The Yellow Sea


Titel: The Yellow Sea (Hwanghae)
Regi: Na Hong-jin
År: 2010
IMDb
| Filmtipset

Efter debaclet med visningen på festivalen där textfilen spårlöst hade försvunnit för de stackars volontärerna (se nedan om visningen) så har jag nu äntligen sett den sydkoreanska thrillern The Yellow Sea. Bakom filmen ligger Na Hong-jin som gjorde den mörka och våldsamma thriller The Chaser som jag såg i somras.

Filmen handlar om taxichaffisen Ku-nam (Ha Jung-woo med samma nästan efterblivna stil som i The Chaser) som bor i en sorts självstyrande koreansk provins i Kina. Livet ser inte ljust ut för Ku-nam. Han är spelberoende och fortsätter spela trots att han är skyldig mycket pengar. Hans fru har åkt till Seoul för att jobba där men han har inte hört nåt från henne på väldigt länge. Efter att till slut ha blivit skyldig lite för mycket pengar så gör han en deal med den lokale gangsterbossen Myung-ga (Kim Yun-seok, även han från The Chaser). Ku-nam ska åka till Seuol för att mörda en boss inom den sydkoreanska maffian. Förutom den lilla mördaruppgiften tänker Ku-nam även passa på att hitta sin fru. Låter väl som en enkel plan?


Det tar ett tag innan filmen kommer igång. Men den sydkoreanska thriller-känslan där man inte riktigt vet vad som kommer hända, där stämningen är mörk men absurd, där våldet är grafiskt men snyggt, infinner sig snart. Från det att Ku-nam anländer till Seuol är filmen en grymt spännande thriller. Ku-nam hamnar i en situation som blir allt mer desperat. Han lyckas med den ena panikartade flykten efter den andra. Antingen har han polisen efter sig eller så är det gangsters.

Sin vana trogen visar sig inte den koreanska polisen från sin bästa sida. Det är lustigt det där, jag tror inte jag har sett en enda sydkoreanska thriller där polisen har varit med och de inte har gjort bort sig. Jag skulle väldigt gärna vilja fråga en korean (kanske en koreansk regissör på ett Face2Face på nästa års festival) vad det här beror på. En företeelse som faktiskt lös med sin frånvaro var det sedvanliga regnet. Däremot får vi se en del vatten då transporten till och från Seoul sker via båt på Gula havet (därav filmens namn). Och sen tror jag det snöade om jag minns rätt.

Jag rekommenderar The Yellow Sea. Det är en mörk (mörkare än jag trodde) och våldsam thriller med skön sydkoreansk känsla. Actionscenerna håller världsklass som vanligt.

4-/5

Efter att ha sett bilden ovan med en springande Ku-nam kom jag att tänka på repliken ”run, Forrest, run!” från en välkänd film som jag hittade en bild ifrån. Det finns säkert hundratals liknande bilder från alla möjliga filmer men va fan, dessa båda bilder hamnar i Lika som bär-kategorin.


Om visningen
: Efter en arbetsdag som markerade slutet på en ganska stressig period — vi fick till slut till en release av vår mjukvara (nej, jag jobbar inte på Voddler ;)) — så var jag i helt rätt stämning för att se en lång sydkoreansk och välgjord (förhoppningsvis) thriller. Jag såg fram emot filmen eftersom regissörens förra film The Chaser var helt ok om än ingen höjdare. Visningen ägde rum på Bio Rio vilket gjorde mig lite orolig då deras biofåtöljer är ganska obekväma åtminstone om det är en lång visning. Efter lite energiintag kom jag in i salongen i ganska god tid och tog en plats hyfsat lång fram. Det var gott om plats och blev aldrig mer än till en tredjedel fullt kanske.

Innan filmen drog igång kom det som vanligt fram en volontär som hälsade välkommen och presenterade filmen. Hon nämnde även att nästa film skulle börja direkt efter The Yellow Sea, det var tajt med tid, och därför skulle vi ta nödutgången ut efter filmen istället för den vanliga utgången. Detta för att underlätta insläppet till nästa visning. Hon skulle efter filmen stå och markera hur vi skulle gå. Jaha, det var ju bra att de tänker på sånt innan filmen tänkte jag.

