10 i topp: Filmer 1992
9 mars, 2016 40 kommentarer
Jaha, dags för ett nytt år. 1992. När jag började kolla in filmer från det här året så insåg jag att jag nog har lite av en blind fläck vad gäller tidiga 90-talsfilmer. Det är väl främst amerikanska filmer jag tänker på, även om jag förmodligen har ännu sämre koll på resten av världen. Jag tittade på andras listor på nätet och stämde av vad andra tyckte om 1992. Det flesta filmer hade jag förstås hört talas om men antingen inte sett eller sett för eeeeevigheter sen. De filmer som jag till slut hittade och bestämde mig för kändes ganska så jämnbra och skulle nästan ha kunnat placera sig på vilken plats som helst på listan.
Men då kör vi!
10. Singles
Denna Cameron Crowe-film hamnar på listan nästan enbart för att jag såg den på bio när jag pluggade i Uppsala. Då var filmen het. Det var Seattle, det var grunge, det var Matt Dillon och Bridget Fonda. Quiz: Identifiera mannen till höger.
9. A Few Good Men
Rättegångsfilmer är alltid bra, i alla fall om man kan hantera sanningen. Jack Nicholson dominerar. Cruise är mest gullig, precis som Demi. Code red!
8. The Crying Game
Ytterligare en film som sågs på bio i Uppsala. Eftersom det här var innan Internet och nästan innan spoiler existerade som begrepp (känns det som nu i alla fall) så kom filmens twist som en smärre chock precis som för rollfiguren spelad av Stephen Rea.
7. Passion Fish
En trevlig John Sayles-film klämmer sig in på plats sju. Donnie Darkos mamma (Mary McDonnell) spelar rullstolsbunden (nybliven i det tillståndet efter en olycka) bitch som behöver muntras upp. Till hennes räddning kommer till slut sköterskan Alfre Woodard.
6. Alien 3
Alien i kubik blir ibland utskälld men jag tycker den är riktigt bra. Undvik dock den förlängda s.k. Assembly Cut.
5. Howards End
Brittiskt kostymdrama med Anthony Hopkins och Emma Thompson kan ju inte gå fel. Dock inte i klass med The Remains of the Day som kom ’93.
4. Twin Peaks: Fire Walk with Me
Lynch är alltid Lynch även när han flummar på som mest. Läskiga tavlor, demonen Bob på nattligt besök, drömsekvenser med apor, änglar, röda draperier, dvärgar och rutigt golv. Japp, it’s Lynch allright!
3. Deep Cover
Larry Fishburne gör en klockren insats som en undercover-cop som tappar bort sig själv när han går föööör djupt undercover. En psykotisk Jeff Goldblum gör den slemmigaste av korrupta advokater (se bild). En crime-film med mörk, udda och galen men ändå på nåt sätt rolig stämning.
2. Reservoir Dogs
Ja, givetvis måste Tarantino vara med på listan och det blir på plats två. Au revoir les enfant!
1. Bram Stoker’s Dracula
Jag överraskar nog många, inklusive mig själv, med att ha den här Francis Ford Coppola-filmen högst upp på listan. Vad ska jag säga? Jag gillar den skarpt. Härligt stämning. Mustig film. Oldman kör med en skön transsylvansk brytning.
Har jag några bubblare? Nja, knappt några. Det skulle i såna fall vara Benny’s Video och White Men Can’t Jump.
Kolla nu in vad de andra filmspanarna har hittat i filmväg från 1992 (och mina gissningar):
Filmitch (Dracula)
Fripps filmrevyer (The Player)
Fiffis filmtajm (Candyman)
Movies – Noir (Den siste mohikanen)
Rörliga bilder och tryckta ord (Passion Fish)
Flmr (Basic Instict)
Absurd Cinema (kan Twin Peaks: Fire Walk with Me vara med här tro? #ingenhögoddsare)
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Pingback: Flmr vs Filmåret 1992! | Flmr
Pingback: Årets bästa filmer 1992 | FILMITCH
Pingback: 1992 års tio bästa filmer | Rörliga bilder och tryckta ord
Kul med gissningar om vilka filmer vi andra har med. Själv glömde jag den lilla detaljen denna gång. Och såklart att jag har med The player! Min topp 100-lista avslöjade mig kanske? 🙂
Vi har fyra överlapp för detta år vilket får anses som respektabelt!
10. Singles- yay! Vem är han till höger? Lätt! Jag vet det givetvis så jag lägger ner min röst så får de andra svettas lite…
9. A few good men – yay! På rätt placering också! 😉
8. The crying game – sett men var inte lika förtjust i den som folk i allmänhet var… Kommer du ihåg vilken snackis den var då det begav sig? Det var tider det…
7. Passion fish – inte sett, kände inte ens till den
6. Alien 3 – yay! Men vänta nu, menar du att du föredrar bioversionen? Hmmm, den versionen är lite slaktad tycker jag då de klippt bort något så viktigt som filmens andra vändpunkt. Jag gillar den långa versionen (Director’s cut finns inte pga att Fincher inte vill ha med filmen att göra, den långa versionen i boxen kallas för ”work print” eller nåt liknande).
