Inför Prometheus: Alien: Resurrection
31 maj, 2012 19 kommentarer
Titel: Alien: Resurrection
Regi: Jean-Pierre Jeunet
År: 1997
IMDb | Filmtipset
Innan jag börjar skriva om Jean-Pierre Jeunet Alien-film så vill jag passa på att gratulera två filmbloggarkollegor som precis har blivit nominerade till LAMB (the Large Association of Movie Blogs) Awards. Det är Jessica på The Velvet Café och Joel på Deny Everything. Grattis, and keep up the good work! Listan på alla nominerade hittas hos Duke & The Movies.
Så! Då har vi alltså kommit till den sista (än så länge) ”riktiga” Alien-filmen som kom 1997. Vän av ordning påpekar då förstås att det kommit två Alien vs. Predator-filmer men jag hinner helt enkelt inte med dem nu, och ska jag vara helt ärlig så tror jag inte det finns några direkta kopplingar till Prometheus (förutom att jag läst om att Space Jockey ska skymta förbi i nån av filmerna). Faktum är att jag såg AvP på bio när den kom — och jag blev ganska besviken. Så vi skippar dessa filmer!
Joss Whedon (ja, Joss Whedon!) har skrivit manus till Alien: Resurrection. Detta var nyheter för mig. När jag nu ser filmen igen så känns det inte så konstigt. Jag blir påmind om Serenity (nej, jag har inte sett tv-serien Firefly) där precis som här man har en besättning på ett rymdskepp som inte sysslar med helt legala affärer. Besättningen är som en liten familj. Vi hittar ett kärlekspar. De gnabbas med varandra med glimten i ögat. Det är faktiskt en hel del Whedon över manuset, och jag ser det speciellt tydligt efter att ha sett The Avengers.
Handlingen i korthet. Ripley och Alien-drottningen dog i Alien³. Trodde ni att FIRMAN skulle ge upp? Nej, givetvis inte. De lyckas med hjälp av Ripleys blod klona Ripley och på köpet får de även en Ripley med en liten bebis-Alien i magen som de hjälper att födas. Till slut har FIRMAN på en rymdstation en liten djurpark med ett gäng Alien-monster. En av chefsforskarna, som spelas av en obehagligt bra Brad Dourif, beslutar att man även ska behålla Ripley vid liv eftersom hon nu ändå överlevde Alien-monstrets födelse.
Till rymdstationen anländer skeppet Betty där besättningen bl a består av Call (favvon Winona Ryder) och Johner (favvon Ron Perlman). Efter diverse inledningsscener som ändå är ganska bra så träffar till slut skiten fläkten precis som vi vet att den ska göra: Alien-monstren rymmer givetvis och börjar löpa amok. Det blir upp till den klonade Ripley och besättningen på Betty att rädda rymdsstationen… eller snarare rädda Jorden eftersom det är dit som stationens nödsystemet är inprogrammerat att ta sig om det skiter sig.
”My mommy always said there were no monsters. No real ones. But there are.”
En nyhet i Alien³ var att Ripley inte attackerades av monstret. I Ressurection har man tagit det till en nivå till. Eftersom Ripley i den här filmen är en klonad blandning av sig själv och monstret så får vi en ny karaktär. Hon minns vad som har hänt i de tidigare filmerna men samtidigt är hon inte samma Ripley. Hon är urstark och har frätande blod. Hon har en telepatisk länk med monstren. Jag tycker nog man vridit manus så mycket som man kan här.
Jag har redan skrivit om hur man märker Whedons touch på filmen. Hur märker man att Jean-Pierre Jeunet har regisserat? Mja, inte så himla mycket. Kanske en del miljöer på rymdstationen känns lite Jeunetiska, och så har vi ju Dominique Pinon som ju är med i de flesta (japp — alla! — kollade precis upp det) Jeunets filmer. Men man kan inte säga att Jeunets stämpel direkt syns på filmen.
En sak jag gillar är Sigourney Weavers prestation som Ripley och hur Ripley framställs i filmen. Hon är en bad ass girl helt enkelt. Ron Perlmans karaktär Johner som tycker han är hur cool som helst är chanslös och han kan inte annat än beundra henne. Kul också att läsa om att Weaver vägrade cgi:a basketbollsscenen. Hon skulle helt enkelt sätta sitt bakom ryggen-kast — vilket hon gjorde på sjätte tagningen. Enligt uppgift tittade då Perlman in i kameran och utbrast ”Oh my god!!, vilket givetvis klipptes bort.
Mina absoluta favoritscener i filmen utspelas under vatten. Det handlar om en lång sekvens när man efter att stationen blivit vattenfylld tvingas simma en lång sträcka under vatten. Det är riktigt snyggt filmat och med en bra spänning. Dessutom är det tydligen så att stackars Winona Ryder lider av vattenskräck vilket gör hennes insats mer imponerande.
I Alien: Resurrection får vi även se ett nytt monster, förutom en ny Ripley, födas. Vi kan kalla det Ripley och Alien-monstrets kärleksbarn. Hmm, speciellt gulligt var det inte men inte läskigt heller. Här har filmmakarna helt enkelt misslyckats. Man har väl velat införa nån sorts sympatikänsla för det här monstret men det fallerar helt tyvärr. Det blir mest fånigt… men jag kan ändå inte låta bli att gilla det lite grann. Slutet av filmen påminner faktiskt om både ettan och tvåan i serien även om det går lite långsammare och Ripley inte längre tänker ”dö! dö! dö! dö!”.
3/5
Och ja om ni undrar så har vi givetvis en android i den här filmen också. Det har ju blivit lite av standard i Alien-filmerna… och möjligen i Prometheus om man trots försök att motstå lyckats få reda på saker om filmen.
