Escape to Witch Mountain (1975)

Escape to Witch Mountain är en något märklig Disney-film om två barn med mystiska krafter som får både en elak miljardär och polisen efter sig. Barnen är bror Tony och lillasyster Tia. De har precis kommit till ett nytt ställe där de ska bo, en sorts internatskola. Men det går inget vidare eftersom Tony inte kan låta bli att använda sina telekinetiska krafter.

Miljärdaren Bolt (Ray Milland, från The Lost Weekend!) får nys om det hela och skickar sin hantlangare Deranian (Donald Pleasence) efter dem. Barnen lyckas genom att utnyttja sina krafter fly fältet och så är jakten igång.

Det är en mysig äventyrsmatinékänsla över det här. Eller kanske en Stephen King-roman som Eldfödd. Eller nån serie som visades på sommarlovsmorgon när man var liten. Det stora skogsäventyret (Brendon Chase) t ex. Escape to Witch Mountain heter förresten Den äventyrliga flykten på svenska. Ja, det är rätt vibbar. Det handlar om en äventyrlig flykt där Tony och Tia även försöker ta reda på vilka de egentligen är och var de kommer ifrån.

Det är ett klassiskt upplägg. Personer med krafter ska utnyttjas av giriga (vuxna) personer. Tänk Pojken med guldbyxorna (fasiken vad man gillade den serien när det begav sig). Det berättas ur barnens perspektiv. Det är barnen vs vuxenvärlden. Men det finns allierade bland de vuxna. Här i form av en grumpy old man som givetvis kommer smälta och hjälpa våra huvudpersoner.

Som barn hade jag älskat den här äventyrsrullen och jag kan inte låta bli att dela ut en trea idag.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_halvbetyg_helsep

Star Trek-sommar – Star Trek II: The Wrath of Khan

Titel: Star Trek II: The Wrath of Khan
Regissör: Nicholas Meyer
År: 1982
IMDb
| Filmtipset

I den andra Star Trek-filmen, och kanske den mest kända, hamnar ett hemligt, och potentiellt livsfarligt, forskningsprojekt i händerna på den ondskefulle superskurken Khan. Kirk & Co kommer givetvis till undsättning för att korsa Khans planer och därmed rädda universum. Till saken hör också att Kirk och Khan ca 15 år tidigare drabbat samman, vilket slutade med att Kirk strandsatte Khan och hans skurkar på en öde planet. Khan är minst sagt arg. Muhahaha.

Japp, det här var bättre. Det är ett högre tempo, lite mer humor, och dessutom en ganska charmig skurk skönt spelad av Ricardo Montalban. Den är underhållande mest hela tiden, och känns väldigt matinéaktig, i positiv bemärkelse. Spock är som vanligt bäst: så logisk hela tiden, men hans människoblod lyser igenom trots att han försöker undvika det till varje pris. Spock har även ett underbart sätt att lyfta ena ögonbrynet som tecken på att han är otroligt exalterad eller överraskad av något.

Filmen känns mer som en vanlig äventyrsfilm än Star Trek. Egentligen är ju grejen att det ska vara lite nördigt vetenskapligt, mystiska fenomen och inte så mycket vanlig action. Det funkar kanske bäst i form av ett kortare tv-avsnitt, och i åtminstone den första filmen misslyckas man helt med detta. I den andra har man gjort mer av ett vanligt matinéäventyr och det funkar bättre. Jag saknar kanske lite av de vetenskapliga mystiska fenomenen som jag tycker hör till. En kombination av de bägge ingredienserna är kanske bäst.

Om man är något av en Star Trek-nörd så noterar man givetvis vad Spock gör i slutet innan han ska försöka få i gång warpdriften. Han gör något med Dr McCoy, vilket får betydelse för den tredje filmen i serien som har undertiteln The Search for Spock. Mmm, ja, slutet är intressant och det är upplagt för en spännande fortsättning i nästa del alltså. Nåväl, det blir godkänt till del 2 i den här serien med fantastiskt kultiga filmer.

3/5