Sherlock Holmes: A Game of Shadows
18 januari, 2012 4 kommentarer
Titel: Sherlock Holmes: A Game of Shadows
Regi: Guy Ritchie
År: 2011
IMDb | Filmtipset
Jag gillade Guy Ritchies första film om Sherlock Holmes och Watson. Jag kan inte säga att jag tokgillade den men den var ändå underhållande även om det kändes som den inte hade speciellt mycket med den litterära Sherlock att göra. I uppföljaren får vi stifta bekantskap med professor Moriarty (Jared Harris). Moriarty framstår som en skurk ur en Bondfilm. Han har storslagna planer och vill ta över världen. De som har böckerna i mer färskt minne än jag (Sofia? Filmitch?) får gärna bidra med information kring den litteräre Moriarty och speciellt om han var så maktgalen som det framställs i den här filmen.
Watson, som står inför ett stundande äktenskap, och Holmes dras givetvis in i den utredning som så småningom leder till Moriarty. Eller snarare, det är Holmes som drar in Watson i fallet. Själva utredningen handlar väl egentligen om att ta reda på vem som ligger bakom ett antal bombdåd i olika länder i Europa. Holmes misstänker givetvis direkt Moriarty men man måste ju kunna bevisa det också. Efter ett tag får Watson och Holmes hjälp av den romska sierskan Simza (Noomi Rapace).
Nja, jag tyckte helt klart det här var en sämre filmupplevelse än det var att se ettan. Om jag hade sett tvåan först är det möjligt att jag hade gillat filmen mer. Men nu såg jag tvåan efter ettan och då är det det vi får rätta oss efter.
Guy Ritchie har i princip gjort samma film en gång till. Det blir slentrian helt enkelt. Det finns undantag. Jag återkommer till det. Men överlag så är det inget speciellt, det är underhållning för stunden. Ritchie har använt samma stil när det gäller hur saker berättas rent bildmässigt även om han har lagt till en del twister. Som väntat blir det en slowmotion-fest. Jag vet inte om Ritchie är inspirerad av mästaren Peckinpah, men det verkar så. (Hmm, det där rimmade.)
Ett problem med filmen, i alla fall ett problem som jag har, är att Noomi Rapace känns som om hon är en filmskoleelev som är inkastad bland proffsen och inte riktigt vet hur hon ska ta plats och agera. Det kan vara regissörens fel, det kan vara Noomi som varit osäker, men nånting är fel. Det finns vissa scener när Noomi bara sitter och tittar, nickar och liksom inte är med i händelserna ordentligt. Det känns som om det vore jag själv som satt med som en passiv betraktare av händelserna i filmen. Jag hoppas och tror att Noomi kommer hitta sitt trygga rätta jag i kommande filmer som t ex Prometheus.
Bäst är filmen när Watson och Holmes gnabbas. Det finns även stunder då filmen blir ganska mörk, när Holmes visar lite känslor, blir mänsklig. Det är väldigt korta stunder men de finns där. En skön och naken insats gör Stephen Fry som Sherlocks bror Mycroft. Lite fånigt är att man valt att ha med en del skådisar från första filmen. Det handlar bara om korta cameos så det känns onödigt.
Jo, det där med slentrian och att det fanns undantag. Jag skrev att jag skulle återkomma till det. Undantaget och det som göra att filmen får godkänt är den supercoola slowmotion-orgien som vi får uppleva när Watson, Holmes och Simza flyr från en vapenfabrik i Tyskland. De springer genom en skog, en skog där träden blir brasved eftersom skurkarna tar fram den stora kanonen på sin jakt efter våra hjältar. Det är snyggt filmhantverk helt enkelt och jag kan inte värja mig. Därav det godkända betyget.
3-/5
Vad bra, eftersom jag inte var överdrivet förtjust i ettan behöver jag alltså inte springa benen efter mig för den här.
Och det var ju smickrande att du tror att jag har sådan koll på litteräre Sherlock 😉 Nu var det en herrans massa år sedan jag läste Conan Doyle men vad jag minns var Sherlock aldrig så specifik med Moriartys syfte.
Ok, nu har jag kollat lite snabbt — det är väldigt luddigt. M är ”the Napoleon of Crime” men exakt vad denna brottslighet består i är inte helt klart. Bland offren benämns dock ”the Royal Family of Scandinavia” och Frankrike så M agerar ju uppenbarligen på någon slags global nivå.
Haha, ja, jag tror du har bättre koll än vad jag har i alla fall. 😉
Har också kollat lite och på Wikipedia beskrivs han som en sorts maffialedare och då kanske inte nån superskurk à la Bondskurk. Men hittade också texterna där det står om Frankrike och den ”skandinaviska” kungafamiljen och då åker man ju upp lite i brottsambitionsnivå.
Jag slickar i mig smickret men likt Sofia var det ett tag sedan jag klämde Holmes öden o äventyr. Det stämmer bra i beskrivning att han är något av en maffiledare. Tror det rörde sig om utpressning och rån som specialiteter. han är däremot bara med i en handfull noveller så han är inte direkt en kontinuerlig ärkefiende till Sherlock.
Jag väntar till dvd utgåvan – käbbel har jag nog av på jobbet 😉
Haha, smicker, ja kanske, men ni båda hade ju läst böckerna i alla fall. 😉 Det har iofs jag också (vet inte hur många böcker jag läst, bara att det var evigheter sen). Jo, jag såg också att han bara var med i ett litet antal historier. Han skapades väl för att göra slut på Holmes i The Final Problem. Sen tvingades ju Doyle återuppväcka Holmes och då skrev han tydligen i alla fall en ”prequel” där Moriarty är med.
Mmm, jag tror nog filmens Moriarty är ännu mer maktgalen och med storflygande världsövertagarplaner än i böckerna.