5. Howards End – inte sett, det är något med de där kostymdramerna som gör att jag drar mig för att se dem
4. Twin Peaks: Fire walk with me – inte sett, men den ligger på ”att ses”-listan
3. Deep cover – inte sett, och jag hade aldrig hört om filmen innan du nämnde den på en lunch häromsistens
2. Reservoir dogs – yay!
1. Bram Stoker’s Dracula – inte sett, tror jag i alla fall, oklart varför.
Japp, The Crying Game var en riktig snackis, det minns jag väl.
Men kostymdramer som är så mysiga!
Japp, jag föredrar bioversionen av Alien 3. Den förlänga versionen (tydligen kallad Assembly Cut) funkade inte lika bra för mig. Läs mer om det i min recension, där du är inne och härjar bland kommentarerna för övrigt. Fick mycket mothugg från flera där. 😉
Deep Cover rekommenderar jag (förstås), precis som Nuit blanche (som det tydligen ska komma en amerikansk remake på).
Haha, ja, det var nog därifrån jag kom ihåg The Player. Kul att pricka in ettan. 🙂
Har inte sett The Crying game och Deep cover – resten av din filmval är ok – något jag känner präglar filmåret – det är ok inte så mycket mer. Däremot gillar jag den s.k Directors cut avsevärt bättre än bioversionen av A3 som var ganska håglös vad jag minns.
Dracula var din gissning mjae alldeles för teatralisk för min smak men snygga kulisser.
Japp, håller med. Filmåret är ok. Finns inga rejäla toppar som 1994 hade.
Rackarns, trodde du skulle ha med Dracula. Tänkte på att du ofta (väl?) gillar sagor/fantasy, Tale of Tales osv. Men icke.
Det var dock vad man kallar en kvalificerad gissning. Min fru som avskyr skräck tycker dock att filmen är jättebra. Märkligt men det är nog mer en romantisk fantasy.
Japp, det är romantisk fantasy. I slutet så blir det väl t.o.m. en kärlekshistoria mellan Mina (Winona Ryder) och Dracula själv.
I filmen är väl hela Draculas tragiska existens ett resultat av olycklig kärlek?
Ja, det var ett tag sen jag såg den men som jag minns det så är Dracula olyckligt kär i princip hela filmen.
Bra gissat 🙂
10. Singles – yay, grunge-charm
9. A Few Good Men – yay, men för långt ned på listan 😉
8. The Crying Game – hade nog kunnat ta sig in på min lista om jag haft den i mer färskt minne
7. Passion Fish – yay!!
6. Alien 3 – att den här var så poppis…
5. Howards End – snygg, men lite kall kan jag tycka
4. Twin Peaks – faktiskt inte sett
3. Deep Cover – inte hört talas om
2. Reservoir Dogs – yay
1. Bram Stoker’s Dracula – mycket bra Dracula-film men inte list-bra för min del
Kul att pricka in Passion Fish. 🙂
Har du sett tv-serien Twin Peaks? Om inte så är det bäst att börja med den.
Alien är alltid Alien, t.o.m. Alien 4. 😉
Allt för länge sedan med Twin Peaks så jag skulle nog vilja se om den först innan jag tar mig an filmen
Låter som en bra idé.
Alla verkar ha olika ettor men alla känns som rimliga val. Oldmans brytning är troligtvis den bästa fejkösteuropeiska brytningen på film någonsin.
Ser för övrigt ut som Chris Cornell.
Haha, ja, fasiken, Oldman satte verkligen nivån där med sin brytning. Den är härlig.
Chris Cornell är helt rätt! Soundgarden.
Respekterar valen. Skulle kunna ha med de flesta i en lista. Crying Game t.ex. Är en så otroligt underskattad film. 1992 var verkligen rik på underhållning.
Hmm, kanske är The Crying Game underskattad nu men då när den kom så var det värsta snackisen (i positiv mening).
Sant. Den blev hypad allright. Men idag känns det som att nästan ingen kommer ihåg den.
Ja, så kan det nog vara. Men jag kom ihåg den! 🙂
Dracula i topp! Gosh! Kul!! Den ÄR bra, no doubt about that.
Och även här Singles…great! 🙂
Men….Flmr och Basic Instinct….no way josé!! Hahaha…
Nähä, Basic Instict är inget för herr Flmr. Där gick jag bet.
Inte dålig. Inte asbra. 😉
Helt ok med andra ord. 😉
Tack för tipset, din trea verkar ju väldans intressant. Den ska jag definitivt ta mig an.
Och du hade ju rätt angående gissningen med Candyman. Har du sett den?
Deep Cover är klart sevärd så det är bara att kolla in den.
Haha, kul att pricka in Godismannen. Nope, har inte sett den, men så fort jag såg att den gjordes ’92 tänkte jag på dig eller Filmitch. 🙂
Då kör vi!
10. Singles – Osäker på om jag sett den. Har inte betygsatt den ser jag så jag tar till mig tipset (Cameron Crowe brukar kunna vara intressant). Mannen till höger? Ser ut som en av bandmedlemmarna (gitarristen) från Metallica! Kollade upp vad han heter och det är Kirk Hammett isf.
