Miller’s Crossing

Titel: Miller’s Crossing

Regi: Ethan & Joel Coen
År: 1990
IMDb | Filmtipset 

Vi avslutar påsken med ytterligare en Coen-film: Miller’s Crossing, brödernas gangsterfilm från 1990. För mig är det här inte en av brödernas bästa och det tyckte jag inte när jag såg den för sex år sen heller.

Bröderna Coens gangsterdrama från amerikanska förbudstiden handlar om den smått apatiska rådgivaren Tom Reagan, spelad av Gabriel Byrne, som hamnar mitt emellan två gangsters när han försöker ge råd till båda samtidigt. Typ.

Hmmm, jag hade förväntat mig en lite bättre film faktiskt eftersom jag hade hört att det skulle vara en höjdarrulle. Coens debutfilm, den mörka Blood Simple, gillade jag skarpt och trodde nu på nåt liknande kanske. Ok, jag gillade en hel del. Foto och ljussättning påminner om både Blood Simple och Barton Fink. Skuggor, speciellt i ansikten, används ibland effektfullt. Rent hantverksmässigt är den alltså riktigt välgjord, men den där intensiva, mörka känslan som fanns i Blood Simple saknas här. Kanske beror det på en del excentriska och lite jobbiga karaktärer som gör att man inte riktigt kan ta filmen på allvar. Tänker främst på en av gangsterbossarna spelad av Jon Polito. Han är egentligen inte dålig men skulle passa bättre i en film som t ex Barton Fink (som jag gillade betydligt mer), där det mesta är bisarrt.

Det fanns dock en scen som var riktigt rolig och som passade in av nån anledning. Skrattade högt då. Det var när Albert Finneys rollfigur blev attackerad i sitt hem men själv skjuter ihjäl en av hitmännen med hjälp av en k-pist vars magasin aldrig ville ta slut. I övrigt var filmen, som väl är en film noir, lite seg faktiskt och jag kände mig ganska ointresserad av karaktärerna. Scenerna ute i skogen var dock relativt spännande och intensiva så slutbetyget blir ändå en stark trea. Filmen tog sig mer och mer och var ganska skön att se, men lämnade ett ganska blekt intryck. Förresten, kul med den engelska som användes. Har glömt det mesta nu, men t ex twist = tjej och flip = bostad (om jag minns rätt?). Välskriven dialog med andra ord, vilket är typiskt Coenskt!

3+/5

PS. Om ni tror att Coen-temat är slut bara för att påsken är över så tror ni fel. Det kommer recensioner på åtminstone två filmer till.

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

11 Responses to Miller’s Crossing

  1. Henke says:

    Jag fullkomligt älskade denna film när jag såg den på bio. En av de bästa filmer jag sett vid den tiden. Coens bästa tills No country dök upp.

  2. Plox says:

    Härligt Coen-tema du dragit igång här Jojje. Funderar på något liknande själv, dock mest sugen på deras tidigare filmer – som du verkar ha skippat här – så det passar ju egentligen ganska bra. 🙂 Blood Simple och Fargo ligger i se-om-högen i detta nu.

  3. Sofia says:

    Jag tror att det här är en av de filmerna som gör att jag föredrar komiska Coens — de känns helt enkelt mer spirituella när de får jobba med den genren. Miller's Crossing är helt ok, men absolut inget mästerverk.

  4. filmitch says:

    Tyckte den var ganska trist när jag såg den. Filmen kommer liksom aldrig igång utan står mest och stampar.

  5. Jojjenito says:

    Henke: Jo, den här tillhör väl lite samma Coen-genre (den mörkare) som No Country for Old Men. Hmm, hade varit kul att se den på bio. Det är inte omöjligt att den fått ett högre betyg då.

  6. Jojjenito says:

    Plox: Kul att det uppskattas. Tyckte det passade efter True Grit. Mja, jag väljer inte just senare filmer, utan snarare filmer som jag recenserat tidigare.

  7. Jojjenito says:

    Sofia: Jag tycker nog tvärtom. Gillar oftast Coens mer allvarliga filmer. Nu är ju inte dessa filmer heller utan humor och lustigheter. När det bara är crazy och lättsamt blir det inte riktigt lika bra. Fast jag brukar gilla dessa filmer också. Oftast är det ju en blandning.filmitch: Jo, den känslan av att inget egentligen hände, att det stod och stampade fick jag nog också. Men det var ett välgjort stampande. 🙂

  8. addepladde says:

    Den här är ju hur rolig som helst1 Definitivt både underskattad och bortglömd jämfört med andra Coens.

  9. Jojjenito says:

    addepladde: Hur rolig som helst vet jag inte om jag håller med om. Den hade en del väldigt roliga avsnitt, det håller jag med om, men överlag var den inte så rolig tyckte jag nog. Ja, den känns lite bortglömd av nån anledning. Det kan bero på att bröderna gör väldigt många filmer och en del går liksom under de flestas radar. Kan bli så med A Serious Man t ex känns det som.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: