Pirates of the Caribbean: Dead Man’s Chest

23 mars, 2011 5 kommentarer


Titel: Pirates of the Caribbean: Dead Man’s Chest
Regi: Gore Verbinski
År: 2006
IMDb | Filmtipset

Recensionen skrevs i december 2006. He, jag noterar att jag inte var helt positiv…

Gore Verbinski kan göra bra film. Det bevisade han i The Ring. Den här filmen är tyvärr dålig, och på nåt sätt får jag för mig att det inte har så mycket med Verbinski att göra. Istället känns det som att det är för många personer inblandade och att man tror att det blir en bra film om man tar: en del överspelande Johnny Depp, en del pretty boy Orlando Bloom, en del pretty girl Keira Knightley, en del datoranimation och en del halvtaskig piratmatiné.

Sen blandar man ihop detta och hoppas att publiken ska svälja sörjan. Jag gör det inte. Det är helt utan tanke och mening. En del bitar i filmen är bra men som helhet blir det ihåligt. Det räcker liksom inte med ruggigt snygga datoranimerade pirater på Den Flygande Holländaren (med en helt virtuell Bill Nighy i spetsen). Nu några dagar efter att jag har sett filmen minns jag knappt att jag har sett den, vilket inte är gott betyg. Men trots allt blev jag underhållen till viss del just när jag såg den så betyget blir en stark tvåa.

2+/5

Och imorgon åker vi vidare till världens ände…

Arkiverad under Betyg 2, Fantasy, Film, Pirates of the Caribbean, Recension Tagged with , , , , , , , ,

Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl

22 mars, 2011 3 kommentarer


Titel: Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl
Regi: Gore Verbinski
År: 2003
IMDb | Filmtipset

Eftersom jag nyligen sett den tredje delen i kvartetten (?) filmer om de karibiska piraterna så tänkte jag att det kunde passa med en liten sammanfattning av vad jag tyckt hittills. Först ut är logiskt nog den första filmen, och observera att recensionen skrevs samma år (2003) som filmen kom, vilket möjligen kan förklara svamlet och referenser till dåtida aktualiteter…

Jaha, då har jag också sett Pirates of the Caribbean, som har hajpats en del måste man väl ändå säga. Jag skippar handlingen och går direkt på pudelns kärna eller det fina i kråksången eller mitt omdöme om filmen för att uttrycka mig tydligare. Jag tyckte det var lite för mycket familjefilm för mitt eget bästa. Savvy? Trots det så gillade jag verkligen första timmen eller så. Då var filmen en fyra för mig. Johnny Depp var mycket bra. Rolig helt enkelt. En karaktär som man inte kan låta bli att gilla.

Orlando Bloom och Keira Knightley som det unga kärleksparet (som får varann till slut, eller? snyft) var utfyllnad. Sa mig ingenting. Knightley känns som en docka ungefär som Jennifer Garner. Bloom var snäppet bättre. Även om jag kanske klagar lite på dessa två så måste det väl ändå kanske vara på det viset. Jag menar, alla kan ju inte vara som Depp i filmen. Det måste ju finnas nån normalitet, en motvikt mot hans originalitet. Men trots det, när dessa fyllde duken så blev det tråkigt. Geoffrey Rush som ondskefull pirat var väl ok, men jag har märkt att jag gillar Rush men tycker inte han är nåt otroligt speciellt. Fast, vänta nu. Han var ju med i Lantana och där var han bra. Ja, ja, det var nog i Shine som jag inte gillade honom riktigt.

Nåväl. Jag gillade effekterna med piraterna som blev skelett i månskenet. Det var rätt så ballt. Gillade även när de kom gående på bottnen under vattnet. Lite coolt.

Efter ungefär en och en halv timme så började jag känna mig lite uttråkad. Det blev lite för utdraget, och samtidigt förutsägbart. Jag hade också velat ha lite mer mörker. Men en sevärd matinéfilm är det, helt klart.