Filmen rullade igång, först med hel radda med produktionsbolag som varit med och bidragit med kosing, det tog aldrig slut. Det brukar vara så när det handlar om asiatiska filmer som släpps internationellt, då ska både de asiatiska bolagen och de amerikanska (oftast) presenteras. Sen kom de egentliga förtexterna och lite melankolisk musik. Efter nån minut kom en koreansk berättarröst samtidigt som vi ser bilder på några mahjongspelande koreaner varav en är berättarrösten förstår man snart. Vad som emellertid saknas är TEXTNINGEN. Kanske den kommer snart tänker de flesta i salongen… men efter ytterligare nån minut står det klart: Det saknas textning i denna sydkoreanska film där alla pratar koreanska eller kinesiska.

Nån springer ut för att göra personalen uppmärksam på detta faktum. Den första volontären säger bara ”sorry, jag kan inget om tekniken”. En mer teknisk kunnig person letas upp och efter ett tag stoppas filmen och det meddelas att det inte finns nån text. Om man är missnöjd (nähä, varför det?!) så får man vouchers på två valfria filmer under festivalen. De flesta lämnar salongen och får sina vouchers. Många tycker dock inte att det räcker med vouchers för andra filmer utan de vill ha pengarna tillbaka. Jag kan förstå dem, man har ju liksom ett färdigt schema och egentligen inte tid att se några andra filmer. Just ikväll har man väl i och för sig tid men är man inställd på en viss film så…

När jag står i kön för att få mina vouchers så hör jag en snubbe i personalen som pratar i telefon. Han frågar den som är på andra sidan luren om filmen faktiskt ska ha engelsk textning och får beskedet att: jo, det ska den ha. Aha, de kanske försöker hitta den där textfilen nånstans tänker jag. På Bio Rio är det digital projektor som gäller och texten finns i form av en fil på en dator som man ska koppla till filmen. Jag antar att det fungerar på ungefär samma sätt som när man kopplar t ex en SRT-fil till en AVI-fil när man använder en mediespelare som VLC.

Jag går tillbaka in i salongen tillsammans med en grupp andra. Där inne startar filmen om ett antal gånger, spolas tillbaka, startar igen, men aldrig dyker det upp nån engelsk text. Efter en halvtimme ger personalen upp och meddelar att det inte kommer bli nån visning av The Yellow Sea. Gahahaha. Det var bara att bryta ihop och komma igen. Personalen påminde om att filmen skulle visas dagen efter också och då kunde man ju gå. Jag frågade ”jaha, den visas imorgon igen, men kommer det vara med eller utan text då, haha?!”. Det kunde de inte svara på. Jag beslutade mig för att inte chansa, det får bli att se den på annat sätt helt enkelt.

Det roligaste med det hela den här episoden var nog att när det meddelades att det inte skulle bli nån visning så kom det fram en koreansk tjej och frågade personalen ”men kan ni inte köra filmen ändå, utan textning, jag kan ju koreanska!!!”. Hon fick svaret att ”nej, nu kan vi inte köra visningen eftersom den krockar med nästa film”.

Bara på Stockholm Filmfestival. 😀

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

16 Responses to The Yellow Sea

  1. Ojojoj, snacka om totalmiss! Vilken osis alltså. Inte helt oväntat att det skulle hända dock. Som tur är har jag med flit valt bort alla visningar på Bio Rio.

    Synd att du gick miste om en bra film, men du får helt enkelt ta igen det på annat sätt. Värre är ju som du var inne på att du var upplagd för att se just den filmen vid den tidpunkten.

    Jag har också något intressant att berätta om kvällens visning av A Dangerous Method. Men den har både en mörk och ljus sida till skillnad mot det du fick gå igenom.

