Babylon (2022)
16 april, 2023 16 kommentarer
Jag hoppas att Damien Chazelle får fortsätta göra filmer med en budget i klass med Babylon. Den blev tyvärr något av en flopp publikmässigt (och även hos kritiker?). Själv älskade jag Chazelles dekadenta och mustiga mästerverk om Hollywoods barndom. I fokus är en up and coming it girl (Margot Robbie), en mexikan (Diego Calva) som gör allt för att bli en del av filmindustrin, en avdankad stjärna i form av Brad Pitt plus en rad andra figurer som går in och ut ur handlingen. Vi får vara med på filminspelningar och fester (och då snackar vi partaj på riktigt!) under stumfilmseran, då industrin känns som en galen karnival eller cirkus. När ljudfilmen gör sitt intåg blir allt mer seriöst och för en del är det början på fallet efter uppgången. Babylon går all in från början och släpper aldrig taget. Det är en härlig blandning av de bra delarna från Mank och de paranoida delarna från Boogie Nights och jag satt mest hela tiden som i trans.
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Ingen trans för min del tyvärr, men man kan inte motsäga att det är en film som går all in 🙂
Där är vi överens.
Efter en sådan dunderflopp bör en filmskapare hållas i strama tyglar. Jag tänker ”Heaven’s Gate”, lite grand. Publiken har dessutom varit ganska lite intresserad av Hollywoodinterna berättelser, men Hollywood har fortfarande lite svårt att fatta det, helt klart.
Jag tycker precis tvärtom. Släpp tyglarna! Det är publiken det är fel på, inte filmen. 😉
Det där låter som den berömda och ökända judiska kompositören Arnold Schönberg som både skrev neoromantisk och 12-tonsmusik. Han ansåg sig vara förmer än andra, stå över ”vanligt” folk och definitivt i framkanten av avant-gardet. Det är sånt som vanligt folk inte ska fatta. Kan de inte hålla sig till Bizet? Han blev vid ett tillfälle irriterad på publiken som applåderade (!) efter ett atonalt musikverk, och vad det verkar som, lite deppig: ”Antingen är min musik eller publiken värdelös”.
Men visst, istället för att den amerikanska regeringen ska stjäla skattepengar för att finansiera sin väpnade terror i hela världen, skulle de ha kunnat finansiera dyra förlustprojekt åt Hollywood istället. ”Babylon 2: The Party’s Over” med Julianne Moore som nedknarkad och suicidal före-detting. Med Chazelle. 300 miljoner dollar i budget. Det kanske kan vara något? Det är ändå bara en månads direkt bistånd till Israel. Som då skulle göra mindre skada.
Heaven’s Gate har väl omvärderats med tiden och många utom hästälskare uppskattar den nu. Att inte belönas kommersiellt av sin samtid är knappast en svaghet för en konstnär. Jag tycker gott att man skall vara glad för att det finns sådana som svingar vilt istället för att göra film åt Disney med miniräknaren i högsta hugg.
Tack Carl — en mycket citatvänlig sista mening!
*host*Jupiter Ascending*host*
Babylon gjordes primärt för att tjäna pengar, inte för att skapa konst. Det syns på dess prime content hanterat rätt enligt formatmallar. Att den floppade var en miss i räkningen.
Heaven’s Gate hade inte kunnat något annat för den var så misskött på alla plan, och Cimino stal pengar från budgeten och lade i egen ficka. Det är en sak att vara artistiskt kreativ, och en annan att grovt förgripa sig på produktionsmedlen, vilken form dessa medel än har.
Babylon är förresten heller inte artistiskt kreativ på ett nyskapande sätt, det är den alldeles för strömlinjeformad för. Däremot är den välgjord, så det är ju ett bra hantverk.
Jag har ingen aning om att Heaven’s Gate skulle ha omvärderats i efterhand, ens kulturellt. Den är konstigt filmad på ett sätt som inte föll publiken i smaken. 5,5 timmar är dålig planering för en biofilm. Att det inte räcker med att klippa ned den till 3t 40m är självklart och uppenbart även för mig som inte har sett den långa versionen. Jag var inte med på den tid det begav sig, men kommersiellt har den iallafall inte omvärderats, den är ett av de främsta exemplen på ekonomisk katastrof. Och en karriärkatastrof för Cimino (jag undrar hur mycket han hade att säga till om i Drakens år, ens?). Att den har kult- och kvalitetsstatus hos ett litet fåtal är en marginell sak, den finns ju som Criterion BD till och med. Allt som är gammalt uppnår hög kulturstatus hos en minoritet. Även Doris Wishman’s Bad Girls Go To Hell. Detsamma kanske också kan hända med Babylon som det sades i poddavsnittet, när den har fått några år på nacken. Allt blir bra när det blir gammalt, för en del, vare sig det är swing, Evert Taube, dansbandsmusik eller Jesus Franco-filmer.
Eller Spring Breakers, apropå Franco.
I fallet Babylon så är det nog publiken det är fel på för det är helt enkelt inte en publikfilm. Min mamma skulle förmodligen efter 15 minuter säga ”Men vad är det här?!” och lämna salongen.
Eller varför inte Jeanne Dielman? Där verkar ju tom många i samtiden ha regerat med…behärskad entusiasm om man ska uttrycka det så
”…många kritiker i…” skulle det stå
Inget som skrivits i kommentarerna här ovan förändrar det faktum att jag älskade Babylon. Varför filmen gjordes bryr jag mig mindre om.
Jaha, kritiker gillade alltså inte Jeanne Dielman när det begav sig (eller var ljumt inställda)? Ja, nu har den ju omvärderats, minst sagt.
Jag älskar filmen! Vill utnämna den till årets film, och därför hade jag den på plats 1:a i vår poddning om 2022 års bästa filmer.
Framför allt älskar jag Chazelles ambitionsnivå. The audacity! Jag tippar att detta kommer bli en framtida klassiker, alldeles oavsett om den inte gick bra på bion i år!
Kan det vara så att folk känner att det är lite utmanande att ta sig an en 3+ timmar lång film på en biograf nu när beteendemönstret har ändrats post-pandemi…?
Jag gav den bara en fyra men tror att den har chansen att krypa ännu högre i betygsskalan efter omtittar! 🙂
https://fripp21.blogspot.com/2023/02/babylon-2022.html
Alltså, det är klart att tre timmar avskräcker. Plus allt det som folk läser om det som pågår under de första 30 minuterna inte direkt gör det till en julfilm att ta med hela familjen till.