John Wick: Chapter 3 – Parabellum (2019)

Det tredje kapitlet i sagan om John Wick blev tyvärr en stor besvikelse. Filmserien om John Wick känns lite som en stor raket som startar från jorden, proppfylld med explosivt bränsle. Så länge det finns bränsle kvar i tanken så går det i… raketfart uppåt. Men så fort bränslet är slut faller raketen som en sten, utan fallskärm.

Det som tar slut i fallet John Wick är väl en blandning av att faktorn nyhetens behag (kompetent gjorda martial arts-sekvenser i Hollywood-film!) har minskat, att mitt intresse för den påhittade värld som skapats har minskat samt det enkla faktum att John Wick 3 är en sämre film än sina föregångare ettan och tvåan.

Handlingen i del tre är en karbonkopia av det som hände i tvåan. John Wick har ett pris på sitt huvud och tvingas slåss mot all världens lönnmördare i New York och Casablanca. Vi träffar återigen några av de bekanta rollfigurerna från de tidigare filmerna spelade av bl a Lance Reddick (Cedric Daniels från The Wire, yay!), Ian McShane och Larry Fishburne.

Nykomlingar är Asia Kate Dillon (som en ”domare” utsänd från lönnmördarsällskapet) och Halle Berry som Wicks lönnmördarekollega Sofia plus hennes två schäfrar. Fin hund!

Vi och John Wick kastas direkt in i en fajt, och sen tar det egentligen aldrig slut. Fajterna är väl ok eller till och med mycket bra men av nån anledning så drogs jag aldrig in och uppskattade martial arts-baletten den här gången. Jag upptäckte att jag exempelvis inte är speciellt förtjust i knivslagsmål. Det är nåt som skär sig (ehe) med att det ska vara riktiga knivar samtidigt som det är på låtsas. Då funkar det lite bättre med skjutvapen. Där finns mer av en distans och allt känns som på låtsas.

De fajter som jag alltid uppskattar bäst är ju de där kombattanterna enbart har sina nävar som vapen. Klassisk kung fu kan man säga. (Eller wushu ska man tydligen säga mer korrekt.) En film som Ong-bak är ett utmärkt exempel. Den är brutal men man slipper både knivar och skjutvapen.

Undantaget som bekräftar regeln är ju The Raid som jag tycker är helt fantastisk och där bjuds det på diverse vapen förutom den blygsamma handen. Däremot funkade inte alls The Raid 2 för mig. Jag fick lite samma känsla under John Wick 3. Jag var liksom färdig med konceptet och det fanns inget nytt att hämta här. Istället blev det mest tröttsamt.

Mellan actionsekvenserna händer det att filmen lugnar ner sig lite grann med några mer stillsamma scener där två personer samtalar. Oftast handlar det om att Wick ska försöka övertyga någon att hjälpa honom. Nja, det fanns inget speciellt att hämta här heller.

En annan faktor som spelade in var att jag på visningen satt bakom en pappa och hans lille son (hur gammal var han? 11-12 kanske) och jag kände att John Wick: Chapter 3 – Parabellum möjligen inte var rätt film att visa för sin inte ens tonåriga son. När jag satt precis bakom den där pojken så kändes det fel att tjoa när en yxa klöv skallen på en skurk. Ja, tjoa hade jag nog inte gjort i vilket fall. Men nu kändes det konstigt att ens tjoa inombords. Jag fick helt fel feeling i kroppen redan från början. Synd.

Jag ska inte såga filmen fullständigt. Den är snygg. Keanu är perfekt som Wick. Fajterna är som sagt bra. En inledande knivfajt är absurt over the top. Jag gillade den där ”domaren” spelad av den för mig tidigare helt obekanta Asia Kate Dillon. Hundar funkar ju alltid på film och så även Sofias två schäfrar. Vilka stunthundar! Ett trick där en av hundarna hoppar från Sofias rygg upp över en mur var härligt. Slutligen var det kul att se att Lance Reddick fick sin beskärda del av lite action under den i och för sig på tok för långa slutuppgörelsen.

Det blir två skottsäkra västar för hundar av fem möjliga till den alldeles för långa John Wick 3. Två timmar och tio minuter!? But why?

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_tombetyg_tomsep

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

7 Responses to John Wick: Chapter 3 – Parabellum (2019)

  1. Vi är nästan helt överens om denna. Gillade tvåan mer än ettan, men denna fick inte till det lika bra. Lite för mycket action utan så mycket story. Man behöver trots allt lite story. Inte lika snygg som tidigare två kände jag också.

    Hade inget emot knivar, yxor och skjutvapen. Men håller med om att det många gånger funkar bäst utan vapen. Gillade vissa uppgörelser medan andra inte bjöd på något speciellt. Hade hellre sett en (klart) kortare speltid med färre uppgörelser, men genomtänkta sådana.

    Det vi inte är överens om är Asia Kate Dillon som ”domaren”. Hade svårt för henne filmen igenom och väntade bara på att hon skulle möta en ond bråd död, haha.

    Synd det där med bioupplevelsen. Håller med om att denna (och många andra filmer) inte borde ses av barn under 15 år, i vissa fall 18 år. Spelar ingen roll om de är i vuxet sällskap, en åldersgräns finns där av en anledning (och som sagt, i vissa fall borde den vara högre).

    Förväntade mig inte så mycket, så jag blev inte direkt besviken. Så här skrev jag om filmen:

    https://moviesnoir.blogspot.com/2019/05/john-wick-chapter-3-parabellum.html

    • Jojjenito says:

      Ja, jag håller med. Det blev för mycket action, upprepande action, t.o.m. för mig. 😉 Ett exempel är ju när Wick blev kastad genom glasrutor, inte en gång, två eller tre gånger, utan typ tio gånger i rad.

      Man hade definitivt kunnat tajta till filmen. Sån här typ action blir tröttsamt om det håller på utan paus i över två timmar.

      Ja, det kändes fel i magen att det satt en elvaåring på raden framför. Men de ändrade ju reglerna för några år sen så nu kan ju elvaåringar se 15-årsfilmer i vuxet sällskap. Visst, det är väl kanske vettigt att föräldrarna får bestämma men jag vet inte om det var rätt beslut av pappan i det här fallet…

  2. filmitch says:

    Första halvan var bra, jag gillade knivslagsmålet – shootout med knivar? Filmen stendog när Halle Berry gjorde entree´jag har inte insett detta förut men är hon inte en usel skådis? Efter pangpangandet i Casablanca satt jag bara och väntade att filmen skulle sluta.

    • Jojjenito says:

      Ja, jag gillade nog också knivslagsmålet när det gäller hur det var iscensatt och genomfört men det är nåt med knivfajter som skär sig för mig.

      Äh. Jag tycker inte Halle är så dålig. Hon spelar över och ibland fel men hon är snygg i alla fall. Jag tycker hon funkar i den här filmen. 🙂

      Jo, jag kom också till det läget när jag bara ville att filmen skulle ta slut.

  3. Henke says:

    Jag håller med om det mesta du skriver, men jag hade väldigt låga förväntningar så jag blev nästan överraskad av den. Men visst blir man trött av alla actionscener som inte leder någon vart. Filmen slutade i princip på samma punkt som den startade. John Wick är i samma position, jagad av allt och alla. Tröttsamt på många sätt. När kommer Chapter 4?

    Men ändock hade denna film bra actionscener, de bästa i serien. Ettan är dock fortfarande bäst som film skulle jag säga. Och tvåan var visuellt vassast.

    Min text:
    https://fripp21.blogspot.com/2019/05/john-wick-chapter-3-parabellum-2019.html

    • Jojjenito says:

      Att actionscenerna inte leder nån vart blev jag inte direkt trött på. Det var snarare fajterna i sig som gjorde mig trött. Jag tyckte inte de var lika sevärda som i ettan och tvåan, förutom några guldkorn. Lite för långa och upprepande.

      Vet inte när fyran kommer men jag såg att den hade fått grönt ljus i alla fall.

  4. Pingback: John Wick 3 : Parabellum (2019 USA) | FILMITCH

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: