10 i topp: Filmer 1996

1996Jag återanvänder samma inledningstext som innan topplistan för 2006. 😉

Jag brukar vara litet sen i starten ibland. Så när filmspanarna skulle köra sina listor över 1996 års bästa filmer i höstas så hann jag inte riktigt med att få ihop min lista i tid. Men nu har jag fått till den (efter en hel del tänkande och letande efter filmer) – och det är väl egentligen helt rätt att facit avslöjas sist! 😉

Då kör vi.

****

10. Mission: Impossible
Mission: Impossible
Jag gillar spionfilmer, jag gillar Tom Cruise, jag har sett tv-serierna (både den från 60-talet och den från 80-talet). Jag tycker Brian De Palma lyckas med sin film.

9. Lone Star
Lone Star
Det här kan vara min favorit av de filmer jag har sett av John Sayles. Med små medel lyckas Sayles väva ihop en spännande och snygg historia som knyter ihop nutid och dåtid.

8. Jägarna
Jägarna

En film med Helena Bergström där regissören inte heter Colin Nutley, och då blev det bra. Lennart är en jähkel på att vara otäck. Rolf Lassgård är polis med pondus.

7. Bound
Bound
En het och snygg uppvärmning inför kommande matriser av syskonen Wachowski.

6. The Long Kiss Goodnight
The Long Kiss Goodnight
Ett nostalgival för min del. Jag såg den på bio och blev förtjust. Jag tyckte det var action på hög nivå med en badass Geena Davies.

5. Star Trek: First Contact
Star Trek: First Contact

Den bästa Star Trek-filmen förtjänar sin femteplats. Borger är aldrig fel.

4. Sling Blade
Sling Blade

En fascinerande film med en udda Billy Bob Thornton, som även regisserade. Otäckt och sorgligt.

3. Fargo
Fargo

Många anser att det är brödernas bästa film. Det tycker kanske inte jag, men den tar i alla fall bronspengen när det gäller 1996 års bästa filmer.

2. Pusher
Pusher

En hetsig och nervig mardrömsdag för en knarklangare, suveränt spelad av Bro-bekantingen Kim Bodnia. Kickstartade karriären för regissör Nicolas Winding Refn.

1. Trainspotting
Trainspotting
Ytterligare vad man nog får kalla ett nostalgival. Jag såg den bio och tokälskade bilderna, musiken, det hetsiga. För mig var detta något nytt.

****

Några filmer som är värda det så ärofyllda hedersomnämnandet? Well, faktiskt inte. Faktum är att jag hade riktigt svårt att skaka fram tio filmer som jag tyckte var värda att platsa på listan. Så antingen var 1996 ett svagt filmår för mig eller så har jag helt enkelt missat en drös bra filmer. De där bra filmerna som jag missat kan ni säkert hitta på de andra filmspanarnas listor:

Rörliga bilder och tryckta ord
Fripps filmrevyer
Filmitch
Flmr
Fiffis filmtajm
Spel och film
Movies – Noir

Pusher


Titel: Pusher
Regi: Nicolas Winding Refn
År: 1996
IMDb
| Filmtipset

Fiffi postade precis en recension av danska superfilmen Pusher. Enda anledningen att Fiffi inte gav den en klockren fyra var att hon var dum nog att se den otextad. 😉 Här kommer min recension som har några år på nacken men som jag nog tror fortfarande gäller.

”A week in the life of a knarklangare”. Frank (Kim Bodnia) är knarklangare (pusher) i Köpenhamn. Han och kompisen Tonny (Mads Mikkaelsen) glider runt och dealar, snackar skit och festar. Frank får sitt knark från lokala juggo-gangstern Milo (Zlatko Buric). Frank är skyldig Milo pengar. Vid en affär med en svensk (Peter Andersson) går allt fel och Frank torskar för polisen. Nu står han utan både knarket han skulle sälja och pengarna han skulle ha tjänat. Veckan som började så bra är på väg utför. Utför. Detta är regissören Nicolas Winding Refn debutfilm.

Oj, oj, fan vad kul det är när man relativt oväntat får se en toppfilm! Jag har ju i och för sig hört att en hel del gott om Pusher men man vet ju aldrig förrän man ser filmen själv. Det visade sig att detta var en otroligt tät, intensiv, realistisk, vad du vill, skildring av en persons liv, ett liv som är på väg ner i avloppet. Kim Bodnia gör en storstilad insats som desperate Frank, vars tillvaro blir ett helvetiskt kaos. Och han kan inte skylla på nån annan än sig själv. Mads Mikkaelsen är rolig som kaxig medhjälpare. De båda har en ganska roligt skildrad tillvaro i början av filmen, med en kul dialog. Kul att höra danska *host*fissefinger*host*. Sen har vi även den ruggigt sköna Buric som gangstern Milo. ”Franke. Franke, du är min bästa vän i hela Danmark!”. Underbart.

Förutom våldet och förfallet så finns det även lite andra inslag. Frank har ihop det, på nåt sätt, med horan (champagneflicka säger hon själv) Vic (Laura Drasbæk). Deras möten återger en sorts sorg som finns i hela deras tillvaro, som allt som oftast går ut på att bli hög eller fixa snabba pengar. Vid sällsynta tillfällen försöker de närma sig varandra, men det blir aldrig mer än en ångrad smekning på en axel. Klippningen imponerar liksom den tunga musiken som man borde skaffa. Sen är inledningen så snygg att den var värd att se två gånger. Om ni inte sett Pusher, så gör det ganska så snart.

4/5

PS. Precis som Fiffi så tipsar även jag om svenskdanska tv-serien Bron. Den finns att se på SVT Play.