Murder, She Wrote: The Celtic Riddle (2003)
22 juli, 2020 6 kommentarer
Idag handlar det om en film som jag förmodligen aldrig skulle ha sett om jag inte sett den när jag var hemma i Knivsta över julen. På Annandagen hade vi varit på julbio och kollat in Masjävlar (perfekt val av film av mig!) och på kvällen visade SVT denna fullkomligt harmlösa och, som det är tänkt, mysiga film. Min preblogg-text om filmen skrevs i december 2004.
Angela Lansbury spelar i denna tv-film deckarförfattarinnan Jessica Fletcher som hamnar mitt i ett mordmysterium som vanligt. Denna gång hittar vi henne på Irland där hon blir indragen i en strid om ett testamente och påföljande skattjakt.
Mordmysterium i Agatha Christie-stil kan vara rätt så mysiga att titta på ibland. I Murder, She Wrote: The Celtic Riddle har vi de vanliga ingredienserna: ett mord (till att börja med), ett gäng personer som alla kan ha gjort det, och så kluriga och snokande Jessica Fletcher mitt i allt. Dessutom utspelas det hela på ett irländskt gods. Tyvärr blir det ändå patetiskt. Fjantigt manus, töntig dialog, karaktärer som har mindre liv än skyltdockorna på NK. Det är aldrig spännande eller mystiskt. Däremot otroligt förutsägbart, speciellt då Fletcher i början går runt på godset och i trädgården och alltid, av en slump, lyckas tjuvlyssna när de andra grälar eller liknande.
Som vanligt är det meningen att man ska tycka ”åh, vad smart att koppla ihop den och den detaljen med den och den personen” när mördaren, som alltid framställs som trevlig i början, slutligen avslöjas. Ibland kan just detta sista avslöjande vara värt besväret även om resan dit är småtråkig, men här är resan trist och målet tråkigt vilket gör att denna rulle faktiskt får en stark etta. Det här har gjorts så mycket bättre i andra filmer (t ex valfri Agatha Christie-rulle med Peter Ustinov som Hercule Poirot). (Min kommentar: Eller varför inte Knives Out!)
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Knives out är ju sablans trevlig alltså. Hi5 på den.
Låter lite synd att ni pajjade den sköna stämningen efter Masjävlar med denna tv-film. 🙂
Knives Out, sablans trevlig film som sågs på en sablands trevlig visning och dessutom blev det förra årets familjefilm på bio, för återkoppla till Masjävlar.
Även om det kanske är ord och inga visor (ehe) från min sida i recensionen så förtog det inget av Masjävlar. 🙂
Gillar pusseldeckare men just Agatha Christie är en av de svagare författarna i den genren. Däremot är författaren en av de mysigare i genren och det är av den anledningen jag gärna ser filmer baserade på hennes böcker. Murder she wrote har jag dock aldrig gillat utan föredrar originalen s.s.s. Gärna Ustinov 😀
Vänta nu, du säger att Christie är svag i genren pusseldeckare, men ändå mysig? Är det inte just mysiga de ska vara? Eller är det mer klurigheten du inte tycker funkar?
Japp det är klurigheterna som inte funkar. Hon fuskar ofta och hennes deckare sitter ofta med info som läsaren inte får ta del av. John Dickson Carr t.ex kör med mer öppna kort och avsevärt klurigare mysterium – men Christie är definitivt mysigast
Ah, förstår precis vad du menar. När detektiven i slutet (i biblioteket typiskt) plötsligt presenterar helt ny info för oss tittare då faller liksom hela pusselgrejen.