10 i topp: Filmer 2002
22 augusti, 2015 15 kommentarer
Filmspanarna listar återigen sina favoriter från ett filmår. Den här gången är det dags för 2002. Oj, oj, vilket filmår tänker jag… inte riktigt den här gången. 2003 var ju för mig ett galet år med mängder av sedda toppfilmer. 2002 var inte lika galet men nästan. Efter min topp-10-lista kommer ett gäng bubblare som fanns med i diskussionen.
Då kör vi!
10. Carnages

2002 tyckte jag filmer med flera parallella historier var det bästa som fanns. Magnolia var min favoritfilm. Så när en ung fransk debutantregissör vid namn Delphine Gleize gjorde en liknande film så kunde jag bara kapitulera.
9. All or Nothing

Brittisk diskbänksrealism när den är som bäst, signerad Mike Leigh. Glöm inte näsdukarna!
8. Lilja 4-ever

Svenskrysk traffickingrealism när den är som bäst, signerad Lukas Moodysson. Jag såg filmen på en förhandsvisning som Stockholm Filmfestival ordnade. Jag var helt tagen efteråt.
7. Bloody Sunday

Paul Greengrass handhållna kamera gör mig inte besviken. Jag känner att jag är mitt i händelserna. Känslan av en kommande och oundviklig katastrof är påtaglig.
6. Motståndaren

Angelo Badalamenti har gjort musiken. Bara en sån sak. Dessutom är Daniel Auteuil kung i huvudrollen. På franska heter filmen L’adversaire. Den är ytterst obehaglig och är regisserad av en kvinna vid namn Nicole Garcia.
5. The Hours

Tre parallella historier som utspelas i tre tidsepoker som länkas samman på ett snyggt sätt. Jag är en sucker för sånt här.
4. Adaptation

När jag 2003 gjorde en topplista över de bästa filmerna jag såg på bio det året hamnade Adaptation på plats fyra. Den hamnar på plats fyra även här. Charlie Kaufman när han är som bäst.
3. The Pianist

Vissa filmer berör en. Vissa inte. Roman Polanskis The Pianist berörde mig. Jag såg filmen 2002 på den Franska Filmfestivalen på den trevliga biografen Sture. 5/5.
2. The Ring

Jag har aldrig blivit så rädd av en film som jag blev av The Ring (remaken förstås!). Rysningarna som strömmade genom kroppen kändes som 20000 volt. Jag såg filmen på en förhandsvisning som ordnades av Stockholm Filmfestival och jag visste absolut ingenting om filmen innan. Vilken upplevelse! 5/5.
1. Irréversible

Det kan givetvis bara finnas en etta. Om man har sett filmen så hamnar den på plats ett, så är det bara. Det är sen gammalt. Det är oåterkalleligt. Mitt huvud snurrade efter att jag såg Irréversible. Jag vill nog inte se den igen. Eller kanske en gång till. 5/5.
Här är mina bubblare: Bowling for Columbine, Equilibrium, De renade, Dirty Pretty Things, Durval Discos, Far from Heaven, Guds stad, Heaven, Lost in La Mancha, One Hour Photo, Returner, Road to Perdition, Sagan om de två tornen, Star Wars: Episode II – Attack of the Clones, Sweet Sixteen och Whale Rider.
Kolla nu in vad de andra filmspanarna har hittat i filmväg från 2002:
Filmitch
Rörliga bilder och tryckta ord
Fripps filmrevyer
Fiffis filmtajm
Movies – Noir
Flmr
The Nerd Bird
Filmspanarna listar återigen sina favoriter från ett filmår. Den här gången är det dags för 2003. Oj, oj, vilket filmår tänker jag när jag tittar igenom mina favoriter från året på Filmtipset. Fast om jag tänker efter en gång till så beror nog min upphetsning mest på att 2003 kan vara det år som jag har sett mest filmer ifrån nånsin. Antalet filmer jag har sett gör då helt logiskt att antalet höga betyg också ökar. Värt att nämna är att jag under halva 2003 var ”mellan jobb” vilket gjorde att det fanns gott om tid att se på film, då man inte skrev på jobbansökningar.










Filmspanarna listar återigen sina favoriter från ett filmår. 2007 känns för mig som ett riktigt bra år eftersom jag den här gången verkligen hade många riktigt bra filmer att välja bland. Värt att notera är att jag såg tre av filmerna på listan under Stockholm Filmfestival.









Filmspanarna listar återigen sina favoriter från ett filmår. Den här gången är det ett år från det ”gyllene” 80-talet. 1987 (









Rackarns vad många årslistor jag publicerar nuförtiden. Jag som var så anti mot listor förr i tiden. Man kan ju inte tävla i film liksom! Men nu har jag insett att det kan man visst!









Då var det äntligen dags att sammanfatta 2014 filmmässigt för min del. Anledningen till att jag som vanligt är sent ute att jag inte känt att jag hade sett de filmer jag ville se. Potentiellt bra filmer. Jag ville inte ha en osedd film som jag trodde på eller som jag alternativt hade hört mycket gott om. Jag kryssade inte riktigt alla filmer ska-se-listan men nu känner jag mig ändå rätt nöjd. Om ni undrar vilka filmer som jag betraktar som filmer från 2014 så kan ni fortsätta undra eller läsa 









Oj, vilket filmår 2004 var! När jag kollade igenom kandidater för min topp-10-lista så slutade det med en lista på 21 filmer. Elva måste alltså bort och det var inte det lättaste att peka ut de som inte skulle få plats på listan. Men, som min universitetslärare i hållfasthetslära sa när han rättade tentor: yxan måste falla.









1985 var ett svårt år för mig när det gällde att hitta filmer för min lista. År 1985 hade jag ännu inte fått det där riktiga filmintresset. Eller snarare, jag hade nog ett filmintresse men jag gick väldigt sällan på bio och var helt enkelt inte up-to-date. Av de filmer som hamnade på listan så såg jag inte någon när de var aktuella. Alla har setts senare, ibland kanske på tv några år senare och ibland relativt nyligen. Jag har gått väldigt mycket på känsla, som sig bör! Då kör vi. Här kommer The Back to the Future 1985 Top Ten Memorial List. 😉










Filmspanarnas tema den här månaden är Natten! Jag gillar ofta nattfilmer, filmer som till största delen utspelar sig under den mörka delen av dygnet, kanske speciellt filmer med en handling som äger rum under en enda natt. När filmspanarna kör sina teman brukar jag i vanliga fall välja ut en film som passar temat, se den och skriva om den. Oftast handlar det om en film som jag inte sett förut men ibland kan det bli en omtitt. Den här gången hade jag siktet inställt på två filmer som jag sett för länge sen och då gillat mycket. Antingen skulle jag se en av dem eller till och med bägge.






Oj, 1995 – vilket starkt filmår! Det formligen kryllar av filmer som jag kan tänka mig på topp-10.
























Vad säger folk?