Svinalängorna
13 januari, 2011 6 kommentarer
Titel: Svinalängorna
Regi: Pernilla August
År: 2010
Hmm, något av en besvikelse. Allt är egentligen bra men det är något som gör att jag inte riktigt gillar att man delat upp historien i en nutida med Leena som vuxen respektive barn. Jag dras mest in i den nutida historien, kanske för att det var där filmen började. Sen är ju paret Rapace väldigt bra ihop, känns helt naturliga. Barnen Blad är samtliga bra i sina roller. Tehilla som spelar Leena som barn har hittat ett envist uttryck i sitt ansikte. Man känner hur hon bara vill göra saker bättre och känner ett jobbigt ansvar för sina föräldrar med alkoholproblem.
Det blir det kast mellan nu- och dåtid och ibland känns det som att ingen historia riktigt greppar tag. Jag tycker även filmen känns för kort. Plötsligt är den slut och jag känner att jag vill se mer, både av barn-Leena och vuxen-Leena. Men regissör Pernilla August kände kanske att hon hade berättat det hon ville. Finske pappan (Ville Virtanen) är otäckt bra som full, elak, äcklig och förvirrad — och ibland snäll. Även denna svenska rulle kanske har hyllats lite väl mycket i svenska medier och vid det här laget vet alla, och har fått veta minst tre gånger, att den fick sju minuter långa stående ovationer vid filmfestivalen i Venedig.
3/5
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Egentligen lite förvånande att de valt att skriva så pass mycket nytt istället för att fokusera på det boken berättar: ur barnperspektivet.
Sofia: Jo, som jag förstod det så hade man väl skrivit in nutidshistorien och att den inte fanns med i boken alls?Fördelen var väl att man kunde länka ihop de två tidshistorierna med varandra på ett smart sätt. Fast nu tyckte jag inte att man riktigt lyckades med det.
Nej, det är väl alltid problemet när man försöker få ihop två saker som sas inte är skrivna för varandra. Vet inte om man månne trodde att folk skulle ha svårt att "komma in i" filmen utan en nutidsförankring?
Sofia: Mm, fast många har ju sagt att nutidshistorien la till en dimension till det hela. Men jag vet inte, jag blev mest splittrad. Kanske inte för att nån av historierna var speciellt dåliga men jag tappade fokus hela tiden.
Jag vet inte så mycket om den här filmen men jag ska försöka se den, den låter intressant. Vad synd att den inte var så jättebra. Hur var Rapace i sin första post-Salander roll? 🙂
RJ: Absolut, se den. Den är sevärd, framförallt väldigt välspelad. Noomi tyckte jag var bra, hon har en speciell undertyckt stil.