9. A Few Good Men – Bubblare hos mig, men en film jag gärna ser om.
8. The Crying Game – Lite synd att jag inte såg den tidigare då jag visste att filmen hade en twist när jag såg den för första gången för något år sen. Men twisten var ändå ganska oväntad (hade hållit mig undan vad det var) och filmen var inte så tokig.
7. Passion Fish – Inte sett, men kände till titeln. Låter inte jättelockande, men kan nog funka vid rätt tillfälle. Det är trots allt en tidig 90-talare och då funkar en sån här story oftast bättre än i dagens filmer (även om Intouchables lyckades bra).
6. Alien 3 – Något överraskande måste sägas, men kul att du gillar den. Såg både originalversionen och Director’s Cut för några år sen. Har för mig att båda hade sina för- och nackdelar. Helt ok, men inte i närheten av ettan och tvåan.
5. Howards End – Ej sett och visste nog inte vilken det var även om jag kände till titeln. Inte jättelockande kanske, men om/när jag är sugen på kostymdrama ska jag ha den i åtanke.
4. Twin Peaks: Fire Walk with Me – Glad att jag fick chansen att se den i Decennier och den har helt klart sina moments och stämning. Men ingen toppfilm för egen del.
3. Deep Cover – Vi är överens då detta är en film som även letade sig in på min lista. Klart sevärd film som är bättre än den dussinfilm man kan tro att det är. Fiskbena och Guldblomman levererar 😉
2. Reservoir Dogs – Även med på min lista och det är klart att denna QT-film ska vara högt upp.
1. Bram Stoker’s Dracula – Minns inget från denna och jag är väl inte direkt förtjust i Dracula och andra filmer av den här sorten. Blir trots allt lite småsugen på att se om den.
Nice gissning på The Last of the Mohicans för egen del. Plats #3 blev det för den.
Ja, lite lik Hammet kanske, men det är alltså Chris Cornell från Soundgarden och senare Audioslave.
The Crying Game är nog en sån film som absolut tjänar på att man såg den när den var akutell.
Deep Cover: High-five! 🙂
Eftersom det var Michael Mann som låg bakom den så kändes den som ett säkert val. 🙂
Pingback: Årets bästa filmer 1992 | Absurd Cinema
Tre gemensamma filmer på topplistan, men tre riktigt starka kort och inga som flyter i lättmjölken på min lista.
Förstaplatsen Dracula är ju överraskande och jag själv har aldrig fångats av att ens se den. Christopher Walken och Coppola på utmaningshumör är det som lockar mig. Coppola har ju varit på utmaningshumör sedan Apocalypse Now – som ju i sig är hans största utmaning och gav honom en intressant mersmak att inte vara alls bekväm, om vi räknar bort Gudfadern III då. Den mentaliteten hos Coppola uppskattar jag mycket, mycket, oavsett hur filmerna sedan blir. Hellre försöka utmana sig själv och misslyckas, än att vara bekväm.
Långe Jeff Goldblum hade verkligen en äcklig förmåga att emellanåt klä sig i breda tältväggar till kläder, vilket den där bilden visar yrterligare. Bra skådis, men han klär sig tamejtusan inte i mycket.
Goldblum är riktigt äcklig här, japp.
Christopher Walken? Hmm, du menar Gary Oldman antar jag? Som sagt, jag är lika överraskad själv över att den kom på första plats! 🙂
Ja, Gary Oldman menade jag förstås! Såg bilden på honom och hjärnan kopplade Walken, men jag vet ju mycket väl att det är Oldman in character. Däremot är Christopher Walken som klippt och skuren som Dracula!
Haha, ja, Walken hade nog passat som Dracula också. 🙂
Alien 3 avskyr jag faktiskt, men håller med om att Dracula är väldigt bra.
Avskyr? Det var ett starkt ord. 🙂 Vad är det som inte funkar för dig?
Ja, tyvärr. Finns kanske inte många filmer jag använt det ordet på, men på den passar det. Det är ingenting som funkar känner jag. Det blir en så billig genväg man tar i början till exempel, efter att Ridley och ungen kämpat så hårt och klarat sig i Aliens. ”Nej, det var en alien ombord ändå, säg godnatt”. Scenen där en skallig Ellen Ripley blir utsatt för våldtäktsförsök sammanfattar symboliskt hela filmen tycker jag. 🙂 Usch.
Ja, jag kan hålla med om att det kändes snöpligt när Newt bara var borta bara så där när de, som du säger, hade kämpat så hårt i förra filmen.
Men jag gillar den ändå. 🙂
Newt dör ju i kraschlandningen tyvärr. Det är henne de obducerar i inledningen av filmen. En suggestiv scen som fick en ur publiken att svimma när jag såg filmen på bio… 🙂
Precis, hon dör i kraschen och är borta fortare än kvickt, vilket kändes snöpligt. När jag såg om alla Alien-filmer inför Prometheus så stack det ut som irriterande eftersom jag precis hade sett henne överleva i Aliens.