Hellraiser
4 april, 2012 16 kommentarer
Titel: Hellraiser
Regi: Clive Barker
År: 1987
IMDb | Filmtipset
För några år sen kollade jag igenom de klassiska amerikanska skräckfilmerna A Nightmare on Elm Street, Halloween, Friday the 13th och The Evil Dead och Romeros första zombietrilogi. Två filmer som återstår är väl The Texas Chain Saw Massacre och Hellraiser. Nu har jag sett den sistnämnda.
En man, Frank (Sean Chapman), köper en mystisk kub av en kines i en fjärran stad. Senare, nånstans i England, uppe på vinden i en stor villa, använder Frank kuben som är en sorts variant på Rubiks kub. Skillnaden är att när man löser den så öppnas en portal till en annan dimension. En dimension som bl a bebos av en viss Pinhead (Doug Bradley). Jag vet inte vad Frank hade tänkt sig skulle hända men det blir inte trevligt för Frank kan jag väl säga. Hans kropp slits itu av järnkrokar och han fastnar i Pinheads dimension.
En tid senare flyttar Franks bror Larry (Andrew Robinson, Elim Garak i Star Trek: Deep Space Nine, yay!) in tillsammans med sin fru Julia (Clare Higgins). När man ska flytta in en soffa så råkar Larry skära sig. Hans blod droppar ner på golvet på den vind där Frank försvann vilket gör att Frank på nåt sätt väcks till liv. Hans kropp materialiseras igen men inte fullständigt utan han ser ut ungefär som Kevin Bacon gör när han kommit halvvägs på väg till osynlighet i Hollow Man. Pretty disgusting med andra ord.
Nja, det är ingen bra film. En sak jag blev lite förvånad över var att jag gillade 80-talskänslan. Det är nåt med kläderna och miljöerna som kändes underhållande. Jag gillar Clare Higgins i fullkomligt horribel frisyr och smink. Det bara skriker 80-tal. Underhållande som sagt. Men jag kan inte bortse från faktumet att det aldrig är skrämmande, inte det minsta skrämmande. Snarare är det lite töntigt ibland. Cenobiterna är dock roliga och hade kanske kunnat vara med mer. Eller så hade man ledsnat på dem då.
2+/5
Claire Higgins i en skön pose.
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Jag såg också denna för ett tag sen för första gången och tyckte den var helt ok. Inte direkt skrämmande, men effekterna funkade bra för det mesta. Inte någon av de bästa skräckfilmerna direkt, men kul att ha sett den. Och Andrew Robinson är så klart känd som Scorpio i Dirty Harry ! 😉
Så här skrev jag om Hellraiser.
Ja, det var kul att ha sett den, helt rätt.
”Och Andrew Robinson är så klart känd som Scorpio i Dirty Harry!”
I andra hand kanske, haha. 😉 Det var evigheter sen jag såg Dirty Harry men Deep Space Nine såg jag vara för nåt halvår sen så det är den rollen jag förknippar honom med. Nu var han iofs maskerad till Cardassian i DS9 så det var inte lätt att känna igen honom. Som tur var så var han omaskerad i extramaterialet.
Det här är nog också den enda av de där tunga 80-tals klassikerna jag har kvar (i alla fall av dem nu nämner). Men ja, skeptisk redan innan. Men passar kanske på att klämma den vid årets halloween.
Alltså, den är ganska rolig faktiskt även om den som film egentligen är dålig. Men frisyrerna, kläderna (främst Claire Higgins) och stämningen gör den ändå sevärd.
Finns det några fler 80-talsklassiker man borde nämna i samma veva?
Mnja Hellraiser har inte åldrats med värdighet men när jag såg på 80-talet tyckte jag den var mycket bra. Gillar Hellraiser universumet och Cenobiterna. Kan bero på att författaren Clive Barker hör till mina favoriter. Jag tror att en nyinspelning är på G.
Jo, jag kan tänka mig att den var bra när den kom. Av nån anledning kom jag att tänka på tv-serien V som var hur het som helst när den visades på SVT på 80-talet. Var den verkligen så bra som man mindes den? Mja.
Jag tror inte jag har läst nåt av Clive Barker faktiskt. Aha, en nyinspelning. Zzzz.
Barker är ojämn men Books of blood samt The Damnation game kan jag rekommendera. Han har gått över från skräck till fantasy på senare år.
Ok, tack för tipsen.
Nämen, nääää. Vad synd att du kände så 😦 Jag såg den senast för inte så himla många år sedan och tycker inte ens att jag kan hålla med filmitch. Värdighet är kanske lite mycket sagt men den håller fortfarande som skräckfilm. Och jag är inte ens hysteriskt förtjust i Clive Barker.
Japp, tyvärr så imponerade inte Hellraiser på mig. Eller skrämde. Den var lite underhållande men inte tillräckligt för godkänt. Kommer jag se några av uppföljarna? Nope.
Tja, kan ju bara fortsätta at hålla fast vid denna ståndpunkt. Och nu har jag alltså sett om den en gång till 🙂
Bevisligen gillar du den!
Jag är lite kluven till ”Hellraiser”. För mig har det nog handlat om vilket humör jag varit på i fråga om hur jag uppfattat den. Jag älskar Christopher Youngs musik och en del effekter är riktigt bra, likaså är mytologin intressant men nej, skrämmande har jag aldrig upplevt den som. Vid senaste omtitten av denna samt de två första uppföljarna tyckte jag dock det var okej underhållning för stunden.
Ok underhållning för stunden kanske, ja. Skrämmande? Nej, som sagt. Musiken tänkte jag faktiskt inte på. Jo, håller med om att mytologin var intressant, man ville veta mer om cenobiterna.
Det får du i uppföljarna 😉
Alrighty then.