American Splendor (2003)
19 januari, 2018 6 kommentarer
Det här gamla preblogg-omdömet handlar om en film med Paul Giamatti i sitt esse som grumpy old man. Titeln American Splendor är namnet på en serietidning som tecknades av Harvey Pekar och filmen är en biografifilm om tecknaren själv. Texten skrevs i januari 2004.
Det här var en ball film som jag ständigt blev lite överraskad av. Det är inte en helt vanlig spelfilm utan känns bitvis som en dokumentär eftersom den riktige Harvey Pekar är med också i en del scener. Paul Giamatti är utmärkt som Pekar i de spelfilmsscener som ändå dominerar filmen. Han har ett speciellt sätt att grina med munnen. Det kan både vara en irriterad grimas eller ett uppskattande flin. Han gör det mycket bra och är emellanåt skrattretande rolig. Precis som Pekar säger själv i början av filmen så finns det här inte nån superhjälte som i andra serietidningsfilmer utan det här är en film om vardagens små och stora frågor. Allt från vilken matkö man ska välja, via ensamhet, till att besegra cancer. Mmm, det här är i slutändan en sympatisk film om de små hjältarna. Jag gillar den.
Är vi förvånade över att jag inte alls tyckte om den? 🙂 Nu var det iofs ett bra tag sedan jag såg den, men jag fattade inte grejen
Inte speciellt förvånade, nej. 😉
Jag fann den ganska underhållande trots en överfull och svinvarm Skandia mot slutet av någon filmfestival…
Låter som en 3/5-film för dig då. Varmt på Skandia, det brukar det inte vara nuförtiden?
Jo men brukar det inte vara varmt där?
Just denna visningen var det det i alla fall. Jag och Johan S kom sent och det var i princip helt fullt. Vi fick plats längst bak under taket och där blev det varm. Tror vi satt i ett ”love seat” till och med…
Inte varmare än på Zita!