3+/5

Fortsättning följer imorgon med uppföljaren om den döda mannens kista…

Arkiverad under Betyg 3, Fantasy, Film, Pirates of the Caribbean, Recension Tagged with , , , , ,

Nattens väktare

19 februari, 2011 5 kommentarer

Titel: Nattens väktare (Ночной дозор, Night Watch)
Regi: Timur Bekmambetov
År: 2004
För några dagar sen utlovade jag i en kommentar till mitt inlägg om Återkomsten en recension av ryska vampyractionrullen Nattens väktare. Och den kommer här!

I världen finns ett antal personer som kallas De Andra som när de upptäcker sina krafter måste välja mellan ljus och mörker. I många generationer pågår det ett blodigt krig mellan De Ljusa och De Mörka. För att undvika fullständig slakt blir det vapenvila som bl a innebär att nya personer som föds och tillhör De Andra inte får påverkas av varken den ljusa eller mörka sidan utan måste välja sida själv.

Efter denna lilla inledning med bakgrunden hoppar handlingen framåt till dagens Moskva där vi får följa Anton, en s.k. nattväktare som åker runt i nattens Moskva för att spana efter t ex mörka vampyrer som bryter vapenvilan. Det här är maffig, episk äventyrsfantasy som samtidigt är smutsig, svettig actionthriller. Foto och klippning är hetsigt snyggt; liksom både skitigt och vackert om ni fattar. Det är en salig blandning av X-Men och datorspelsfilm. Det som är kul är att de övernaturliga liksom är en del av samhället. Personerna med övernaturliga krafter är egentligen inga speciella människor med superhjältedräkt, utan de åker tunnelbana som oss andra. Dessutom är det inte självklart om det är De Ljusa eller De Mörka som är goda. Är någon egentligen genomgod?

Även om filmen visuellt är strålande, så är historien lite för spretig och snabbt berättad för att funka fullt ut. Vissa saker stressas igenom och det känns som om filmskaparna ville lite för mycket. Ett fenomen som också drabbade Storm-regissörerna en aning. Vissa scener är underbara, bl a sekvensen där vi får följa en liten skruvs färd från ett flygplan ner i tekoppen hos en kvinna i en lägenhet. En sekvens som gav en riktig wow-känsla. Men filmen känns lite väl ytlig. Det är lite för hetsigt, för mycket på en gång, filmen sätter sig aldrig riktigt. Det är ändå trevlig underhålllning med en lite annorlunda känsla mest hela tiden och dessutom är det alltid kul att se en film som utspelas där man själv har varit. Jag gillar även slutet, där det plötsligt blev lite allvar, på det känslomässiga planet, för Anton. Betyget blir en stark trea och jag kommer att försöka se de två uppföljarna Dagens väktare och Skymningens väktare.

3+/5

PS. Jag kan väl säga att jag fortfarande inte har sett uppföljaren Dagens väktare och angående Skymningens väktare så verkar det råda oklarhet om den någonsin kommer att göras. Det märkliga är att den finns listad på Lovefilm.se trots att den inte har haft premiär, i alla fall inte enligt IMDb.

Arkiverad under Betyg 3, Fantasy, Film, Recension Tagged with , , ,

Harry Potter och dödsrelikerna – Del 1

30 januari, 2011 4 kommentarer


Titel: Harry Potter och dödsrelikerna – Del 1 (Harry Potter and the Deathly Hallows: Part 1)
Regi: David Yates
År: 2010
IMDb | Filmtipset

Så! Då har vi nått näst sista stationen på Harry Potter-linjen. Och för er som känner till Stockholms tunnelbana och den blå linjen så känns det lite som om vi har stannat på väg norrut mellan Hallonbergen och Kista vid spökstationen Kymlinge. Det är som att filmen utspelas i ett limbo mellan den föregående filmen och den sista delen. Allt är grått och mörkt. Det känns som om man medvetet har gjort filmen mörk och då menar jag inte bara handlingen utan framförallt själva ljussättningen. Ibland är det nästan som om man bara ser skuggestalter på den vita duken.

Största delen av filmen får vi följa Harry, Hermione och Ron ute på en hajk efter horrokruxerna där Voldemorts själ ju finns gömd. Det uppstår splittringar i gruppen när Ron blir lite sur och avis på Harry. Det är egentligen aldrig spännande utan känns som en lång uppbyggnad inför den sista filmen. Det hela är en sorts mysteriefilm: vilka föremål är det som är horrokruxerna och var finns dem?

Jag kände jag att jag var lite oinsatt i Harry Potter-världen; det var lite för länge sen jag såg de tidigare filmerna. Folk dör t ex till höger och vänster men eftersom jag inte riktigt minns vilka de är så känner jag inget. Man har även återigen slängt in den datoranimerade söt-svartalven vid namn Dobby som en humorsidekick. Och så saknar jag Snape väldigt mycket, det var min absoluta favoritkaraktär. Visst, han gör ett kort gästspel men det räknas knappt. Mystiken kring Voldemort är delvis borta. Precis som Snape är han med i början men är nästan tråkig trots frånvaron av näsa.

Även mysiga Hogwarts är borta från handlingen. Visst, nu ska det väl vara mer vuxet så det är väl bara att acceptera. Just det: berättelserna om de tre bröderna är nog bäst i hela filmen. Riktigt snygg, och bra högläsning av Emma Watson! Som helhet kan det dock inte bli godkänt.

2/5

Arkiverad under Betyg 2, Fantasy, Film, Harry Potter, Harry Potter-vecka, Recension Tagged with , , , , , , ,

Harry Potter och halvblodsprinsen

29 januari, 2011 4 kommentarer


Titel: Harry Potter och halvblodsprinsen (Harry Potter and the Half-Blood Prince)
Regi: David Yates
År: 2009
IMDb | Filmtipset

Nu var det inte så länge sen jag såg filmerna om Harry Potter. Men det var ändå ett tag sen (jag såg Halvblodsprinsen ca ett halvår efter Fenixorden, min kommentar) och kanske bidrar det lite till att jag inte riktigt kommer in i filmen som jag gjorde när jag såg t ex fyran och femman tidigare. Hur som helst, det är ändå en skön känsla att åter dras in i Hogwarts underbara värld efter ett obligatorisk gästspel i mugglar-världen i början av filmen som sig bör. (Redan i inledningen visas förresten lite av temat i filmen då Harry flörtar med en servitris.) Väl på plats på Hogwarts får vi den vanliga dosen av lektioner, intriger, quidditch, trollkarlsaction — samt småroliga kärleksbekymmer däremellan.

Nja, jag tyckte inte det är riktigt lika bra flyt i historien som det var i t ex Fenixorden. Däremot håller jag inte med de som säger att inget av vikt händer i filmen; det tyckte jag det gjorde nämligen. Däremot, återigen, känns det kanske ändå som en transportsträcka mot de två slutfilmerna. Som sagt, viktiga saker händer men det finns ingen uppbyggnad eller känsla av det är viktiga saker, de bara händer. Jag vet inte, fokus saknas eller är åtminstone väldigt suddigt. När det gäller skådisarna så har Daniel Radcliffe ett märkligt stelt sätt att le på, Rupert Grint är bättre än väntat och Emma Watson är charmig som vanligt på sitt piffiga sätt.

En rolig sak med Harry Potter är att det är brittiska filmer med brittiska företeelser och uttryck. Det känns skönt som omväxling mot allt amerikanskt som sköljer över en. Men åter till skådisarna. Alan Rickman är som vanligt bäst som Severus Snape. Intressantaste personen är helt klart Draco Malfoy (Tom Felton) som kämpar med sig själv. Det är lite samma tema som i förra filmen även fast Malfoy tillhör den mörka sidan. I Fenixorden var det Harry själv som slogs mot sin mörka sida. Här slåss Draco mot sin ljusa sida och mot sin egen rädsla.

