Justice League (2017)
28 juni, 2019 12 kommentarer
Rullarna i DC:s filmiska universum har verkligen inte rosat marknaden, i alla fall inte min marknad. Hittills har det kommit sju filmer och så här ser det ut rent betygsmässigt för min del (klicka på länkarna för recensioner):
Man of Steel (2013) – 3/5
Batman v Superman: Dawn of Justice (2016) – 1/5
Suicide Squad (2016) – 1/5
Wonder Woman (2017) – 3/5
Justice League (2017) – 1/5
Aquaman (2018) – 1/5
Shazam! (2019) – 2/5
Shazam! har jag alltså inte sett ännu men det blir nog en titt ganska snart, om inte annat eftersom den regisserades av Lights Out-regissören David F. Sandberg. Jag får för mig att Shazam! är ett försök att göra vad Deadpool gjorde i X-Men-serien, dvs addera lite glimt i ögat.
Men idag blir det en kortis om den femte filmen i serien, Justice League. Jag utlovade ju ett omdöme om den i onsdags och jag ska väl göra rätt för mig.
När jag kollar mina korta anteckningar så ser jag att jag noterade att den inleds på ett liknande sätt som Spider-Man: Homecoming, med ett ”YouTube”-klipp som filmats med mobilkamera. Jag antar att man vill vara nere med kidzen och ge nån form av realistisk ton. Just det här greppet (nån som spelar in en YouTube-video) har jag sett i flera filmer på sistone. Eighth Grade, A Simple Favor och Juliet, Naked är tre exempel. En trend?
Filmens skurk, Steppenwolf, är supertrist. Hans introduktion utspelar sig på Wonder Womans ö Themyscira. Tyvärr var det inte alls lika vackert här som det var i Wonder Woman. Nu är allt cgi, blek cgi, inklusive skurken själv. Och actionen är tråkig.
Inget hänger ihop. Allt är greenscreen. Det är för pompöst. Det är för osammanhängande. Cgi:n är horribelt dålig. Så det mesta är dåligt med andra ord, både historiemässigt och de tekniska aspekterna. Man försöker få till scener, och jag antar att det var här som Joss Whedon hopppade in, som är lite mindre och närgångna där vi ska lära känna rollfigurerna och deras relationer, men de är för korta och betyder inget eller för lite i stora hela.
Det enda som funkar är inte oväntat Wonder Woman (Gal Gadot). Hon är badass och har dessutom en bra egen signaturmelodi. I övrigt är detta skräp.
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Här vare kapning medelst stora sågen! 🙂
Jag tillhör ju den falangen som anser att Joss Whedon förstör superhjältefilmer mer än han tillför… (undantaget första Avengers!).
Tyvärr blev detta en rejäl mishmash och rätt rörig. Tyvärr.
Ha en trevlig helg!
Och god sommar!
Usel film kräva stor såg. 😉
Whedon är väl ingen jättefavvo hos mig heller. Då tycker jag Russo-bröderna är bättre. Just i Justice League tyckte jag Whedons scener (eller vad jag misstänker är Whedons scener) stack ut. De kändes ditstoppade.
Ha en trevlig semester! Själv jobbar jag en vecka till…
Precis.
Kämpa! 😉
👊
Här är vi helt överrens men jag gillade denna bättre än Batman vs Superman o Suicide squad men ingen av de tre är väl vad man kan kalla bra filmer. Personligen skyller jag det mesta som gått fel i DC-universum på Zack Snyder
Snyder började sin karriär bra, med Dawn of the Dead (trots snabba zombier). Sen har det bara gått utför tyvärr.
Håller helt med
🤝
Yup, helt eniga här bla när det gäller skurken och Gal Gadots insats. Synd bara att alla de andra drog ner henne. Vi tycks även vara hyfsat överens om betygen på DCEU, bortsett från att jag tyckte Man of Steel var skittråkig… Och då blev B v S något lite bättre i jämförelse. Men även där var det ju Gal som räddade showen i den mån den kunde räddas
https://bilderord.wordpress.com/2018/07/27/justice-league-2017/
Att jag tycker Man of Steel var helt ok beror nog på att det var en origin story. Brukar tycka att dessa är de bästa bland superhjältefilmerna.
Fast här var det ju en origin story med Henry Cavill och av Zack Snyder. Finns inget som kan rädda det 😉
Hehe, if you say so.