10 i topp: Filmer 1987

1987Filmspanarna listar återigen sina favoriter från ett filmår. Den här gången är det ett år från det ”gyllene” 80-talet. 1987 (vart har du tagit vägen nu?). När jag kollade upp vilka filmer från 1987 som jag hade betygsatt på Filmtipset blev resultatet magert. 13 filmer, där endast en hade fått högre betyg än 3/5. Jag började betygsätta på Filmtipset 2003 så alla filmer jag sett innan dess fanns givetvis inte med, men ändå ett dåligt utfall kan jag tycka. 80-talet är definitivt inte mitt årtionde när det gäller film. När jag kollade igenom topplistor på nätet över 87 års bästa filmer så dök det upp fler filmer som jag hade sett men jag blev inte speciellt inspirerad. Nej, jag gör ingen lista, tänkte jag. Det blir knasigt att göra en lista med filmer som jag bara tycker är hyfsade eller kanske t.o.m. dåliga. Men så tänkte jag om. Det blir ju ändå en lista på de filmer som jag tycker bäst om från 87 trots att jag inte tokälskar alla. Slutsnackat. Det är hög tid för listan!

 

10. Raising Arizona
Raising Arizona
The Princess Bride, jag är ledsen men det blir bröderna Coen som tar den tionde platsen på listan. Det var evigheter sen jag såg Raising Arizona men jag minns den som en härlig komedi. I min lista för 1997 så hamnade Nic Cage-rullen Con Air på plats tio och precis som då så bjuder jag på en Cage-gif!

9. The Running Man
The Running Man
Jag såg The Running Man för ett filmspanartema förra sommaren och den fick bara 2/5 i betyg men 1987 är inget toppår för mig och jag hade ändå rätt kul när jag såg den. Vilket tema det var? Män som springer… och droppar one-liners.

8. Innerspace
Innerspace

24-timmarsjakten, som den heter på svenska, är skön komedi som förgyllde en vardagskväll efter jobbet när jag jobbade i Östersund för tio år sen. Tack för tipset, Movies – Noir!

7. The Living Daylights
The Living Daylights
The Living Daylights såg jag på bio med min pappa. Ett fint minne. Jag minns att jag gillade kälkturen i cellofodralet och att Maryam d’Abo var söt. A-ha.

6. Maurice
Maurice
Aha, ett gayigt brittiskt kostymdrama med en ung och osympatisk (!) Hugh Grant. Den får givetvis en plats på min lista.

5. Fatal Attraction
Fatal Attraction

Det här kan vara ett rent nostalgival. Jag har inte sett den på evigheter men kaninstuvning är ju aldrig fel. Glenn Close är ju verkligen störd och störande här – på ett bra sätt.

4. RoboCop
RoboCop

Jag vet egentligen inte varför RoboCop kommer så högt upp på listan som den gör. Det kanske beror på att jag blev påmind om originalet i samband med Joel Kinnaman-remaken häromåret.

3. Planes, Trains & Automobiles
Planes, Trains & Automobiles

Det här är också en film som det är väldigt länge sen jag såg men här minns jag faktiskt en hel del. Väldigt rolig men ändå med ett förvånansvärt djup mot slutet.

2. Predator
Predator

Predator såg jag om bara för några år sen i samband med ett tema som än så länge inte resulterat i några faktiska inlägg. Det här är tokbra action med en grymt bra Arnold. ”Get to the chopper!!”

1. Full Metal Jacket
Full Metal Jacket
Kubrick är kung. Jag är ledsen men så är det bara. Första halvans toalettscen med menige Pyle överväger eventuella brister i den andra halvan. Jag blir rädd av ansiktsuttrycket i bilden ovan.

 

Hade jag några fler filmer som konkurrerade om en plats? Ja, när jag grävde så djupt jag kunde så dök det upp några hyfsade filmer som jag funderade på: The HiddenBad TasteThe Princess Bride och Radio Days.

Kolla nu in vad de andra filmspanarna har hittat i filmväg från 1987:

Spel och Film
Filmitch
Flmr
Rörliga bilder och tryckta ord
Fripps filmrevyer
Fiffis filmtajm
Movies – Noir
We Could Watch Movies

RoboCop (2014)

En mix av Batman och TRON: Legacy?

En mix av Batman och TRON: Legacy?

Titel: RoboCop
Regi: José Padilha
År: 2014
IMDb
| Filmtipset

Jag hade tydligen sett originalet från 1987 även om jag inte hade nåt större minne av själva filmen, förutom en ganska bra känsla. I den här remaken (som för övrigt filmspanaren Plox vägrar se, inga remakes för den mannen!) är det vår svenska export Joel Kinnaman som kliver in i RoboCop-dräkten.