3/5

Spoiler
En sak jag inte gillade alls var att det visade sig att Snape är mörk (om han nu verkligen är det?!). Jag har alltid gillat honom bäst. Snape har stuckit ut. En person som man inte riktigt vetat var man haft men som ändå haft hjärtat på det rätta stället (trodde jag).
Spoiler slut

Arkiverad under Betyg 3, Fantasy, Film, Harry Potter, Harry Potter-vecka, Recension Tagged with , , , , , , , , , , ,

Harry Potter och Fenixorden

28 januari, 2011 9 kommentarer


Titel: Harry Potter och Fenixorden (Harry Potter and the Order of the Phoenix)
Regi: David Yates
År: 2007
IMDb | Filmtipset

Då har jag sett den femte filmen om Harry Potter, Hogwarts & Co. I Harry Potter och Fenixorden kommer Harry, efter att ha konfronterat Voldemort (i HP och den flammande bägaren), tillbaka till Hogwarts bara för att upptäcka att många, inklusive Trolldomsministern Fudge, väljer att sticka huvudet i sanden och helt enkelt vägra tro att Voldemort är tillbaka. Det blir ett jobbigt år för Harry som tvingas konfrontera både de som kallar honom lögnare och sitt eget allt mer mörka inre. Dessutom har Fudge utsett en ny lärare i försvar mot svartkonster: den rosaklädda Dolores Umbridge (Imelda Staunton) som ska se till att allt till synes farligt (Voldemort-snack!) dränks i sockersöta trevligheter och nya strikta regler.

Hehe, det är väl bara att erkänna att jag har sugits in i Harry Potters värld. Hogwarts börjar kännas hemma nu, precis som dess olika lärare och elever. Men HP och Fenixorden är en riktigt bra rulle. Helt i fokus är Harry och hans kamp med sig själv. Det är en mental kamp. Ska Harry välja den enkla vägen, den onda vägen, eller kämpa med den goda vägen? Filmen är väldigt mörkt och allt är egentligen elände – vilket känns uppfriskande, haha. Trots det mörka så är det ändå mysigt, om ni förstår. Fotot är kanske inte så fulländat som i HP och fången från Azkaban, men ändå riktigt snyggt. De svartblänkande korridorerna hos avdelningen för mysterier hos Trolldomsministeriet är t ex väldigt snygga.

De två första filmerna i serien kändes väl kanske i viss mån som barnfilmer. HP och Fenixorden känns liksom inte som en barnfilm överhuvudtaget. Eller i och för sig, även barn förstår ju att människor har något mörkt i sig och att allt inte är svartvitt. Det är väl det att filmen inte känns som en tillrättalagd rulle, även om alla ju förstår att Voldemort är the bad guy. Apropå Voldemort så gillar jag också att han fortfarande inte är med speciellt mycket. Nu är han ändå med indirekt så att säga eftersom han nämns, pratas om, och finns i människors tankar. Han är en ond kraft men han är fortfarande väldigt okänd för oss filmtittare. Om jag ska komma med negativ kritik så är det att slutuppgörelsen känns något långdragen. Men betyget blir en svag fyra.

4-/5

PS. Fråga till de som är mer ned med HP än jag är: Varför är styvfamiljen så arg på honom och varför vill de inte att han ska få åka till Hogwarts? Det vore ju bättre för dem om de blev av med honom eftersom de tycker han bara ställer till problem. Men ok, de vill väl utnyttja honom som nån sorts ”slav”?

Arkiverad under Betyg 4, Fantasy, Film, Harry Potter, Harry Potter-vecka, Recension Tagged with , , , , , , , , ,

Harry Potter och den flammande bägaren

27 januari, 2011 5 kommentarer

Titel: Harry Potter och den flammande bägaren (Harry Potter and the Goblet of Fire)
Regi: Mike Newell
År: 2005
IMDb | Filmtipset

Den fjärde filmen om Harry Potter & Co inleds på VM i quidditch där Harry, Herminone och the Weasleys har roligt — fram tills att ett gäng dödsätare (typ Voldemorts privata terroriststyrka) kommer och ödelägger festplatsen. Harry och hans vänner klarar sig förstås och är snart tillbaka på Hogwarts. Den nya terminen innehåller bl a en inte helt ofarlig tävling mellan tre trollkarlsskolor där Harry mot sin egen vilja finner sig vara deltagare. Nåt skumt är i görningen men vad…? Muahaha.

Ja, efter Cuaróns film (om fången från Azkaban) är vi väl kanske tillbaka i lite mer ”Disney-stil” även fast slutet avviker lite. Filmen är smårolig, småspännande, småcharmig, men har inte alls samma tyngd och mörker som i den tredje delen. Brendan Gleeson är en nykomling som är bra som ny lärare i försvar mot svartkonst (visst är det alltid just läraren i svartkonstförsvar som blir utbytt efter sommarlovet?). Som helhet en småputtrig anrättning som höjer sig mot slutet då Voldemort (Ralph Fiennes för första gången) gör en bejublad (nåja) comeback.

3/5

Arkiverad under Betyg 3, Fantasy, Harry Potter, Harry Potter-vecka, Recension Tagged with , , , , , , , , , ,

Harry Potter och fången från Azkaban

26 januari, 2011 3 kommentarer


Titel: Harry Potter och fången från Azkaban (Harry Potter and the Prisoner of Azkaban)
Regi: Alfonso Cuarón
År: 2004
IMDb | Filmtipset

Regissör av den tredje filmen om Harry Potter blev, efter en hel del turer, till slut mexikanen Alfonso Cuarón (mästerverket Children of Men) — vilket visade sig vara helt rätt. Skolåret inleds som vanligt med några scener med Harry hos sin fosterfamilj för att sen helt utspela sig på och omkring Hogwarts. Denna gång handlar det om en beryktad mördare, Sirius Black (Gary Oldman), som rymt från magikerfängelset Azkaban. Och Black är tydligen ett stort fan av Voldemort och dessutom ute efter Harry. Muahaha.

Oj oj, det här var en film som står för sig själv. Harry Potter och fången från Azkaban är flera klasser bättre än de två första delarna i serien. Här märker man verkligen att det är en toppregissör, och framförallt en regissör som har en egen vision och ett eget bildspråk, som hållit i tyglarna. Det är snyggt, rappt, skarpt, spännande, och inte lika flamsigt som i framförallt den andra filmen. Fotot är stilfullt snyggt och specialeffekterna imponerar utan att ta fokus från historien. Nej, Cuarón har verkligen en egen agenda och vision om hur han vill att det ska se ut.

Filmen inleds i den absurda humorns tecken då det blir väldigt roligt när Harry inte kan hålla sig utan trollar i den vanliga världen, vilket är förbjudet. Men om man är så osympatisk som morbor Vernons syster så får man räkna med att bli en varmluftsballong. Efter den roliga men ändå inte lättviktiga inledningen fortsätter filmen i en ganska mörk stil. När man sen kastar in tidsresor och tillhörande paradoxer så står det klart för mig att det är en bra film. Om jag ska nämna något negativt så är det att Richard Harris som spelade Dumbledore inte är med eftersom han gick bort 2002. Nu görs rollen av Michael Gambon, men inte lika bra.

4-/5

PS. Dementorerna (de är en sorts genomelaka svävande fångvaktare som letar efter Sirius Black) är nog mina favoriter i filmen. Snyggt gjorda och aningen obehagliga.

PPS. Tänkte passa på att ta upp en av likheterna med Sagan om ringen. Förutom att det handlar om kampen mellan ont och gott så är en specifik sak att Voldemort (inledningsvis) precis som Sauron inte kan anta en fysisk skepnad.

Arkiverad under Betyg 4, Fantasy, Film, Harry Potter, Harry Potter-vecka, Recension Tagged with , , , , , , , , , ,

Harry Potter och hemligheternas kammare

25 januari, 2011 28 kommentarer


Titel: Harry Potter och hemligheternas kammare (Harry Potter and the Chamber of Secrets)
Regi: Chris Columbus
År: 2002
IMDb | Filmtipset

I den andra filmen om Harry Potter tilltar Star Wars-likheterna alltmer. Den ljusa sidan och den mörka sidan blir allt mer uttalad. Som vanligt inleds filmen med Harry hemma hos sin fosterfamilj som i princip utnyttjar honom som en sorts hemhjälp. Det andra året på Hogwarts kommer att kretsa kring en hemlig kammare som sägs dölja något som ska ta kål på icke-renblodiga trollkarlar, dvs trollkarlar med minst en förälder utan trollkarlsblod som t ex Harrys vän Hermione (Emma Watson). Det blir förstås upp till Harry, Ron (Rupert Grint) och Hermione att rädda skolan… och världen.

