Star Trek-sommar – Star Trek (2009)
29 juli, 2012 12 kommentarer
Titel: Star Trek
Regissör: J.J. Abrams
År: 2009
IMDb | Filmtipset
Det här skulle ha varit det sista inlägget om Star Trek men senare idag kommer det ett sista litet bonusinlägg om det bästa med Star Trek: The Next Generation.
Om ni inte fattat det än så är jag Star Trek-fan. Kanske inte en djupnörd, men jag har definitivt koll. Det bästa med Star Trek har alltid varit tv-serierna. Främst är det väl originalserien och The Next Generation som jag gillar mest. Tv-serie-formatet bjuder på något helt annat jämfört med än en långfilm. Tv-avsnitten rullar på och du lär känna karaktärerna mer och mer, lär känna deras egenheter och hur de agerar med andra. Det blir en helt annan familjär känsla än när allt ska krympas ihop till en endast två timmar lång, helst actionpackad, film. En stor del av Star Trek är enligt mig också att fokus är på mystiska fenomen, utforskande, politik och inte så mycket på hjälte versus skurk och skjuta, skjuta, skjuta laserpistol.
Med det här ovan sagt så blev omstarten av Star Trek kanske inte helt oväntat något av en besvikelse, trots den hajp som ändå förekommit (Fredrik Strage i DN gav den t ex en fyra). Men, men, jag ska väl inte klaga alltför mycket ändå. Rollbesättningen är bra, främst Kirk och Spock som också är huvudpersoner i orginalserien men då tillsammans med Bones. Här är Bones roll rejält nedklippt och han framstår som en bifigur, vilket inte är så konstigt då man helt enkelt valt att fokusera på Kirk och Spock. Men Karl Urban gör en hyfsad insats när han i princip spelar DeForest Kelley som gjorde Bones i originalserien. Bäst tycker jag nog Zachary Quinto som Spock är men det kan bero på att Spock är min favoritkaraktär från Star Trek.
Scenografin i filmen är till stora delar klockren. Kommandobryggan på Enterprise är t ex väldigt snygg och stilren. Skurkskeppet kändes dock mest förvirrande, tyvärr. Man fick liksom aldrig nån överblick över det. Förvirrande är också själva historien i filmen, förvirrande men samtidigt ganska ordinär. Tempot är uppskruvat till max, kanske för att hinna med den back-story om Kirk och Spock som filmen inleds med. Skurken (faktiskt spelad av Eric Bana), en romulan med tribaltatueringar är inte speciellt cool, han heller. Mja, till slut blir det godkänt ändå. Star Trek-känslan från tv-serien är (givetvis) till stora delar borta och ersatt med modern, fräsch, men ganska platt rymdactionkänsla.
3/5
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Jaha, så du är ett Star Trek-fan… Jag som trodde att du bara varit en ovanligt raffinerad masochist de här senaste veckorna 😉
Jag håller med om att filmen ändå klarar godkänt. Men som med så många andra av den senaste tidens remakes/reboots är den, som du påpekar, liksom lite platt jämfört med originalen. Kanske är det bara nostalgikänslan som saknas?
Du menar en sån där självplågare? Nej, det överlåter jag åt Filmitch. 😉
Ja, om man sett serierna och lärt känna rollfigurerna så blir det lite platt. Nu fick man ju ändå till lite nostalgi genom Leonard Nimoys uppdykande. En reboot som har funkat är Batman får man väl ändå säga.
Jag tror att det också kan hänga ihop med tekniken, de senaste filmerna får ju alltid en helt annan finish både vad gäller foto och effekter och då blir det en annan känsla i dem.
Ja, det har du nog rätt i. Det blir en lite mer steril känsla kanske. Lite som i SW episod 1-3, kanske främst i episod 1.
Håller med om att scenografin är helt fantastisk. Älskar de stora miljöerna, vilket ju också är den största skillnaden jämfört med seriernas små kulissbyggen. Sen förstod jag inte helt varför du var besviken på filmen. Tyckte själv att historien var glasklar, men visst var den i grunden ordinär.
Varför blev jag besviken? Ja, det var väl att den där familjära känslan gick förlorad plus att filmen kändes som en mer vanlig actionfilm. Star Trek-känslan fanns inte (kanske på både gott och ont).
Vet inte vad DU menar med Star Trek-känsla. Jag tyckte att den fanns där. Det bra i alla fall. Borta är känslan av mini-studio-kulisser och dålig make-up. Skulle faktiskt kunna ge den en fyra. Tvekar lite pga av tjatig ”origin”-berättelse dock.
Star Trek-känslan jag är ute efter var nåt som det inte gick att få i det här fallet eftersom det inte handlade om det sjunde avsnittet från den tredje säsongen av TNG utan om en film med helt nya skådisar.
Just origin storyn var nåt jag gillade eftersom det var nåt nytt. Japp, jag motsäger mig själv, jag vet. 😉
”självplågare? Nej, det överlåter jag åt Filmitch” Ha ha ha kan dock inte göra annat än att hålla med. Vill påpeka att på senare tid har jag sett filmer av ganska hög klass.
Iom jag inte har ngt nostalgiskt förhållande till ST så gillade jag den här filmen men jag kan definitivt förstå dina invändningar om jag jämför med det lilla jag sett av tv-serien.
Att du sett några bra filmer beror nog endast på ditt ALIM-tema. Du är så illa tvungen att se bra film. 😉
Förstår verkligen skillnaden om man inte sett så mycket av serierna. Fast jag gillade ändå filmen och Nimoy är underbar.
Jag var faktiskt ganska förtjust i den här. Lite oväntat faktiskt. Gick in med låga förväntningar men blev charmad av hurpass väl jag tyckte att de fångat personligheterna. Otroligt underbart också med Nimroys korta gästspel!
Håller med om att de har fångat personligheterna bra. Abrams & Co har verkligen sett originalserien och castat rätt skådisar. Nimoy är guld.