    • Jojjenito says:

      Japp, det var en totalmiss, det är inget att snacka om. Men jag var av nån anledningen ändå på ganska bra humör. Jag skämtade med personalen och försökte komma med tips istället för att vara negativ. Men synd att jag inte fick se filmen när jag var på precis rätt humör.

      Ska hoppa över och läsa om vad som hände på ”din” visning.

  2. Fiffi says:

    Vilken grej!! Jag antar att det är en typ av miss som är svår att undvika om man ser många filmer på festivalen men jag väntar ännu på min första fadäs 😉

    • Jojjenito says:

      Ja, eller hur, vilken grej!

      I år har jag inte sett så många filmer men jag har ju däremot varit en trogen besökare genom åren. Jag tror faktiskt det här är första gången som en visning helt har blivit inställd. Det enda jag kan påminna mig om är att det varit fullt och man fått vända i dörren eller att filmrullen på remaken av Solaris brändes sönder och det blev en halvtimmes uppehåll när man tejpade.

  3. Shit vad tråkigt. Ser fram emot recensionen och att läsa mer om filmen. 🙂

    • Jojjenito says:

      Ja, det var lite tråkigt då jag verkligen var upplagt för att se just den filmen. Lite kul är att jag fick tillgång till filmen samma kväll och tänkte att jag skulle se den direkt men… jag somnade efter ca 25 minuter. Jag var helt enkelt inte i form.

      Jag återkommer när jag sett och skrivit om filmen.

  4. Sofia says:

    Trist, har man väl ”ställt in sig” är det ju inte bara att byta spår i språnget. Påminner mig om en gång på Umeå FF när en kinesisk film kom med norsk eller dansk text. Det gick ju ändå hyfsat men det kändes som att man missade en jäkla massa mellan tal och text för i publiken satt ett antal kineser som skrattade mycket mer än övriga publiken…

    • Sofia: Det är klart att norsk/dansk text gör det väldigt mycket svårare. Men samtidigt tror jag att om man förstår det talade språket är det skämt och uttryck som man kan skratta åt men som de som inte förstår språket givetvis inte kan förstå då det blir svårt att översätta i textningen.

    • Jojjenito says:

      Ja, det var lite trist. Det blev till att lomma hemåt. Kinesisk film med norsk/dansk text, det påminner mig om när jag såg Polanskis Kniven i vattnet med dansk text. Inte helt klockrent det heller.

  5. Plox says:

    Haha, det är sådana här historier som konstigt nog får mig sugen på festivalen. Lite småcharmigt sådär. Gillar det!

  6. Skönt att du till slut fick se filmen och extra kul att du gillade den. Tråkigt bara att du inte fick uppleva den (nåja) under filmfestivalen.

    Intressant det du säger om den koreanska polisen på film. Jag har också tänkt på detta, och även om det begås så många mord i Sydkorea som det verkar. Den senare frågan ställde jag till en korean för någon månad sen och fick svaret att Sydkorea är ett väldigt säkert land, ingen bär vapen och det är väldigt lite våld, speciellt mord. Så om man ska lita på det så har man helt enkelt dragit på ordentligt med allt våld och mord i koreanska filmer. Men det vore som sagt ytterst intressant att höra en regissör svara på dessa frågor under ett Face2Face.

    Jag har ju också sett The Yellow Sea och gav den samma betyg. Har också för mig att jag tyckte filmen blev bättre när han anländer till Seoul. Dock tycker jag The Chaser fortfarande är bättre, men där vet jag att du inte riktigt håller med mig 🙂

    • Jojjenito says:

      Nej, jag har nog aldrig trott att det skulle begås extra mycket mord i Sydkorea. Som du säger, man gillar att skildra våld och mord i filmer, och sen är det kanske mest såna filmer som når västvärlden också (nu börjar det iofs dyka upp andra typer också). Intressant att din koreanska bekant sa att det snarare var tvärtom när det våld, mord i samhället. Det kan ju vara en förklaring till att polisen (åtminstone i filmer) verkar stå handfallna när det väl händer.

      Mental note: Ställ frågor om detta till sydkoreansk regissör på Face2Face om du får chansen i framtiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: