10 i topp: Filmer 2023

Jag var med i Shinypodden och pratade om filmåret 2023 för några månader sen. Nu kommer min topp-10-lista även på bloggen inklusive några bubblare. Shinypodden-avsnitten (två stycken) om 2023 finns att lyssna på på Spotify eller där du lyssnar på poddar.

Jämfört med 2022 så har jag nog sett ungefär lika många filmer från 2023. Jag kom till slut igång och började se ikapp 2023-filmer. Snackisfilm efter snackisfilm kryssades och till slut kände jag mig nöjd. Jag har sett långt ifrån allt men strecket i sanden måste ju dras nån gång.

Håll till godo!

17. Konferensen – En svensk slasher-film. Inte min favoritgenre men igenkänningen lyfter filmen.
16. Godzilla Minus One – Godzilla brutalare än nånsin. Filmen värd Oscarn för visuella effekter.
15. You Hurt My Feelings – Nicole Holofcener ger oss en mysig skämskuddedramakomedi.
14. Killers of the Flower Moon – Scorsese är ändå Scorsese. Gammal är äldst. RIP Robbie.
13. Lärarrummet – Psykologisk thriller i skolmiljö med en touch av Ruben Östlund.

12. Anatomy of a Fall – Ett mysterium som övergår till ett fascinerade rättegångsdrama.
11. Dream Scenario – Nicolas Cage perfekt nedtonad i detta surrealistiska drömdrama.

10. The Taste of Things
The Taste of Things
För att dessa ord dök upp i min hjärna under titten: lugn, ro, stilla, livet, mat, matlagning, omsorg, paradis.

9. Mission: Impossible – Dead Reckoning Part One
Mission: Impossible – Dead Reckoning Part One

För att stuntsen är på riktigt att det är ett omöjligt uppdrag att inte bli underhållen.

8. Barbie
Barbie
För att jag hade hur roligt som helst när jag såg den på bio istället för Oppenheimer och för att jag till och med gillade musikalnumren.

7. American Fiction
American Fiction
För att Jeffrey Wright var perfekt i denna något udda blandning av satir och familjedrama med ett härligt jazzigt ljudspår.

6. Poor Things
Poor Things

För att Giorgos har skapat en steampunk-twistad alternativ viktoriansk värld med en strålande Emma Stone i huvudrollen.

5. The Zone of Interest
The Zone of Interest
För att det är en förhäxande film, en ytterst obehaglig och kall film, som jag absolut inte vill ha osedd (och troligen ej heller omsedd).

4. Perfect Days
Perfect Days

För att Wim Wenders gjort en stillsam film, med en underbar slutscen, som gav mig ett inre lugn.

3. The Holdovers
The Holdovers

För att det är en perfekt kombination av snöfilm, roadmovie och hängfilm med en perfekt (återigen) Paul Giamatti i huvudrollen.

2. Höstlöv som faller
Höstlöv som faller

För att två vilsna själar möts i filmen som är både simpel och episk på samma gång, och så för Maustetytöt – ”Syntynyt suruun ja puettu pettymyksin” förstås.

1. Past Lives
Past Lives
För att jag är en sucker för den här typen av bitterljuv melankoli och att filmen var inneboende i min hjärna några dagar efter titten.

 

Sen tidigare har Fiffis filmtajm, Movies – Noir och Filmitch listat sina 2023-favoriter. Podden Snacka om film (med Steffo & Fiffi) har också avhandlat sina favoriter muntligt.

Mission: Impossible – Dead Reckoning Part One (2023)

Som vanligt (numera) i Mission: Impossible-filmerna så bjuds vi på äventyr i en rad olika miljöer och städer från alla världens hörn. Inledningsvis tar vi oss från en ubåtsjakt under havsisen i Berings sund till en arabisk ökenjakt på hästryggen. Från kyla och is till värme och sand med andra ord.

Den där ubåtssekvensen fick mig att tänka på en hel del avsnitt och filmer från Star Trek-världen där rymdskeppen likt ubåtar deltar i katt och råtta-lekar med eller utan bemantlingsenhet (den svenska benämningen på cloaking device enligt www.startrekdb.se). Ökensekvensen fick mig att tänka på Lawrence av Arabien… nej, kanske inte.

Apropå ubåtsfilmer så användes samma språktrick som i Jakten på Röd Oktober, dvs att den ryska besättning under några sekunder i början pratar ryska men sen släpper man det och går över till normal engelska istället för att köra nån fånig engelska med rysk brytning. Det gillar vi.

Handlingen hoppar (precis som Ethan) sen till Washington, Abu Dhabi, Rom, Venedig och… Orientexpressen (inte den klassiska dock, som är nedlagd, utan Venice-Simplon Orient Express).

Vem är skurken? Fel fråga. ”Vad är skurken?” är mer rätt. Det förekommer visserligen en mänsklig gammal skurkbekant till Ethan men i dessa ChatGPT-tider så handlar det givetvis om en AI. En AI kallad The Entity… uuuuuh, så spännande. Haha, nej, kanske inte. Men i filmer som denna så är handlingen av underodnad betydelse. Frågor om vad skurken har för agenda och varför eller vad det är för pryl, harfötter eller annat, man letar efter är ointressanta. Det handlar istället om att hänga med gamla (och nya) vänner, fara på äventyr och vara med om häftiga stunts.

Vi får träffa det gamla gänget igen. Det är nästan #family-varning nu. Faktum är att MI-filmerna börjar bli mer och mer lika Fast & Furious-filmerna. Nej, de är inte lika fåniga men Benji (Simon Pegg) hade ju passat som handen i handsken i en F&F-film.

Nya bekantskapen Hayley Atwell sköter sig utmärkt, kanske på bekostnad av Rebecca Ferguson vars öde kändes riktigt ruttet och meningslöst.

Vad gäller actionsekvenserna går det inte annat än att säga att de håller hög klass. Att ett tåg är inblandat är mer eller mindre en garant för att det blir bra. Vi får även lite trevligt raffel i mindre skala på en flygplats som kontrast till alla storslagna stunts.

Jag blev underhållen av Mission: Impossible – Dead Reckoning Part One (puh, put that on the poster… oh, they did) och det var målet för titten. Gott så.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helsep