10 i topp: Filmer 1996

1996Jag återanvänder samma inledningstext som innan topplistan för 2006. 😉

Jag brukar vara litet sen i starten ibland. Så när filmspanarna skulle köra sina listor över 1996 års bästa filmer i höstas så hann jag inte riktigt med att få ihop min lista i tid. Men nu har jag fått till den (efter en hel del tänkande och letande efter filmer) – och det är väl egentligen helt rätt att facit avslöjas sist! 😉

Då kör vi.

****

10. Mission: Impossible
Mission: Impossible
Jag gillar spionfilmer, jag gillar Tom Cruise, jag har sett tv-serierna (både den från 60-talet och den från 80-talet). Jag tycker Brian De Palma lyckas med sin film.

9. Lone Star
Lone Star
Det här kan vara min favorit av de filmer jag har sett av John Sayles. Med små medel lyckas Sayles väva ihop en spännande och snygg historia som knyter ihop nutid och dåtid.

8. Jägarna
Jägarna

En film med Helena Bergström där regissören inte heter Colin Nutley, och då blev det bra. Lennart är en jähkel på att vara otäck. Rolf Lassgård är polis med pondus.

7. Bound
Bound
En het och snygg uppvärmning inför kommande matriser av syskonen Wachowski.

6. The Long Kiss Goodnight
The Long Kiss Goodnight
Ett nostalgival för min del. Jag såg den bio och blev förtjust. Jag tyckte det var action på hög nivå med en badass Geena Davies.

5. Star Trek: First Contact
Star Trek: First Contact

Den bästa Star Trek-filmen förtjänar sin femteplats. Borger är aldrig fel.

4. Sling Blade
Sling Blade

En fascinerande film med en udda Billy Bob Thornton, som även regisserade. Otäckt och sorgligt.

3. Fargo
Fargo

Många anser att det är brödernas bästa film. Det tycker kanske inte jag, men den tar i alla fall bronspengen när det gäller 1996 års bästa filmer.

2. Pusher
Pusher

En hetsig och nervig mardrömsdag för en knarklangare, suveränt spelad av Bro-bekantingen Kim Bodnia. Kickstartade karriären för regissör Nicolas Winding Refn.

1. Trainspotting
Trainspotting
Ytterligare vad man nog får kalla ett nostalgival. Jag såg den bio och tokälskade bilderna, musiken, det hetsiga. För mig var detta något nytt.

****

Några filmer som är värda det så ärofyllda hedersomnämnandet? Well, faktiskt inte. Faktum är att jag hade riktigt svårt att skaka fram tio filmer som jag tyckte var värda att platsa på listan. Så antingen var 1996 ett svagt filmår för mig eller så har jag helt enkelt missat en drös bra filmer. De där bra filmerna som jag missat kan ni säkert hitta på de andra filmspanarnas listor:

Rörliga bilder och tryckta ord
Fripps filmrevyer
Filmitch
Flmr
Fiffis filmtajm
Spel och film
Movies – Noir

Jägarna 2


Titel: Jägarna 2 (False Trail)
Regi: Kjell Sundvall
År: 2011
IMDb
| Filmtipset

Jag minns i somras när den här filmen skulle ha premiär att Joel från Deny Everything hajpade den ganska rejält. Själv var jag lite så där lagom skeptisk. Varför jag var skeptiskt? Ja, det är lite konstigt eftersom jag gillade historien och den obehagliga stämningen i ettan och den gav jag en fyra i betyg. Men det var väl nåt med att jag var less på uppföljare skulle jag tro.

Det som kanske skiljer den här uppföljaren från andra uppföljare är att den kommer ganska långt efter den första filmen. Dessutom är det samma regissör, Kjell Sundvall, som står vid spakarna.

Polisen Erik Bäckström (en som vanligt butter Rolf Lassgård) blir uppkallad till sina hemtrakter i Norrland efter att en kvinna har försvunnit. Man misstänker att hon har blivit mördad. Den lokala polismannen Torsten (Peter Stormare med tätt skägg) misstänker vad han betraktar som det lokala finska löddret, och främst en bråkstake vid namn Jari (briljant spelad av Eero Milonoff). Givetvis lägger Erik sin stora näsa i blöt och det visar sig givetvis ligga mer bakom än nån finne på lyran. Eller?

Det är nåt obehagligt med stämning i de båda Jägarna-filmerna. Bakom det norrländska lugnet så finns det… nånting. När jag pluggade så hade jag en kursare som var i ihop med en tjej från en norrländsk stad. Ett antal somrar under studietiden så var vi några som åkte dit upp på besök. Och ja, det är en helt annan stämning där uppe. Människorna är annorlunda helt enkelt. Jag säger inte att jag träffade på galna jägare som slår sina fruar och mördar sina älskarinnor. Men hembränning det var liksom inget konstigt med det…

Tillbaka till filmen. Det här ju alfahannarnas kamp. Stormare mot Lassgård. Och jag tycker det är riktigt bra upplagt det hela. Till skillnad från i Heat där det bara blev en futtig scen mellan giganterna De Niro och Pacino så möts de båda machomännen i en mängd scener där de visar musklerna.

Storyn är spännande hela tiden. Jag kommer att tänka på thrillers som När lammen tystnar och Insomnia. Erik får hjälp av en polistjej från Stockholm med skinn på näsan som håller Lassgård nere med bägge fötterna på jorden.

Förutom att vara en polisdeckare så är det en ganska träffande och jobbig historia om våld inom familjen. Det är också en brutal historia. Slutuppgörelsen är väldigt bra gjord och här är det främst Stormare som briljerar. Nej, det här var en riktigt bra film som jag rekommenderar att man ser, om inte annat för att det väldigt vackert foto med fina naturbilder. Riktigt bra skådespelarinsatser av alla också om jag inte sagt det. Jag blev överraskande nöjd.

4/5

Vad tycker andra filmbloggare om Jägarna 2? Ja, det verkar inte vara så många som har sett filmen (tyvärr). Av de jag hittat så tycker Fiffi att det är en bra film men inte mycket till uppföljare, Björk tycker precis som Fiffi att Lassgård sluddrar men gillar filmen, Filmitch tyckte det var lite Åsa-Nisse-varning på vissa skådisar men tycker den duger som deckare.