Äppelkriget (1971)

8 oktober, 2026 4 kommentarer

Efter Bad Apples handlar det om Äppelkriget. Filmen är en av Hasse och Tages filmer och att den existerar kanske man kan tacka ingen annan än Ingmar Bergman för. Bergman var nämligen på Hasse och Tages revy Gröna Hund och blev så impad att han tyckte de borde göra film också. Sagt och gjort så kom deras första film Svenska bilder ut 1964 och sen rullade det på.

I Äppelkriget kommer en schweizisk direktör till Skåne för att exploatera den vackra naturen och skapa ett Deutschneyland. Direktören är förresten perfekt spelad Wall-Enberg himself (dvs Per Grundén). Lokalpolitikerna och PR-mannen Sten Wall (Gösta Ekman) gnuggar händerna medan lokalbefolkningen, speciellt den något mystiska äppelodlande familjen Lindberg, försöker stoppa projektet.

Det hela känns som en blandning av Badjävlar och SOS – en segelsällskapsresa (där en affärsman ju vill skapa ett Östermanland i Stockholms skärgård). Filmen har egentligen ingen handling utan är mer sketchbaserad. Detta gör att det är lite svårt att dras in i filmen på riktigt. Jag är inte heller så förtjust i den studentikosa och fåniga stilen.

Det förekommer en del innovativa och roliga sekvenser och man märker att t ex Galenskaparna och After Shave har hämtat mycket härifrån. Hasse Alfredson spelar en i familjen Lindberg och han är expert på förklädnader. Jag vet inte hur många han kör i filmen men det är många, till och med blackface… och ja, det hade inte funkat idag.

Filmen är fylld av magisk realism och övernaturliga element. Vi får träffa skogsrån, älvor, Näcken, kentaurer och jättar. Det var lite kul när jätten Gustav (även han medlem av familjen Lindberg) i slutet av filmen släcker en eldsvåda genom att kissa på den. Rätt bra effekter här också som faktiskt är i klass med när Ant-Man blir gigantisk.

Musiken är skriven av en viss Evert Taube och visan ”Änglamark” skrevs speciellt för filmen (vilket jag inte hade koll på) och framförs av sonen Sven-Bertil. Det förekommer en grymt bra version av vaggvisan ”Byssan lull” arrangerad av Hasse och Tages samarbetspartner Gunnar Svensson. Vilket sväng! Tyvärr går det inte att få tag på hela låten vilket är väldigt synd. Det finns dock ett litet klipp på YouTube från filmen där låten spelas.

Det var kul att se filmen och alla gamla svenska klassiska skådisar från förr. Men som helhet håller det inte till ett högre betyg än 2,5/5. Det är för spretigt helt enkelt.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_halvbetyg_helsep

Arkiverad under Övernaturligt, Film, Komedi, Magisk realism, Recension, Satir, Svensk film Tagged with , , , , , , , , , , , ,

Söndagar med Bergman: En lektion i kärlek (1954)

7 oktober, 2018 Lämna en kommentar

En lektion i kärlek är en av de många filmer som jag såg när SVT körde en Bergman-retro under sommaren 2003 och av min text att döma blev jag aningen förvånad över komediinslaget och jag försökte sälja in Bergman som en komediregissör. Just En lektion i kärlek blev den första av tre komedier som Bergman gjorde under 50-talet. Efter den kom nämligen Sommarnattens leende och Kvinnodröm, men de kommer vi ju till så småningom.

En lektion i kärlek handlar om David och Marianne, ett gift par med problem. Båda bedrar varandra. När Marianne åker med tåg till Köpenhamn för att träffa sin älskare som hon en gång i tiden skulle gifta sig med och som dessutom är Davids bästa kompis dyker David upp på tåget för att försöka ordna till allt igen. Vad som hänt tidigare i deras liv visas i tillbakablickar under deras tågfärd.

Början av filmen kändes lite seg men den tar sig efterhand och jag skrattade faktiskt några gånger. Roligast var när de var hemma hos Davids gamla föräldrar för att fira hans pappas födelsedag. Riktigt kul faktiskt. Det gamla paret som gnabbas med varandra mest på skoj har varit gifta i 40 år och firar alltid födelsedagen på samma sätt, bl a med en picknickutflykt som gubben denna gång försöker slippa genom att låtsas att bilen är trasig. Han tror att han har sluppit undan, men då kommer gumman på den briljanta idén att spänna hästen för bilen. Gubben slapp inte picknicken detta året heller!

Bitvis är filmen farsartad och inte riktigt det man tänker på när man hör Bergmans namn. En annan sak som man lägger märke till är att alla röker. Hela tiden och i de flesta situationer passade det tydligen att röka på den tiden. Lustigt. Betyget blir 3/5.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep

Eva Dahlbeck visar upp bevisföremål 1A.

Tror ni att de kommer att få mycket läst?

Arkiverad under Betyg 3, Drama, Film, Komedi, Recension, Romantik, Svensk film Tagged with , , , , , , , , , , , ,