Det är samme regissör som i ettan, Chris Columbus, men tyvärr verkar han inte ha lärt sig så mycket om vad det är man ska fokusera på i Harry Potter-historien. Därför blir filmen för lättviktig och fånig. Rupert Grint (Ron) överspelar något enormt när han ska förställa rädd. Istället för rädd så ser han ut som någon i ett studentspex försöker se rädd ut för ett lakanspöke. Fånigt, störande och förstör mycket av filmens känsla. Sen är själva huvudhistorien med den hemliga kammaren och vad som finns där förvirrande. Dessutom snabbslarvas hela slutet igenom utan nån riktig tyngd. Och som lök på laxen förekommer även en ganska jobbig animerad karaktär som försöker vara Gollum-lik men som mer påminner om en viss Jar Jar Binks. Bluä.

2/5

Arkiverad under Betyg 2, Fantasy, Film, Harry Potter, Harry Potter-vecka Tagged with , , , , , , , ,

Harry Potter och de vises sten

24 januari, 2011 9 kommentarer

Titel: Harry Potter och de vises sten (Harry Potter and the Philosopher’s Stone)
Regi: Chris Columbus
År: 2001
IMDb | Filmtipset

Om jag hade varit typ 11-12 när Harry Potter-böckerna kommit är jag övertygad om att jag hade slukat dem hela (ungefär som när jag åt upp Narnia-böckerna). Nu är det istället så att jag håller mig lite passivt skeptisk till hela fenomenet och tänker att ”ja, ja, låt dem hållas, och synd att de inte fattar att Stephen Kings The Dark Tower är bättre”. Jag kommer förmodligen aldrig läsa HP-böckerna (fast man ska aldrig säga aldrig) men jag tyckte det kunde vara kul att se filmerna och själv avgöra om det är skräp eller sevärt.

Harry Potter (Daniel Radcliffe) vars föräldrar dödats av den ondskefulle trollkarlen Voldemort växer upp hos sina elaka släktingar. När han fyller 11 får han reda på att han är trollkarl och han blir dessutom antagen på magikerskolan Hogwarts. Voldemort som misslyckades med att döda baby-Harry och nästan förintades som en följd av det bidar samtidigt sin tid för att hitta ny styrka. Äventyret kan börja…

Första filmen om Harry var inte helt oväntat en mysig eftermiddagsmatiné. Det är en klassisk historia med många likheter med andra klassiker, kanske främst Star Wars. Det är den muhahamörka sidan och den goda sidan. Det är en ung föräldrarlös pojke som växer upp med släktingar och visar sig ha stora krafter som han inte vet om. Pojken får utbildning för att lära sig hantera krafterna. Nästan lite väl mycket kopierat därifrån kanske. Det finns även likheter i upplägg med Sagan om ringen men det tar jag i en senare recension.

Likheterna med Stjärnornas krig hindrar inte att det är en ganska skön historia och bra stämning. Inledningen när Harry får reda på sin bakgrund och första gången kommer till Hogwarts är underhållande och intressant. Voldemort är en riktigt bra skurkfigur (inte helt olik Kejsaren Palpatine). Det mesta blir bättre när en skurk inte är med så mycket utan enbart antyds. Rent tekniskt är filmen ok, men vissa specialeffekter är inte helt vassa och kändes lite tv-mässiga. Men som helhet en underhållande klassisk saga. Perfekt att sjunka ner i söndagssoffan till med kaffe och en kanelsnäcka.

3/5

PS. Som tillägg kan jag säga att den första Star Wars-filmen från 1977 är snäppet bättre än den första Harry Potter-filmen, men båda får treor i betyg. De spelar i samma liga.

Arkiverad under Betyg 3, Fantasy, Film, Harry Potter, Harry Potter-vecka, Recension Tagged with , , , , , , , , ,

← Äldre inlägg

Nyare inlägg →