Bride of Frankenstein (1935)
11 december, 2019 4 kommentarer
För några år sen såg jag biografi-filmen Gods and Monsters med Ian McKellan som Frankenstein-regissören James Whale. I samband med det la jag även upp texter om tre av hans filmer på bloggen. Trodde jag. Det visade sig nämligen att jag glömde bort att publicera min gamla text om Bride of Frankenstein så därför så kommer den nu. Bättre sent än aldrig.
Sista filmen i min trio med James Whale-filmer är Frankensteins brud, som den heter på svenska. Frankenstein och hans monster är tillbaka. Ingredienserna är i princip de samma fast med några extra kryddor. Exempelvis gör Ernest Thesiger nog den ultimata rollen som Galen Vetenskapsman här. Vithårig, vilt stirrande blick och ett otäckt anlete förstärkt av det uttrycksfulla fotot. Och sen ska ju monstret få sin Eva också. Jag gillade den här uppföljaren mer än den första filmen om Frankenstein. Handlingen har lite mer humor, främst när Den Galne Vetenskapsmannen är i farten. Det blir dock aningen fånigt ibland. Jag gillade verkligen hur det kvinnliga monstret såg ut, även om hon är med för lite. Riktigt snygg design på henne. Fotot i uppföljaren är också aningen vassare än i ettan.
En sak som jag glömde skriva när det gällde den första Frankenstein-filmen var att Colin Clive är riktigt bra som den besatte Henry Frankenstein som drömmer om att skapa liv av död. Bäst i alla de tre filmer jag sett av Whale är nog ögonblicket när Frankenstein ser att hans monster rör på sig och är vid liv och då vrålar som bortom besatt ”It’s alive! It’s alive! It’s alive! It’s alive!”.
Sammanfattningsvis när det gäller de tre Whale-filmerna ser det ut så här:
Frankenstein (1931) 3-/5
Den osynlige mannen (1933) 3/5
Frankensteins brud (1935) 3/5
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Jag håller Whales två Frankenstein-filmer som likvärdiga, tycker Bride… lyckas bra med att spegla och vända berättelsen från originalet. Men Invisible Man är klart bäst i mina ögon, kanske beroende på en bättre förlaga?
Aha, en bättre förlaga? Har vi hört det förut? 😉
Jag tycker nog också The Invisible Man är bäst men samtliga filmer får 3/5 av mig.
Alltså, i fallet Invisible Man tycker jag faktiskt att boken och filmen är riktigt likvärdiga men fokuserar (förstås) på lite olika saker. Vad jag menade i kommentaren ovan var att Wells bok är bättre än Shelleys 🙂
Japp, det var så jag uppfattade det också, att Wells bok skulle vara bättre än Shelleys. Men kom även att tänka på dina tankar om adaptioner vs originalmanus som du la fram hos Shinypodden.