Brokeback Mountain
20 februari, 2011 5 kommentarer
En ganska lång film som inte kändes så lång. Det händer dock inte så där rackarns mycket. Det är inte så dramatiskt utan mer ett utdraget lidande, i alla fall ur Ennis (Heath Ledger) synvinkel. Samtidigt är det mysigt med vackra miljöer och avslappnande musik. Skådespeleriet är en ren njutning. Ledger har gått in i sin roll med hull och hår. Han spelar den tyste Ennis perfekt. Ennis är en inåtbunden person medan Jake Gyllenhaals Jack är mer utåtriktad, vilket tydligt visar sig i filmens öppningsscen när de båda möts utanför ”fårkontoret”. Ibland låter Ledgers röst lite som Billy Bob Thornton i Sling Blade (I reckon, mmm hmm). I slutändan rinner historien lite ut i sanden, men det kanske är passande eftersom det liksom gör det för Ennis och Jack också.
3+/5
Spoiler
Spoiler slut
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Den här gillade jag men jag är förtjust i Ang Lees berättartempo, foto och skådespeleri i toppklass. Historien var gripande.
Åh, den här är så himla fin, ligger nog på en fullpoängare i min bok. Absolut bästa Lee för min del.
filmitch och Sofia: Mm, jag gillade också filmen men det var nåt med det långdragna "lidandet", främst hos Ellis, som var gripande, ja, men som gjorde att jag inte blev supergripen.Bästa Ang Lee är för mig Crouching Tiger Hidden Dragon. (Jag är något av en sucker för snygg martial arts-film.)
Jag älskar också snygg martial arts-film så Crounching är en en tor favorit, men den hade inte alls samma känslomässiga påverkan på mig. Och eftersom jag faktiskt väldigt sällan (börjar jag upptäcka) blir känslomässigt påverkad av film är det en stor grej i min bok.
Sofia: Nja, så där djupt känslomässigt berörd blev jag väl inte heller av CTHD men den var så snygg att jag nog blev det ändå, haha. 😉