi riktigt intensiva actionscener (bl a med några rejält överraskande dödsfall) uppe på översta planet på ett lyxhotell där Kristians fru jobbar. Precis som i Vågen så får vi följa en liten grupp, en familj, och hur de ska rädda sig och hitta varandra. Det är liksom inte femtielva figurer vi följer som i en Roland Emmerich-katastrofare. Obs! Jag gillar Emmerichs katastroffilmer, men här blir det en lite annorlunda känsla.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep

Arkiverad under Action, Betyg 3, Drama, Film, Katastroffilm, Recension Tagged with , , , , , , , , , , , , , ,

Bird Box (2018)

26 augusti, 2022 10 kommentarer

Huh, jag ser nu att postapokalyps-thrillern Bird Box regisserades av danskan Susanne Bier. Jag vet inte varför men jag blir något överraskad av den informationen. Filmens manus skrevs av Eric Heisserer som ju även låg bakom manuset till mästerverket Arrival, även den filmen baserad på en bokförlaga för övrigt.

Efter en katastrof som liknar den i The Happening, M. Night Shyamalans katastrof till film, lever Sandra Bullock med en man och två barn i en ensligt belägen stuga. De får höra rapporter om en fristad med andra överlevande och beslutar sig för att försöka ta sig dit.

Det är vibbar av både The Happening och The Walking Dead här, och jag sitter och hoppas på att förklaringen till apokalypsen kommer att vara betydligt bättre än den i The Happening. Svar: ja, det är den, kanske för att man egentligen inte får nån förklaring alls.

Filmen utspelar sig både precis när katastrofen inträffar och fem år senare. I scenerna under katastrofen tar en grupp människor sin tillflykt i ett hus. Här fick vi några riktigt intensiva och bra sekvenser. Ni vet, vem är god, vem är ond, vad ska gruppen göra, stanna kvar eller fly vidare?

Det var även en riktigt bra rollbesättning. En efter en dyker de upp, toppskådisarna: bl a Sarah Paulson, Trevante Rhodes från Moonlight och en härligt intensiv John Malkovich. Jag undrar om inte Susanne Bier hoppade på som regissör just för att få jobba med så bra skådisar i scener som jag beskrev i stycket ovan.

Jag kan inte låta bli att dela ut en fyra pga att jag gillade upplägget och stämningen så pass mycket. Bättre än A Quiet Place!

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep

Arkiverad under Apokalyptisk, Betyg 4, Film, Postapokalyptisk, Recension, Skräck, Thriller Tagged with , , , , , , , , , , , , , ,

Climax (2018)

24 augusti, 2022 6 kommentarer

Den inledande dansscenen i Gaspar Noés psychodrama Climax är helt underbar. Jag satt som i trans och njöt av de duktiga dansarna med sina olika stilar. Krump bl a, det var nog nytt och hett på 90-talet då filmen utspelar sig. Krump är för övrigt en av de märkligaste dansstilar jag har sett. I övrigt är det underbar musik och fotot är snyggt som attan.

Efter inledningen kom jag ur mitt transliknande tillstånd och tyckte att filmen blev lite ointressant. De olika dansarna delar in sig i par och snackar ganska ointressant skit med varandra.

Noé älskar som vanligt sin roterande och galna kamera. Men en sak som jag inte vet om det var så smart var att filma dans ovanifrån. Det känns som att man tappar en dimension då.

Ett LSD-spetsat sangriabål gör sen att filmen urartar i totalt kaos, ett kaos som kanske påminner om inledningen av Noés mästerverk Irréversible. Men här blev jag inte lika tagen av det jag fick se.

Jag noterar att Noé leker lite med filmens format. I början kommer en del av eftertexterna. I mitten kommer credits för dansare och musik.

Med jämna mellanrum dyker textbudskap upp i rutan. Några exempel: ”Att få födas är en unik möjlighet”, ”Att leva är en kollektiv omöjlighet”, ”Att dö är en fantastisk upplevelse”. Dessutom innehåller filmen ett aborttema. Hmm, nja, jag vet inte vad Noé vill ha sagt här. Jag tror han borde ha nöjt sig med att ägna sig åt dansen och transen… Ändå godkänt till filmen till slut.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep

Arkiverad under Betyg 3, Dans, Drama, Film, Recension, Skräck Tagged with , , , , , , , , , , , ,

Monsters of Man (2020)

21 augusti, 2022 Lämna en kommentar

Monsters of Man är en sci-fi-actionthriller där AI-krigsrobotar går bärsärk under ett test i en sydostasiatisk djungel. Nu är det upp till några medarbetare från det ansvariga vapenföretaget, som hade flygits in för att monitorera testet, att fånga in robotarna. Eller vill företaget verkligen fånga in robotarna direkt? Först kanske vittnena, en grupp Läkare utan gränser (typ), till den slakt som förekom måste elimineras?

Nej, det här föll mig inte alls på läppen. Det är en sadistisk film. Den är för rå vad gäller våldet samtidigt som den är sentimental på helt fel sätt under vissa dödscener med stråkar och klinkande piano som om vi bevittnar nåt fint. Jag fick vidriga Lone Survivor-vibbar och det är inga bra vibbar. Jag fick även vibbar av Hardware (robotarnas design!) och det är inte heller några bra vibbar.

Jag uppskattade några saker. T ex är det en programmerare från vapenföretaget med som jag kunde relatera till. Han klagade på hårdvaru-människorna som hade designat robotarna. Liksom: jaha, som vanligt är det upp till mig att fixa HW-problem med en mjukvarulösning. 😂 Och så då chefer som vill se saker utvecklade, klara och lösta igår. Framförhållning, tack!

Men som helthet, en äcklig film.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep

Arkiverad under Action, Betyg 1, Film, Recension, Science fiction Tagged with , , , , , , , , , , , ,

Tenet (2020)

19 augusti, 2022 6 kommentarer

Jag såg inte Tenet på bio vilket nog var synd då jag speciellt under inledningens actionsekvenser förmodligen hade dragits in i filmen på ett helt annat sätt.

Det förekommer tidigt en märklig sekvens som skvallrar om att nåt är fel i filmens värld. En kula åker baklänges, ut ur en kulhål och träffar John David Washingtons motståndare. Huh?! Förvirring! Är det som vanligt så att Christopher Nolan leker med tiden?

20 minuter senare: inte så mycket förvirring. Det är alltså prylar, saker, som är tidsinverterade. Solklart! Då väntar vi bara på nästa steg, nästa ”objekt” att tidsinvertera. Hmm, vad kan det vara månntro?

Det var riktigt härligt med riktig action, riktiga inspelningsplatser, riktiga fajter. På riktigt. Och så är ju alltid köksfajter trevliga också.

Hur lång är Elizabeth Debicki egentligen? Lång, gissar jag på.

Notis: John David Washington går som en hallick med ett speciellt flyt, ungefär som sin far som pimp i Malcolm X.

Jag vet inte om filmen funkar fullt ut. Några av actionsekvenserna, speciellt mot slutet, blev för komplicerade och det kändes kliniskt. Jag kände även att jag inte var speciellt sugen att ta reda på hur allt hängde ihop genom att titta på ”Tenet Explained”-videor på YouTube. Well, jag är i och för sig aldrig sugen på att titta på Explained-videor på YouTube. Men om jag hade varit det så hade jag inte tittat på några om Tenet.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep

Arkiverad under Action, Betyg 3, Film, Recension, Science fiction Tagged with , , , , , , , , , , , ,

The Midnight Sky (2020)

17 augusti, 2022 2 kommentarer

The Midnight Sky är en relativt misslyckad mix av rymdrullarna Gravity och Interstellar (utan bokhylleflummet) och apokalypsäventyret Greenland.

Jorden håller på att förgiftas till obeboelighet (är det ett ord?) efter en katastrof. George Clooney är ensam på en arktisk forskningsstation. Han är obotligt sjuk och vet att han ska dö och försöker kontakta och stoppa rymdskeppet Aether som är på väg tillbaka till Tellus efter att ha letat efter andra beboeliga planeter. Det är dystert värre. För dystert för filmens bästa.

Kyle Chandler spelar en av astronauterna på Aether och för att fördriva tiden tittar han på (tror jag) apokalypsfilmen On the Beach vilket var en lite kul homage men kaaaanske ett något udda filmval. Ett lustigt grepp är att vi i flashback-sekvenser ser en annan yngre skådis spela Clooneys rollfigur men det är Clooney själv som gör rösten. Hehe, ja, det Clooney som regisserar filmen och han var väl lite förtjust i sig själv antar jag.

Under en period blir The Midnight Sky en sorts Överleva i vildmarken-film vilket jag uppskattade. Slutligen innehåller den en twist som jag såg komma från flera mil. Den var nästan så uppenbar att det i själva verket kanske inte var en twist.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep

Arkiverad under Apokalyptisk, Betyg 2, Drama, Film, Recension, Science fiction Tagged with , , , , , , , , , , , , ,

The Lost City of Z (2016)

14 augusti, 2022 4 kommentarer

Nej, det handlar inte om The Lost City med Sandra Bullock och Channing Tatum. Det här är något betydligt seriösare (pretentiösare?), nämligen James Grays homage till Apocalypse Now, Fitzcarraldo och Aguirre, the Wrath of God.

Jag gillade The Lost City of Z ganska så direkt. Fotot är underbart. Det finns en grå ton över bilden som skapar rätt känsla av den tid som filmen utspelar sig i (början av 1900-talet). Det påminner kanske om gamla foton som man ser från den tiden tänker jag mig. Lite så där dammigt.

Det handlar om klass och berömmelse, om att göra sig ett namn som medierna snappar upp och marknadsför. Istället för att det är en influerare på Instagram som idag så är det här en upptäcktsresande som följs av amerikanska papperstidningar.

Det var kul att se kejsaren Palpatine från Star Wars i en liten roll. Han är en underbar skådis (Ian McDiarmid). Det var kanske inte lika roligt att se Robert Pattinsons lösskägg. Pattinson själv sköter sig men tyvär var hans skägg skrattretande och av nån anledning kom jag att tänka på Bröderna Dal och professor Drövels hemlighet.

Filmen skiftar under en period fokus då det blir en del scener från första världskriget vilket gjorde att jag lite tappade intresset. Jag ville se mer av upptäckter från den mystiska djungeln där det okända väntade. Dessa djungelsekvenser gav mig lite samma vibbar som när man (läs: jag) utforskar övergivna platser. I slutändan räcker det hela till ett klart godkänt betyg.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep

Arkiverad under Äventyr, Betyg 3, Biografifilm, Drama, Film, Naturfilm, Recension Tagged with , , , , , , , , , , ,

Walking Out (2017)

12 augusti, 2022 Lämna en kommentar

Walking Out handlar om en pappa-son-relation och hade kunnat ingå i mitt Överleva i vildmarken-tema som jag körde för några år sen. Sonen bor hos sin mamma och besöker bara sin pappa en gång om året i Montana. Förhållandet mellan de båda är minst sagt ansträngt. Sonen sitter med ansiktet i mobilen medan pappan ska härda sonen medelst älgjakt i bergen.

Det handlar om manlighet, om jakt, om att döda djur för föda. Det är möjligen lite för mycket skriven dialog. Ja, det är klart den är skriven. Det är det man kallar manus, din dummer! Men jag menar alltså att den känns skriven och inte nåt som rollfigurerna skulle säga i filmens verklighet. Ibland kan det bli så när filmen vill fram ett budskap (på ett övertydligt sätt).

Det förekommer klassisk musik som jag inte riktigt vet om den funkar. Jag tyckte det blev lite pretto. Jag hade hellre velat höra nån form av country/bluegrass eller nåt.

Sonen får uppleva naturen och vildmarken som den ska upplevas. Han upptäcker och inser att mobilen inte är till mycket nytta där ute. Det hela utvecklar sig till ett överlevnadsdrama efter en olycka. Nu är det upp till sonen att ta ansvar. Bra jobbat, pappa! Kanske för bra jobbat…

Mm, det är egentligen en fin film om män och pojkar som inte kan uttrycka sina känslor. Det enda jag inte gillar är slutet. Jag kan liksom inte köpa det… och nu kommer det spoilers… Kan de liksom inte bara acceptera varandra som de är. Nej, pappan ska behöva dö för att det ska ske.

Walking Out påminner t ex om en film som Wildlike och jag konstaterar att jag gillar den här typen av filmer även om det kanske inte blir toppbetyg så ofta.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep

Arkiverad under Äventyr, Betyg 3, Drama, Film, Naturfilm, Recension, Vandringsfilm Tagged with , , , , , , , , , ,

← Äldre inlägg

Nyare inlägg →