Inför Prometheus: Alien
23 maj, 2012 16 kommentarer
Titel: Alien
Regi: Ridley Scott
År: 1979
IMDb | Filmtipset
Jag bestämde mig ganska snabbt efter att jag hörde talas om Prometheus att jag skulle se om Alien-filmerna. Efter vad jag hade hört skulle Prometheus nämligen utspelas i Ellen Ripleys filmuniversum och det verkade vara en bra idé att låta sig sugas in i denna värld igen som uppvärmning inför sommarens stora film. Det hela blir ju inte sämre av att Alien-filmerna är personliga favoriter. Framförallt gäller det den första filmen som jag verkligen älskar. Eller snarare, jag älskade den när jag såg den senast vilket var ganska många år sen. Nu när jag skulle se om den, hur skulle den stå sig mot sig själv?
Det är lika bra att säga det direkt: läs bara fortsättningen på den här texten om ni har sett Alien och har den hyfsat i minnet.
Ja, jag fick svaret på min fråga ganska snabbt: Ridley Scotts Alien är fortfarande en suverän film. För det första så är musiken och kvaliteten på fotot strålande. Musiken är härlig klassiskt komponerad filmmusik med stråkar och inte syntar vilket ger helt rätt stämning (Jerry Goldsmith, god damn it). Inledningen med förtexterna som flyter ihop till ordet A L I E N är superduperspännande och stämningen sätter sig direkt.
En sak jag noterar när jag ser den den här gången att filmen är upplagd som en skräckfilm. Det är en ”helt vanlig” skräckfilm, det är bara det att den utspelas i rymden. Det finns några rena skräckfilmsscener som t ex när Ripley (Sigourney Weaver) och Parker (Yaphet Kotto) skickar iväg Brett (Harry Dean Stanton) för att hämta den bortsprungna katten Jones. Då var det plötsligt ok att vara ensam när man minuterna innan hade bestämt sig för att jobba i team om tre och tre. Det påminner ju lite om den klassiska ”nej nej gå inte ner för källartrappan”-scenen.
”I admire its purity”
Kanske den mest lyckade detaljen med den första Alien-filmen är designen på Alien-monstret. Det är en sagolik skapelse av schweizaren H. R. Giger. Alien är som ett urtida djur som alltid har funnits. Formen på bakhuvudet, svansen, tungan, allt. Äggen är så som de alltid har varit. Det är på riktigt. Det är det perfekta monstret. ”I admire its purity” som androiden Ash säger.
Apropå Ash. Vilken insats Ian Holm gör som android här. När man vet att han är en konstgjord människa redan när man ser filmen så lägger man märke till småsaker i hur han rör sig. Det handlar om små ticks, beslut han tar, eller hur han plötsligt sprintjoggar på stället innan han sätter sig i pilotstolen. Sen när han blir galen är han obehaglig. Och varför ta den där tidningen, rulla ihop den och sen försöka kväva Ripley istället för att bara strypa henne med händerna? Helt underbart.
Det där skeppet man hittar på planeten. Oj, vad det väckte tankar! Hur länge hade det legat där? Vad hade hänt? Man får inte veta nånting i princip. Space Jockey, man såg faktiskt att han hade snabel även i Alien precis som det sägs att han ska ha i Prometheus som tydligen utspelas ett gäng år tidigare. Fast är det en snabel? Det kanske är en syrgasslang eller en Alien i sin facehugger/spindel-form? Hur som helst, det är riktigt snygg design i dessa scener. Innandömet av skeppet var som att vara inne i en jättelik larv.
Några notiser om några av skådisarnas insatser. Navigatören Lambert (Veronica Cartwright) vet från början att de borde sticka ifrån den där planeten som de snappade upp ett nödanrop ifrån så fort som möjligt. ”Låt oss sticka härifrån” är hennes mantra. Hon uppfattas mest som gnällig och onödigt uppstressad. Men vi vet bättre. Yaphet Kotto? Vilken pondus, vilken kraft! Han regerar nere i skeppets undre regioner tillsammans med mjukingen och ja-sägaren Brett. Förresten, apropå Brett: när han skulle leta efter den där katten vid namn Jonesy så stannade han upp och lät droppande vatten rinna över sitt ansikte som om han stod i en dusch. Kanske längtade han efter en riktig dusch. Hur som helst, en märklig och udda scen på nåt sätt.
Och så slutligen Ripley som här inte har nåt förnamn. Hon framstår allteftersom filmen fortskrider som den enda vettiga personen. Hon tar helt enkelt befälet. Hon är så illa tvungen eftersom en efter en av de andra i besättningen går åt. Jag älskar verkligen hennes ansiktsuttryck när hon sitter i den lilla skytteln på väg bort från det stora fraktskeppet Nostromo som ska sprängas. Det uttrycker tanken ”Die, bitch! Die, bitch, die!” Och det gjorde bitchen ju… eller inte. Precis som det brukar vara i skräckisar så får vi en skön extrascen när vi alla ska tro att vi tagit kål på monstret/yxmördaren.
5/5
En liten fråga: Varför var Alien-monstret så passivt och liksom gömde sig ombord på skytteln när hon hade chansen attackera — jag ser alltid monstret som en hon även om jag hade kunnat skriva hen här om jag hade velat vara DN-politiskt korrekt. Ripley var ju bara nån meter ifrån men ändå låg Alien-monstret kvar hopklämd mellan kablarna i väggen?
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Det börjar närma sig! Måste också se om Alien snart innan premiären. Hen måste f.ö. vara det larvigaste ordet någonsin. Om man inte vet om det är en han eller hon, ska man då kalla personen för en höna? Låter konstigt. 😉
Haha, ja, jag tycker själva idén med hen är bra även fast ordet i sig låter lite fånigt, men det gör ju ofta nya saker som man inte är van vid. Och hen det är ju höna på engelska. 😉 T ex så betyder väl inte ”kvinnan fick men för livet” att kvinnan fick ett manligt harem. Haha, det var ju nästan roligt så här på lördag förmiddag. 😛
En fenomenal film helt enkelt. Och inte mindre imponerande att den fortfarande inte känns särskilt daterad. Alienvarelsen är kanske smart som gömmer sig — vet att den har en bättre chans till fortlevnad om den sparar sig tills skytteln dockat?
Yes, fenomenal, och inte daterad. Såg Aliens igår och den var inte lika bra, bitvis daterad.
Ja, just det, nu när jag tänker efter: om monstret hade attackerat direkt innan Ripley kommit iväg från moderskeppet (som ju skulle sprängas) så hade ju monstret förmodligen dött det med. Nu tjuvåkte monstret med Ripley bort från moderskeppet. Antar att du menar motsatsen till docka (avdocka?), eller det docka det med?
Rolig läsning och håller med om allt. En riktigt bra film som håller ordentligt väl. En sak jag vill lägga till är att interiörerna ombord skeppet är sjukt välgjorda. Helt klart något som höjer känslan. Så här skrev jag om Alien när jag såg den förra året.
Är lite tveksam till den nya filmen. Har sett lite av trailern på TV (försökt undvika den så mycket som möjligt) och av det lilla jag sett verkar effekterna se för dataanimerade ut…
Kul att det blev rolig läsning. Japp, du har rätt skeppets innandöme är snyggt gjort. Allt är snyggt och rätt, för övrigt.
Trailers till Prometheus har jag lyckats undvika än så länge och det kommer jag fortsätta med tills jag sett den på bio. Ja, det där med datoranimerade effekter… de blir ju ofta lite sterila.
Kollade upp Prometheus på bio och såg till min fasa att den ENDAST visas i 3D. Förväntningarna har droppat ytterligare ett snäpp efter det. Känns inte som en film man ska förstöra med sådant trams. Jag hoppas jag har fel och att det blir lyckat, men är väldigt tveksam just nu…
Enligt SF bios twittersupport så ska den även visas i 2D men när jag kollade visningarna fre-sön så var det bara 3D. Hmm, kanske kommer efter nån vecka. Först vill de lura alla att se den dyrare dimensionen. Det enda som talar för att det blir bra 3D är att det är Scott som är regissör samt att den är filmad med 3D-kamera och inte bara efterbehandlad.
Bra skrivet o jag håller med om allt. Minns när jag som 13/14 åring såg den på bio – oförglömlig upplevelse. Ser fram mot övriga filmer för du tar väl resten?
Kul att du gillade texten. Måste ha varit gryyyymt att se den som 13/14-åring på bio.
Övriga filmer ska det komma texter om, det är tanken. Kanske blir en hyllning till en viss marinsoldat också. 😉
Ser jag fram emot för Paxton förtjänar med beröm 😉
MER beröm
Nämen neeeej 😦
Haha, ville bara skrämma filmitch lite. Det blev ingen hyllning men inte en totalsågning heller.
Håller helt med. Utan tvekan en 5/5. Du tar upp flera av styrkorna; skräckfilmsstilen, musiken, Ian Holm. Miljöerna är också suveräna, både i skeppet och på planeten. En annan styrka är den nerviga känslan hela filmen igen. Den känslan som Ridley Scott fick fram genom att pressa och stressa skådespelarna under filminspelningen. Du har kanske hört om det?
Hen… Fånigt ord. trodde iofs att just DN valt att inte använda hen…
Men efter en googling: http://www.dn.se/kultur-noje/spraket/hen-med-i-ordlistan/
Hmm, nej, jag har nog hört om det där att Scott stressade skådisarna. Men det funkade ju i alla fall. Har däremot hört att Kubrick använde en liknande teknik mot Shelley Duvall i The Shining.
Jag vet inte om jag tycker hen är ett fånigt ord. Jag tycker det kan funka som ett grammatiskt utbytningsord ibland istället för ”han eller hon” (istället för att skriva personen eller den).
Jo, jo, DN älskar det ordet. Hen. 🙂