Jurassic World (2015)

filmspanarna_kvadratJag har ingen speciell relation till Jurassic Park-filmerna som många andra verkar ha (kanske främst gäller amerikaner?). Så när filmspanarna gick och såg dino-omstarten Jurassic World så förväntade jag mig en mysig actionrulle, varken mer eller mindre. Fick jag vad jag väntade mig? Ja, det skulle nog vilja påstå.

I filmen är nöjesattraktionen öppnad igen 20 år efter det första försöket som ju så kapitalt misslyckades. Den här gången har man expanderat från en ”park” till en hel ”värld”. Hit kommer Gray (ung dinofantast) och hans äldre bror Zach (inte fullt lika fascinerad av dinosar) för att spendera en helg i juravärlden där deras isdrottning till moster (Jessica Chastain light = Bryce Dallas Howard) jobbar. När skiten träffar fläkten, eller snarare när den nya publikdragaren Indominus rexen kommer lös, så kallas mannen som talar med dinosaurier in. Dinoviskaren heter Indiana Jon…eh Owen och spelas av den av nån anledning tokhajpade Chris Pratt. Fast visst, han har en viss charm.

I en sidoplott vill även en ond man spelad av Vincent D’Onofrio använda smådinosen Velociraptorn som soldat i människans tjänst. För dinosaurier går ju att kontrollera, ungefär som när man säger sitt, ligg, rulla, till en hund, det vet ju alla. Det kan ju aldrig gå fel.

”Jag kan flyga, jag är inte rädd”

Oh, well. Jag hade roligt när jag såg Jurassic World. Så är det bara. När väl actionen sätter igång tycker jag det är underhållande. Jag drogs helt in i filmen från och med att de två bröderna åker iväg i de där glassfärerna. Var det gyrosfär de kallades? Hela den sekvensen var rejält bra gjord och fint sammansatt trots att den pågår ett bra tag. När de sitter i käften på Indominus rex så satt jag på kanten av mitt biosäte. Vi får även ett klassiskt hopp från en hög klippa ner i vatten. Äventyrsmatiné av bästa sort.

Ett tag var faktiskt filmen uppe och nosade på en fyra. Men det var under själva visningen alltså. Efteråt och om man tänker efter bara lite så inser man att filmen inte har nåt manus som håller ihop överhuvudtaget. När vi filmspanare pratade på och på väg till Vapiano så hittade vi ganska så exakt 153 hål i handlingen eller andra bisarra brister.

Varför springer Bryce Dallas Howard omkring i högklackat ute i djungeln? Kan man ens springa omkring i högklackat ute i djungeln? Varför får man själv som litet barn styra den där gyrosfären vart man vill? Varför hade man med en berättarbåge där den äldste brorsan stirrar på tjejer som inte följdes upp alls? Varför kysste plötsligt Owen isdrottningen när hon skjutit en raptor? Skulle hela sekvensen då isdrottningens brittiska assistent agerade leksak åt ett vattenmonster vara rolig eller tragisk?

Äh, skit i det! Jag hade roligt trots de uppenbara bristerna. Det blir en trea. 🙂

*kopplar på hjärnan igen.*

    

Så vad tyckte nu de andra filmspanarna om Jurassic World. Vill de besöka parken igen?

The Nerd Bird
Rörliga bilder och tryckta ord
Fiffis filmtajm
Movies – Noir
Flmr
Fripps filmrevyer
Har du inte sett den?
Filmitch

The Wolverine (2013)

WolverineYtterligare en Marvelrulle! Den här gången är det dags för Hugh Jackman för att kamma upp frisyren och återigen ikläda sig rollen som den järva osårbara Logan aka Wolverine. Det är faktiskt inte första gången som Wolverine får en egen film. Redan 2009 kom X-Men Origins: Wolverine, som Marvel nog vill glömma. Den var inte speciellt bra. The Wolverine är en bättre film. Logan åker till Japan och träffar en bekant från slutet av andra världskriget. Han dras in i företagsintriger där även yakuzan är inblandad. Vem som är skurk är lite oklart till en början men en av skurkens medhjälpare är Dr. Green aka Viper, givetvis en mutant vars förmåga är att ömsa skinn (?). Filmen är aldrig tråkig men aldrig heller nåt jättespeciellt. Det bästa är nog bonusscenen under eftertexterna.

betyg_hel betyg_hel betyg_hel betyg_tom betyg_tom

The Fast and the Furious: Tokyo Drift

Eh, what? Are we making a movie?

