Gåten Ragnarok (2013)

Norge slår till igen. I Mysteriet Ragnarök, som den heter på svenska, har filmmakarna använt nordisk mytologi, gamla runor och arkeologi för att göra en äventyrsfilm à la Indiana Jones- eller National Treasure-filmerna. Ett härligt koncept som vi borde se oftare. Dock är den här filmen faktiskt producerad med svenska pengar, därav Sofia Helin i en av huvudrollerna. Vad har vi då? Jo, en slarverpappa (som är änkling) koncentrerar sig mer på att bevisa att jordens undergång Ragnarök verkligen hände än på sina barns skolavslutning. Barnen försöker hooka upp pappan med damer. Vi har en rolig sidekick och så (givetvis) en chef som inte tror på slarverpappans projekt. Tillsammans med Sofia Helins rollfigur beger sig hela familjen till ett ingenmansland vid gränsen mellan Norge och Ryssland där man utforskar gamla övergivna betongbunkrar från andra världskriget. Härliga miljöer! Och som helhet en mysig familjefilm.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep

PS. Här måste jag passa på att hylla den svenska serien Jordskott från 2015 som går att se på SVT Play och som det kommer en säsong två av som börjar nu i oktober i höst. Jordskott bygger precis som Gåten Ragnarok (och Trolljegeren) på inslag från nordisk folktro med mystiska väsen och monster.

Max Manus


Titel: Max Manus
Regi: Joachim Rønning & Espen Sandberg
År: 2008
IMDb
| Filmtipset

Max Manus är historien om den norska frihetshjälten med samma namn som filmen som kämpade som frivillig i finska vinterkriget och som sen blev motståndsman när tyskarna ockuperade Norge under andra världskriget.

Det är en ganska klassisk spion/motståndsrörelsefilm. Det förekommer vissa direkta krigsinslag då Max minns tillbaka på vissa händelser i vinterkriget. Annars handlar det mest om sabotage, att placera ut bomber på tyska skepp i hamnen. Historien går lite i cirklar. Max åker i hemlighet till Skottland för att bli utbildad, sen tillbaka till Norge, utför sabotage, flyr till Stockholm, tillbaka till Skottland och sen ett nytt sabotage.

De två första tredjedelarna är helt ok men det bränner aldrig till. En sak jag inte kunde låta bli att tänka på var händelserna i Norge i somras. Jag satt och fundera om Breivik var ett fan av Manus och att han tyckte att han gjorde nåt liknade själv.

Av nån bisarr anledning så finns det alltid en sorts mysighetskänsla i den här typen av filmer. Nazister, motståndsmän, elaka Gestapo-officerare, förhör och tortyr. Lite märkligt men så är det. Det infinner sig en viss matinékänsla.

Gränsen är en film med en hel del likheter. En skillnad är att Max Manus till största delen utspelas i Oslo och det förekommer i princip inte några krigsscener. En del av handlingen äger även rum i Stockholm som ju var en fristad för många. En sak jag tänkte på under filmens gång var Sveriges roll under kriget. Man kan ju hävda att Sverige var fegt som höll sig utanför och det kan stämma. Men en positiv sak med det var att man kunde använda Sverige som en fristad dit man kunde fly och sen komma vidare till andra länder, en sorts sambandscentral.

Filmen är gjord efter en amerikansk och ganska svulstig mall men jag tycker det funkar. En anledning till det är att känns som att produktionen har haft en hyfsat stor budget. Några effekter har emellertid brister som t ex sprängningen av skeppet Donau som man bara får se resultatet av och det såg inte speciellt bra ut. En sak som jag tyckte var intressant var att man inte väjde för Max ”sämre” sidor, främst då hans sprit- och nervproblem. Det blir godkänt till Max Manus men inte mer. Fiffi gillade filmen mer än jag gjorde medan Sofia tyckte ungefär som jag.

3/5

%d bloggare gillar detta: