The Polish Bride (1998)
9 juli, 2021 4 kommentarer
När jag läser min preblogg-text om The Polish Bride kan jag inte säga att det ringer nån klocka. Jag minns ingenting från filmen. Däremot så blir jag nyfiken på att se den igen med tanke på det jag skriver om handlingen. Det verkar vara en intressant och något udda film. Min text skrevs i april 2003.
Igår såg jag The Polish Bride som den döpts till på svenska av nån idiotisk anledning (vad är det för fel på Den polska bruden?!) som SVT visade för några veckor sen. Filmen var Hollands bidrag till Oscar för bästa utländska film för några år sen. Inledningen när en misshandlad kvinna förvirrad springer på en stads gator på väg bort från något hemskt fick mig att tänka på Lilja 4-ever (min kommentar: usch och burr). Kvinnan kollapsar slutligen ute på landet framför fötterna på en bonde som bor ensam på sin gård. Bonden går inte till polisen utan låter henne börja jobba som hushållerska istället. Bonden och kvinnan inleder sen långsamt och trevande ett sorts förhållande. Det är en rätt så udda film. Ett sorts kammarspel. I princip förekommer det bara två karaktärer och dom (min kommentar: eller ”de”) säger inte speciellt mycket. Kvinnan kan inte ett ord holländska och bonden är inte nån pratkvarn heller. Efter att större delen av filmen varit lugn och stillsam blir avslutningen rätt så överraskande och känns lite orimlig. Betyget blir 3/5. Godkänt men inte mer.
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Det blev väl för mycket när de svenska titlarna blev allt dummare och distributörerna fick backa. Tjejen som visste för mycket (Foul play) , Tjejen som gjorde lumpen (Private Benjamin), Tjejen som föll överbord (Overboard), bara för att Goldie Hawn var med i allihop fast de inte har nåt med varandra att göra annars, vilket i Sverige orättvist cementerade Goldies rykte som bimbodålig halvskådis.
”Den polska bruden” är en usel titel, för en brud är stockholmska för (oftast) åtråvärd kvinna.
Konstigt att jag inte fick skicka min kommentar på Boys don’t cry. Ibland blir man stoppad av spamfiltret utan att fatta varför.
Haha, jag kan gilla gamla lökiga svenska titlar (främst kanske från 40- och 50-talet där t ex noir-filmer har härliga svenska titlar). Det finns dock en del undantag. ”När toffelfabriken tystnar” är kanske det främsta.
Eftersom brud även betyder en kvinna på sin bröllopsdag så tycker jag Den polska bruden funkar utmärkt som svensk titel. Det blir ju dessutom en dubbeltydighet där som saknas i den engelska titeln.
Oklart varför din Boys Don’t Cry-kommentar hamnade i spam-filtret. Den är återställd nu. Tack för att du gjorde mig uppmärksam på det.
När toffelfarbriken tystnar låter som precis en film jag vill se! Jag såg en indisk film en gång som heter Mjölkkooperativet. Mycket, mycket bra! Ganska ogillad i Indien för den hade inga sång- och dansnummer.
Själv har jag inte sett När toffelfabriken tystnar. Den svenska titeln gör att jag undviker den.