I filmen, som väl utspelas i en nära framtid (som det brukar heta), har USA börjat använda robotar för att ”pacificera” befolkningarna i de länder i Mellanöstern som man invaderat. Det är effektivare, säkrare och framförallt riskerar man inte amerikanska soldaters liv. OmniCorp, det företag som tillverkar robotarna vill även kunna sälja sina produkter på hemmaplan, men se det tycker inte den amerikanska befolkningen. De litar inte på robotar. Hur ska dessa digitala mjukvarustyrda enheter kunna fatta de där moraliska besluten som bara en människa kan? Nåt måste göras för att blidka tvivlarna. Man vill kombinera människan med maskinen. The Man-Machine som Kraftwerk uttrycker det.

När så polisen Alex Murphy skadas allvarligt i en explosion blir han den perfekta kandidaten. OmniCorps vd, spelad av Michael Keaton, tar hjälp av forskaren Dr. Norton (Gary Oldman) för att uppgradera Murphy från en mer eller mindre död Cop till en levande RoboCop. Frågan hur mycket av Murphy som återstår efter att Norton alltmer låter annan mjukvara än den i Murphys hjärna att styra…?

Alltså, jag måste säga att filmen växte en del efter att jag såg den. Tidigare på dagen hade jag sett bröderna Coens senaste Inside Llewyn Davis men den film som jag tänkt mest på dagarna efter var helt klart RoboCop, även om jag hade trevligare under själva visningen av Coen-filmen. Kanske är det för att RoboCop har mer tydliga frågeställningar och dilemman. Eller nej, inte kanske, så är det.

Det var riktigt roligt att se Joel Kinnaman i huvud- och titelrollen. Jag tyckte han var riktigt bra och han har gått in för rollen ordentligt, vilket inte är så konstigt då det är hans första stora huvudroll i Hollywood. Kul att han får lyckas, även om filmen i sig kanske inte har fått/kommer få superbra kritik. Men är det inte nåt aningen… jag vet inte… slemmigt över Joel? Jag såg det även ibland i vissa scener i Snabba Cash-filmerna. Kanske är det för att han spelar en wannabe-stekare där. 😉

Tjoho! Omar från The Wire var med! Michael K. Williams spelar Murphys kollega Jack Lewis.

Michael Keaton. När såg jag honom senast? Hmmm. Hur som helst, det var kul att se honom tillsammans med veteranerna Gary Oldman och Samuel L. Jackson (som t.o.m. fick svära även om det peps bort). Tänk om man även kunde se kvinnliga veteraner i samma typ av roller? Uppdatering: Här måste jag tillägga att jag glömde bort att Murphys chef spelas Marianne Jean-Baptiste (kanske inte en veteran men ändå).

Actionscenerna är inte så mycket att ha tycker jag. Väldigt många skott avfyras. That’s about it.

Alla scener mellan Murphy och Murphys fru Clara (Abbie Cornish) efter att Murphy blivit RoboCop kändes obekväma. Det kanske var meningen. Men jag vet inte, det var nåt som skavde här. Slutade filmen lyckligt? Hur tänkte man sig att familjen Murphy skulle gå vidare. Murphys liv som man och make var ju i princip slut om nu inte Dr. Norton kunde genomföra ännu fler och otroligare mirakel.

betyg_hel betyg_hel betyg_halv betyg_tom betyg_tom

Vad tyckte nu de andra spanarna som såg filmen? Blev de gripna?

Henke
Jimmy
Christian
Fiffi

RoboCop (1987)

RoboCop '87Titel: RoboCop
Regi: Paul Verhoeven
År: 1987
IMDb
| Filmtipset

Imorgon bitti är vi ett gäng filmspanare som skriver om remaken på RoboCop och eftersom jag hittade en gammal text om originalet, som jag inte mindes att jag skrivit, så postar jag den bara för sakens skull. Jag måste säga att hela grejen (original/remake) påminner påminner väldigt mycket om Total Recall från häromåret. Även i det fallet var det ju Paul Verhoeven som var regissör av originalet.

Ett privat företag har tagit över polisverksamheten i Detroit. Det planeras en ny stadsdel, Delta City, som ska byggas i slumkvarteren. Alltså måste drägget rensas bort först. En superpolis skapas, en blandning av maskin och en riktig människa, nämligen en polis, Murphy som dött i tjänsten. RoboCop gör entré.

Filmen är rätt så våldsam action med lite av glimten i ögat blandat med lite samhällskritik. Jag tyckte det funkade men den kändes daterad på nåt sätt. Den kändes också lite ytlig och jag drogs aldrig in i filmen. ”Roligast” var nästan när en skurk kör in i en stor tank med giftigt avfall och får en dusch och förvandlas till the Toxic Avenger.

betyg_hel betyg_hel betyg_hel betyg_tom betyg_tom