Film noir-fredag: The Stranger


Titel: The Stranger (Främligen)
Regi: Orson Welles
År: 1946
IMDb
| Filmtipset | Movies – Noir

Första recensionen hos WordPress (!) och eftersom det är fredag så blir det givetvis film noir. Min favvo Edward G. Robinson dyker upp precis som duktige Orson Welles som kanske ändå i mina ögon är något överskattad. Har han gjort världens bästa film? Jo, tjena.

Orson Welles (även filmens regissör) spelar en nazist som efter andra världskriget gömmer sig i en amerikansk småstad. Hit kommer en utredare från en FN-kommission som försöker hitta krigsförbrytare. ”Nazidetektiven” spelas av Edward G. Robinson som blivit något av en personlig favorit. Jag vet inte riktigt om det här ska kallas noir? Jag ställer frågan eftersom filmen ingick i det noir-tema som SVT körde för ett tag sen. Filmen känns mer som en vanlig thriller. Men ok då, vi har faktiskt en person som förleds av sina känslor och därför agerar mot sin egen moral och för sent inser sitt misstag. Just detta brukar (ska) vara ett tema i noir tycker jag.


Orson Welles har en speciell pondus. Jag tror mycket ligger i hans röst. Den har en märklig tyngd som gör att man lyssnar och liksom litar på det han säger. Welles själv räcker dock inte till för att lyfta den här filmen till några högre höjder. Trots en hitchcock-scen som utspelas högt uppe på en stege så blir det aldrig riktigt spännande. Robinson är charmig och ger filmen en ganska hög mysfaktor, kanske för hög. Men spännande på riktigt blir det, som sagt, aldrig. Det finns något barnsligt över hela filmen som gör att jag aldrig dras in på allvar, och aldrig riktigt tror att Welles verkligen är en tvättäkta nazist. Men filmen är ändå sevärd och en hyfsad thriller. En trea landar den på.

3/5

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

2 Responses to Film noir-fredag: The Stranger

  1. Håller med dig om The Stranger (1946) som inte når några riktiga höjder och betyget landade på 3/5 för mig också. Sen håller jag med dig om att Orson Welles aldrig riktigt imponerat som regissör, däremot tycker jag han nästan alltid brukar övertyga som skådespelare. Kanske skulle du gilla hans The Lady from Shanghai (1947) där han både står för regi och huvudroll i en trevlig noir.

  2. Jojjenito says:

    Jo, du har helt rätt, som skådis är Welles alltid sevärd, speciellt gillar jag hans röst. Men som regissör? Helt ok, skicklig men inte nån favorit.

    Ja, jag får se, kanske lägger till The Lady from Shanghai i noir-temat. Jag har hört en del om den. Även Sofia har skrivit om den.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: