Tár (2022)

Under titten på Tár dröjde ett bra tag innan jag verkligen sjönk in i filmen och lät den omsluta mig. Men ibland tar (ehe) det ju tid och när jag väl kapitulerat så känner jag att det är värt insatsen.

Det hela är väl på ytan en #MeToo-historia där Cate Blanchetts beryktade dirigent Lydia Tár utnyttjar sina orkesteradepter. En sorts uppgång och fall-historia, även om vi inte får ta del av uppgången utan träffar Lydia när hon redan är på toppen.

Jag tycker filmen är lite luddigt berättad, by design förstås. Jag vet inte om det var mig det var fel på men jag hade svårt att hålla reda på vem som var vem och de inblandade personernas relationer. Assistent, sviken älskarinna, fru, dotter.

Jag sympatiserade inte med nån av filmens rollfigurer vilket kanske bidrog en del till känslan av distans under de två första timmarnas speltid. Ändå fann jag mig till slut, kanske inte trollbunden av, men indragen i filmens bitvis surrealistiska värld.

Lydia går i en (mar)drömsekvens omkring i en övergiven fabriksbyggnad och såna miljöer älskar jag. Ja, ibland räcker det med en sån liten miljödetalj för att en film ska få över mig på sin sida.

Om jag ska dra några referenser till andra filmer så kommer jag att tänka på några av Ingmar Bergmans filmer som utspelar sig i musikvärlden som t ex Till glädje och Höstsonaten. Jag fick även vibbar av Blå är den varmaste färgen; det är nåt med det lösa berättandet tror jag, en sorts europeisk stil. Apropå europeisk så kom jag även att tänka på både Roy Andersson och Ruben Östlund.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_tomsep

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

4 Responses to Tár (2022)

  1. Sofia says:

    Svårt att ändå inte vara nyfiken, även om jag får intrycket av att det kanske inte riktigt är ”min” film. One of these days… 🙂

    • Jojjenito says:

      En klart intressant film. Udda. Mja, det kan vara så att den inte riktigt passar dig. Den har inte direkt ett normalt berättande, mer nedslag.

  2. Henke says:

    Klart intressant film, såpass att den växte sig in på min topp 10 för året. 🙂

    Gillar dess svårtydda genrebeskrivning. Var det inte en spökfilm!?!

    Gav den en trea efter titten men den har växt som sagt…
    https://fripp21.blogspot.com/2023/01/tar-2022.html

    • Jojjenito says:

      Mm, jag vet att du ser det som en spökfilm. Eller ja, det är i alla fall en fundering du har, och det verkar ju som att fler är inne på samma spår. Jag kanske var ouppmärksam eftersom jag inte fick några såna vibbar. Jag fick mer av mardrömsskildringsvibbar mot slutet men det behövde man kanske inte vara så uppmärksam för att fånga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: