The Amazing Spider-Man 2 (2014)
6 januari, 2016 7 kommentarer
Ibland skriver jag bara korta små omdömen om filmer här på bloggen. Det brukar handla om filmer som det var ett tag sen jag såg och som inte gjorde nåt större intryck på mig. The Amazing Spider-Man 2 är en sån film. Varför tittade jag på den? Ja, för att jag vill se de allra flesta superhjältefilmer, och det trots att jag ganska ofta inte gillar dem. Konstigt, eller hur? The Amazing Spider-Man 2 är inte en bra film. Det är en fånig film. Spider-Man är fånig. Den inledande actionsekvensen ska vara tokrolig men är bara fånig och tråkig. Skurkarna i form av Paul Giamatti och Jamie Foxx är fåniga. Green Goblin (Dane DeHaan) är ännu en fånig skurk (tre skurkar?!). Andrew Garfields leende är så brett att det ser stört ut. Den enda ljuspunkten är slutets mörker.
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Inte sett.
Behövs inte.
Jag känner igen det där. Att känna ett behov att se alla superhjältefilmer, trots att jag känner mig mer och mer likgiltig inför dom. Det är verkligen konstigt! 🙂
Och ja, ASM2 var genomusel.
Nu för tiden så händer det då och då att jag inte ser filmerna på bio utan fångar dem senare. Tidigare så kollade jag de flesta på bio faktiskt. Nu är det väl bara MCU-filmerna som än så länge kollas på bio. Senaste Fantastic Four och TASM2 var jag inte speciellt pepp på så där blev det inga biobesök. Och ändå lik förbannat så har jag sett dem nu. 🙂
F4 var (tydligen) där jag drog min gräns, men i övrigt har jag nog sett det mesta i superhjälteväg, medelmåttigheten till trots.
Kommer en text om F4 så småningom. Inte helt värdelös ändå.