Chasing Amy (1997)

Igår handlade det om Kevin Smiths Dogma och idag är det dags för ytterligare en preblogg-recension av en Smith-film: Chasing Amy med unga versioner av bl a Ben & Casey Affleck och Matt Damon. Texten skrevs i oktober 2005.

Av Kevin Smiths filmer har jag faktiskt tidigare bara sett Dogma men när SVT visade Chasing Amy så passade jag på att se den. Den handlar om två lagom slackeraktiga serietecknare spelade av Ben Affleck och Jason Lee. Affleck träffar lesbiska Alyssa och innan han har hunnit fatta det så är han kär (till kompisen Lees stora förtret).

Hmmm, ja, Smiths filmer känns som en blandning av romantisk komedi och vanligt relationsdrama kryddat med en lekishumor som ändå känns smart. Till det kan vi även lägga en ofta väldigt rolig, halvgrov och genomarbetat dialog. Filmen inleds väl som en ganska grabbig, men ändå smart, komedi med nonsensdialog nästan i stil med Seinfeld (fast grövre). Riktig rolig bitvis. Black Power-bögen var kul. Roligt också när Lee (och inte minst Affleck) upptäcker vilken bar de egentligen är på och hur Lee då applåderar ännu mera. Efter hand blir det en mer allvarlig film om Affleck och hans förhållande till den vilda tjejen Alyssa.

Jason Lee har den ganska tacksamma rollen som rolig och skitsnackande sidekick, och han sköter den rollen med den äran. Han är rolig så fort han öppnar munnen. Det som förvånade mig med filmen var att Ben Affleck faktiskt var helt ok och funkade i sin roll. Han lyckades faktiskt gestalta sina känslor och var inte så där träig som han annars är expert på. Nu har jag i och för sig inte sett så många filmer med Affleck när jag tänker efter, så det är nog bara mina fördomar som talar när det gäller Afflecks träighet (min kommentar: eller hur!). Hur som helst, så är Affleck ok i den här rullen.

Eftersom jag tidigare bara har sett Dogma av regissör Smith så vet jag inte riktigt hur hans andra filmer är men jag misstänker att i alla fall Clerks och Mallrats inte har så mycket av romantik och relationsdrama som Chasing Amy har, utan att dessa filmer är mer renodlade komedier och till bredden fyllda med sjukt rolig dialog. Nu tyckte jag ändå Smith får ihop blandningen rätt bra i Chasing Amy. Den är både allvarlig, ganska tänkvärd och rolig och det går ihop. Jag tyckte kanske den blev lite utdragen i slutet när Affleck har sin ångest över hur han ska agera. Men Jay och Bobs lilla cameo var kul. Betyget blir en stabil trea. Nästa Smith-film ska bli Clerks (min kommentar: nej, det blev Tusk).