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Ojojoj, tack som hemskt mycket! Hoppas att fler svenskar kommer med i den här organisationen så att vi kan få in lite mer blågult bland nomineringarna!
Ehh, ”favvon” Winona Ryder?! If you say so…
Jag skulle vilja veta vad det är som gör att du ”bara” sätter en trea (själv tycker jag att den dessutom är värd ett lägre betyg än trean), är det bara monstret? Undrar bara eftersom jag upplever din text som mer positiv än betyget ger vid handen.
Ja, ja. Winona Ryder är en favvis!
Jag älskar denna film. Och jag hatar denna film. Första halvan är mycket bra, men från och med ”många misslyckade Ripleys i ett rum”-scenen till den ofantligt misslyckade ”newborn” är filmen fruktansvärt dålig. Jag ryser bara jag tänker på den. Synd.
Jag kände inte till Joss när jag såg Alien 4 senast. Det är kanske värt en omtitt bara för att se om jag kan uppfatta the Jossness of it all.
Inför Prometheus: Min jättegamla revy av Alien här:
http://fripp21.blogspot.com/2010/04/alien-1979_08.html
Nu har jag också sett denna (för första gången bör tilläggas) och precis som Henke skriver började den klart bra inledningsvis. Men den tappar tyvärr allt mer och till slut är det frågan om denna eller trean är sämre. Ingen av de två är i närheten av ettan och tvåan, det är en sak som är säker.
En notering om det där bakom ryggen-kastet. Hon hade tränat på det i två veckors tid och satte runt ett av sex kast. Men när man filmade scenen satte hon den på FÖRSTA kastet, vilket givetvis fick Ron Perlman att bli sjukt imponerad. Sigourney Weaver lär ha sagt att det var ett av hennes bästa ögonblick i hennes liv (efter sin bröllopsdag och födseln av sitt barn).
Jessica: Klart man uppmärksammar när en bloggkollega gör nåt bra. 🙂 Ja, för egen del så känner jag att om det ska vara nån poäng gå med i LAMB så vill jag helst skriva på engelska och det flyter helt enkelt inte på på samma sätt för mig som när jag skriver på svenska (om det nu flyter ens på svenska).
Sofia: Du syftar på att slanguttrycket favvo är slarvigt? Favorit då! 😉 Varför bara en trea? Ja, jag ser nu när jag läser igenom texten att det egentligen bara är i sista stycket som jag ger filmen negativ kritik, och då är det just monstret jag klagar på. Filmen är inte värd mer än en trea. Jag hade nog i bakhuvudet att filmen brukar sågas ganska rejält av många och nu skulle jag försvara den, så jag fokuserade på det positiva och sen slängde jag in det sista stycket om vad som var dåligt och nästan sänkte filmen (för mig).
Henke: Haha, the Jossness of it all. Du är verkligen insnöad på den mannen. 😉 Som du skriver, Alien 4 blir rejält mycket sämre när det nya och uppgraderade monstret visar sig. Och sen det absoluta slutet för det monstret… nej, det funkade inte, blev fånig. Men jag ger ändå filmen som helhet godkänt.
Movies – Noir: Jag läste om bakom ryggen-kastet på Wikipedia. Då står det fel där i såna fall. Jag antar att du har sett det här extramaterialet som fanns som klipp på YouTube. Jag tolkar det som att det var den 4:e tagningen. Innan de visar själva klippet när hon sätter kastet visas en filmklippa och där står det 4 i högra hörnet plus att man hör en röst som säger ”take 4” (om jag hör rätt).
Haha, nej jag hade faktiskt läst om det på IMDb (och där stod det första kastet). Extramaterialet hade jag inte sett, men vi nöjer oss med fjärde kastet 😉 Hur som helst kul att det inte gjordes med cgi.
Nej, nej. Jag ifrågasätter inte alls förkortningen favvo utan att epitet kopplas ihop med Winona 😉
Haha, så Perlman är en favvo hos dig alltså?! 😉
Varför gillar man inte Winona?
Självklart gillar man Ron Perlman 😉 Vid det här laget tyckte jag att man definitivt hade börjat tröttna på att Winona bara skulle spela små väna roller, och besvikelsen blev ju desto större när hon gjorde exakt samma sak här.
Men Winona är ju robot här, hon ska vara så, hon har blivit programmerad att vara så. 😉
Japp, jag gillar också Perlman, har alltid gjort det, ända sen Skönheten och odjuret om nån minns den gamla tv-serien.
Klart man minns Vincent! Men redan i Rosens namn är han rätt minnesvärd.
…och ännu tidigare i Kampen om elden. 😉 Grejen är att det var som Vincent som jag såg honom första gången.
Just, Rosens namn var första gången jag såg honom eftersom jag är så enormt gammal 😉
Men inte så gammal att Kampen om elden blev första Perlman-bekantskapen alltså. 😉
Nej, några gränser får ju finnas…
Tack för omnämnandet!!
När det gäller Alien Resurrection så tycker jag den bitvis är underhållande men den är ruskigt spretig faktiskt. Om jag hade fått önska något så hade det varit en spinoff tv-serie baserat på den sista scenen i den förlängda versionen.
Varsågod! Mm, rent generellt är jag inte så förtjust i spin-off-tv-serier men det kanske hade funkat bättre. Håller med om att Resurrection är spretig… eller jag menar egentligen att den är bra väldigt länge men att den sen ballar ur när den nyfödde visar sitt fula tryne (och viss mån även de misslyckade Ripley-klonerna).
Gillade filmen fram till newborn där blev det overkill. Jag är mycket svag för allt som innehåller ett Alien monster tycker tom AvP filmer är ok för stunden.
T.o.m. AvP-filmer… now you’re stretching it! 😉