Eh, what? Are we making a movie?

Titel: The Fast and the Furious: Tokyo Drift
Regissör: Justin Lin
År: 2006
IMDb
| Filmtipset

Har ni sett Billy Bob Thornton-regisserade Sling Blade? Om ni har det, som jag har, så vet ni att en ung liten kille har en av huvudrollerna. Det var en ung liten kille som pratade med en sån där släpande sydstatsamerikanska som ibland är tilltalande (kanske när barn pratar så), ibland mest jobbig. Lucas Black hette den unga skådespelartalangen. Jag gillade Sling Blade mycket, och jag gillade Lucas Black som spelade med en sån där stolt, vrång envishet som bara barn kan ha på film.

Jag gillar inte Lucas Black nåt mer.

I den tredje installationen av The Fast and the Furious lyser både Paul Walker och Vin Diesel (nästan) med sin frånvaro. Istället lyser dumhet i kubik med sin närvaro. Lucas Black lyser med sin stelhet och en skådespelartalang som hämtad från en misslyckad audition. Black har vuxit upp men hans talang har inte växt med honom, snarare tvärtom. Black spelar Sean, en street racing-slyngel på drift som skickas till Tokyo av sin mamma för att där bo med sin pappa – och sköta sig. Det ska väl gå bra. Det finns ju ingen street racing i Tokyo. Eller hur var det nu?

Nej, nej, nej, nej. Inledning är patetisk. Jag tänker att jag har hamnat i ett stereotyp-helvete med jocks och cheerleaders vart jag än tittar. Jag vet inte varför men det funkar betydligt sämre när det är ungdomar det handlar om. Kanske är det skådisarna som inte klarar av att axla sina stereotyper riktigt och då blir det bara fånigt. Eller så gillar jag inte high school-filmer. När Sean kommer till Tokyo blir det aningen mer uthärdligt. Men bara aningen; vi får ju träffa vår tredje rappare-gone-skådis: Lil’ Bow Wow! Ho, oh, nej, sluta nu. Allt är förlåtet Ja Rule, kom tillbaka.

Sung KangHamnar Sean i trubbel? Får han ihop det med gangsterkillens flickvän? Ska han rejsa mot gangsterkillen? Är han i början dålig på den japanska driftingstilen? Blir han tränad av nån som kan? Blir han sakta bättre? Är det Karate Kid 2 fast med bilar? Svar ja på alla frågor.

Filmen är en klassisk ”fisk på torra land”-historia. Sean lallar omkring i Tokyo, på nya skolan eller i parkeringsgarage och försöker vara cool. Det skulle kanske kunna funka men tyvärr finns inga stakes. Skurken är blek. Han kallas D.K. (Drift King) och görs av en skådis (Brian Tee) som är sämre än både Bow Wow och Lucas Black tillsammans. Stelheten personifierad. Seans romans känns bara krystad och hans tjej har egentligen inte nån funktion. Vid ett tillfälle driftar hon lite men bara på skoj tillsammans med Sean i bilen.

Den enda ljuspunkten, och den får man leta efter med lykta (fast vänta, då syns den ju bara sämre…) är rollfiguren ”Han” spelad av coole Sung Kang. ”Han” har jag lärt mig gilla mer och mer i de senare filmerna. Här var han bra men ändå inte nåt speciellt och han kunde definitivt inte rädda filmen från krasch.

Nej, det är helt enkelt en urtråkig film och när Vin dyker upp i en cameo är det bara fånigt.

tire
PS. Ni som kan er The Fast and the Furious vet att Tokyo Drift faktiskt utspelas sist av alla hittills gjorda filmer, sexan inkluderad. Mer om detta senare i temat.

%d bloggare gillar detta: