Play


Titel: Play
Regi: Ruben Östlund
År: 2011
IMDb
| Filmtipset

Jag har sen tidigare sett Ruben Östlunds Gitarrmongot (och gillat den skarpt) så jag visste på ett ungefär vad jag hade att vänta mig av hans senaste film Play, om Östlund nu inte helt ändrat stil alltså. Vilket han inte hade. Play är precis som Östlunds tidigare alster nästan genomgående filmad med en statisk kamera. Den här gången finns det dock några undantag med snygga panoreringar och zoomningar. Men i princip är det en helt statisk bild vi får. Man får känslan av att Östlund helt enkelt satt ut sin kamera i Göteborg och filmat vanliga människor. Givetvis är så inte fallet. Vanliga människor har han film, ja, men varje scen är förstås genomtänkt in i minsta detalj. Var ska kameran stå för att få den bästa bildkompositionen, när och var ska personer synas ordentligt i bild. Ska de vara suddiga eller bara skymtas i utkant av bild. Jag tror nog Östlund vet precis vad han gör och inget är en slump.

De vanliga människorna jag skriver om de gör för övrigt strålande skådespelarinsatser. Om ni vill höra äkta svensk dialog som inte klingar falskt och teater så titta på Östlunds filmer.

Vad handlar Play om? Mja, jag väljer att inte säga så mycket om det utan vill rekommendera alla att se den helt enkelt. Det är nämligen en mycket bra film. Men hur är filmen då? Ja, Östlund är en mästare på att få till en viss typ av scen. Det är en sån där scen som börjar lite anspråkslöst där nån kanske irriterar nån annan. Kanske i en offentlig miljö. Det hela börjar lite löst, det kanske är aningen obekvämt att titta på. Sen eskalerar det hela. En eller flera personer blir utsatta för nåt pinsamt, jobbbigt. Och scenen liksom bara fortsätter. Ingen i omgivningen hjälper till. De tittar men hjälper inte till. Typiskt är att det utspelas på t ex en spårvagn. Jag råkade precis se snutt från ett sånt klipp från De ofrivilliga (som jag inte har sett) och det förekommer ett flertal liknande scener i Play.

I en sekvens i filmen får jag se nåt som jag faktiskt tror att jag aldrig har sett på film. I alla fall inte så grafiskt. Jag tänkte att ”va fan Östlund, kan du inte ta och klippa nu?!” Men nej scenen fortsatte. När ni ser filmen tror jag ni kommer förstå vilken scen jag tänker på.


Förutom såna här påträngande scener som är ganska jobbiga att se på så har Östlund även på nåt märkligt sätt fått till en udda humor. Under filmens gång skrattade flera i publiken inklusive jag. För att i nästa scen svälja skrattet i halsen. De situationer som uppstår i filmen är vissa gånger helt absurda. Det finns en underbar scen med ett träd inblandat t ex. När ni ser filmen kommer ni förstå vad jag menar.

Jag tänker inte heller nämna några referenser till andra filmmakare för att försöka beskriva filmen. Då kan alltid några få förutfattade meningar. Se den bara. Gör det med lite tålamod bara. Vissa scener kan jag tänka mig att de kan upplevas som lite långa. Det förekommer liksom inga klipp utan det är en stillastående kamera som kallt betraktar händelserna utan att följa med när nån person går ut ur bild. Men det finns som sagt några snygga undantag från den regeln.

När det gäller teman som Play tar upp så är det rasism, rädsla för våld, fördomar, politisk korrekthet, rädsla för att ingripa eftersom det kan vara obehagligt, hot, hot om våld, hur man beter sig när man är över- eller underläge, mm, mm. Och sen är filmen alltså bitvis riktigt rolig på ett udda sätt. Bitvis är den faktiskt briljant rolig. Som slutord kan säga att det kanske är dags för Östlund att fundera på att byta stil lite. Nu har han gjort tre filmer i samma tekniska stil och det kan vara dags att överraska. Nu säger jag inte att han ska göra en Beck-film men nånting som bryter av kanske. Med det sagt så rekommenderar jag givetvis ändå Play.

4/5

Om visningen: På väg till denna min första film på festivalen hann jag med att äta en märklig skapelse. Jag gick förbi en korvkiosk. Det visade sig vara en lite annorlunda moj. Istället för vanligt bröd eller mos så serverades korven i en friterad potatisspiral. Även korven friterades tillsammans med potatisen (tror jag i alla fall). Mja, inte helt klockrent kan jag säga. ”Kocken” valde även innan jag hann stoppa honom att fullkomligt hälla på BBQ-krydda. Denna kulinariska egenhet var inte heller helt lätt att äta eftersom jag ville inmundiga den på vägen till bion då jag var lite sen. Nåväl, efter denna snabba måltid inhandlades lite godis och för säkerhets skull en kopp kaffe.


Jag anlände till biografen Grand kanske i senaste laget, typ 10 minuter innan utsatt tid. Men trots att insläppet redan hade varit och föreställning var utsåld så fick jag en bra plats på tredje eller om det var fjärde raden. Innanför mig satt en snubbe som plötsligt reste sig utan ett ord och gick ut. Nån minut senare kom två andra som undrade om platserna innanför mig var lediga. Ja visst sa jag eftersom den första snubben inte sagt ett ord om att hålla platserna. Ytterligare nån minut senare kom den första snubben tillbaka och fick då snällt sätta sig längst ut på kanten. Fast han verkade inte sur över det, haha.

I övrigt var det en skön första visning på festivalen. Inga logistiska problem utan allt funkade bra. Bra publik men ingen applåd efter filmen — en applåd som det var väldigt nära att jag startade men jag får applådera här istället. 😉

Kändisspotting: Jag kände igen Nahid Persson Sarvestani, regissör bakom dokumentären Drottningen och jag.

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

11 Responses to Play

  1. Kul att du kommit igång med festivalen ! Play är inte en film jag kommer se. Kollade in trailern igår och det kändes inte som något som skulle passa mig. Men kul att du gillade den, verkar få bra kritik av de som sett den.

    Och det där med applåderna, Tinker… fick applåder (men det kanske var för att regissören hade introducerat filmen och det var öppningsfilmen). Men dagens två filmer fick inga applåder (ja, den andra förstår jag, men den första var omtyckt av publiken inklusive mig då).

    • Jojjenito says:

      Japp, och jag lyckades klämma fram en recension, eller åtminstone en text, snabbt också för en gångs skull också. Om du tycker Michael Hanekes filmer är det minsta intressenta så bör du ta en titt på Play. Du borde inte bli besviken. Jag förstår dock om du inte ser den på festivalen eftersom den sista visningen var igår. Men rekommenderar starkt att se den framöver.

      Jo, så är det. Så fort en regissör eller skådis är på plats i samband med visningen så brukar det vara standard med applåder trots att alla hatat filmen. Har för mig att det var vanligare förr med applåder efter filmen även i normalfallet utan representant för filmen på plats. Just på festivalen pratar jag då om, inte en vanlig biovisning. Jag tycker det är lite mysigt faktiskt. Men ok man ska bara applådera om man faktiskt gillat filmen. 🙂

      • Har ju inte sett något av Ruben Östlund tidigare så jag vet inte vad man ska förvänta sig, men möjligt att jag ger den en chans nu när du nämner Haneke. Å andra sidan kan han också frustrera, haha. Och trailern gjorde mig som sagt inte speciellt sugen.

        Har också för mig att det oftare var applåder efter filmerna på festivalen. Men det verkar blivit så som du säger att man bara gör det när en representant är på plats.

  2. filmitch says:

    Har bara sett De ofrivilliga som var en mycket bra om än lite speciell film. Play lär bli film för DVD:n då den inte kommer vara textad och troligtvis inte kommer att visas på landsorten då man måste trycka upp senaste Twilight drama på en par tre biografer. Vill minnas att SF sa att de skulle ha en bredd på sitt utbud över hela landet när de tog över Sandrews. Så mycket var de orden värda.

    • Jojjenito says:

      Ja, De ofrivilliga ska jag se nån gång. Känns som det kan vara en pinsam film, Östlund verkar bra på att få till obehaglig stämning.

      Angående frånvaron av text, varför spelar det roll när det gäller ev. biobesök?

      Att SF bojkottar den här typen av filmer (förutom i storstäderna) är tråkigt. Med det sagt så är Play en ganska udda film. Fast ändå, just Play handlar ju om ungdomar/barn och skulle kunna dra en ung publik kanske.

  3. filmitch says:

    Ljudet är erbarmligt dåligt på svenska filmer, jag missar stora delar av dialogen. Även hemma sätter jag på text för hörselskadade när jag ser svensk dvd. Det är den bistra sanningen till att jag i stort sett aldrig ser svensk film på bio.

    • Jojjenito says:

      Aha, ja, det har jag nog tänkt ibland också. Eller kanske inte att ljudet är speciellt mycket sämre i svenska filmer. Jag kan tänka mig att det är ungefär lika. Skillnaden är att det saknas text som man är van vid när man ser svenskspråkiga filmer.

  4. Plox says:

    Ska bli klart intressant att se här Östlund följer upp De ofrivilliga, som jag gillade och rekommenderar skarpt. Gitarrmongot blev jag dock aldrig riktigt klok på, en film som inte sa mig ett smack egentligen. De ofrivilliga var sådär obekvämt härlig, ett tema som tycks tas upp igen i Play. Så den passar mig nog betydligt bättre. Spännande!

    Haha och den där skapelsen ser riktigt festlig ut. Synd att den inte smakade lika festligt.

    • Jojjenito says:

      Jag gillade Gitarrmongot, det var en udda skapelse som funkade. En något osammanhängande film kanske men rolig och märklig på samma gång. Ser fram emot att se De ofrivilliga trots att den nog är mer obekväm än Play.

      Den andra udda skapelsen, potatisspiralen, var som sagt ingen höjdare. Svår att äta i farten, ungefär som en enda stor pommes frites fast i form av en spiral och dessutom överöst med grillkrydda. Och så korven i mitten på en pinne. Mja. 😉

  5. Martin says:

    Vi verkar ha ungefär samma åsikter om den här, Jojje. Har du förresten sett De ofrvilliga än?

    Tyvärr har Play inte setts av fler och för min egen del fick jag vänta på DVD-släppet för att jag skulle se den. Bor i en mellanstor stad och tydligen var Play, precis som ni nämner, för udda för att släppas här. Tråkigt då jag vill se större spridning av dessa ”udda” svenska filmer.

    Ps. Gillade förövrigt din beskrivning till din kulinariska upplevelser kring besöket 🙂 Ds.

    • Jojjenito says:

      Nej, jag har inte sett De ofrivilliga än så länge. Det är dags, men jag känner att jag måste vara på rätt humör när jag ser den.

      Ja, lite tråkigt att Play betraktades som, och blev, en smal film när det gäller var den visades.

      Kul att du gillade off-topic-texten. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: