Trolljegeren
2 maj, 2011 14 kommentarer
Titel: Trolljegeren (Trolljägaren, The Troll Hunter)
Regi: André Øvredal
År: 2010
IMDb | Filmtipset
Trolljegeren är ungefär en norsk District 9, om man byter ut räkaliens mot troll och lägger till några delar konspirationsfilm. Jag tror att jag först fick upp ögonen för filmen hos Voldo. Även Filmitch och Flmr har sett den. Ingen har väl riktigt tokhyllat den även om de flesta precis som jag verkar gilla konceptet och idén.
Början är en ganska lång och flamsig transportsträcka fram till första träffen med trollen. Vi får följa tre universitetsstudenter som gör en dokumentär om vad de tror är en tjuvskytt som dödar björnar. Till slut lyckades de bli kompis med tjuvjägaren och följer honom på natten när han är på jakt efter… inte alls björn… utan TROLL.
Först: Trollen är grymt bra gjorda! Sen har man byggt upp en helt ok och trevlig ramhistoria med norska staten som i alla år har mörklagt trollens existens. Jag gillar att man tar in saker från myter om troll: de bor under broar, tål inte solsken, förvandlas till sten. Här låter man allt ha en naturlig förklaring varför filmen är en sorts blandning av fantasy och sf. Troll är djur som andra men med lite ehum udda fysiska egenskaper.
Huvudskådisarna som gör studenterna är inte bra. Det känns att de försöker få det hela att se ut som att det är ”på riktigt”. Det funkar inte riktigt. Jag gillar inte alla komediinslag, det blir tyvärr för fånigt med de tre studenterna som bara tramsar runt. Well, just kameramannen ser man inte så mycket av av naturliga skäl. Dessutom har jag lite svårt för fejkdokumentärformatet found footage-formatet i sig: Det är på riktigt men ändå inte fast vi ska ändå låtsas att det är på riktigt men det är det ju inte åh hå hå vad roligt. Nepp.
Trolljägaren Hans, spelad av Otto Jespersen, är dock en skön karaktär som inte lägger några fingrar emellan, även fast lösskägget är lite väl tydligt.
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Tackar än en gång för länkning och kan konstatera att här tyckte vi lika. God ide, bra effekter men handlingen var det lite si o så med. Fejkdokumentärer gillar jag dock. kan rekommendera Peter Jacksons Forgotten Silver, en ganska rolig historia 🙂
filmitch: Så lite så, det var ju bl a pga din recension som jag såg filmen. :)Forgotten Silver har jag hört mycket, mest gott, om. Ok, ska försöka se den.
Fast jag tycker det känns som stor skillnad mellan mocumentaries (typ Best in Show, Drop Dead Gorgeous) och recovered footage-filmer. De senare är ju tänkta att vara mer "råa" och förmedla en omedelbarhetskänsla, medan de tidigare mer leker med en genre och dess olika uttryckssätt.
Sofia: Jo, det är nog ganska stor skillnad i hur de olika genrerna ser ut och ter sig. Mockumentaries är ju gjorda som vanliga dokumentärer. Men i grunden så handlar det ändå nånstans om att visa upp fiktiva händelser men att låtsas att det på riktigt.
Absolut, i det är de lika.
Sofia: En skillnad är att en mockumentary/fejkdockumentär är ju tänkt att vara gjord av "duktiga" filmare, professionella kameramän osv medan i found footage så är det ju oftast helt vanliga människor som filmar sin verklighet. I den senare kan genren kan jag därför störa mig på snygga kameravinklar eller klipp (vilket iofs inte är vanligt kanske). Lite som när man läser en roman/korthistoria som bygger på t ex en dagbok eller brev och så är det fullt med smarta formuleringar eller plot-grepp. (Jag vet att jag läst några såna av King t ex.)
Pingback: Trolljägaren (2010) |
”Det är på riktigt men ändå inte fast vi ska ändå låtsas att det är på riktigt men det är det ju inte åh hå hå vad roligt. Nepp.”
Hahaha, tror du ska hålla dig ifrån fejkdokumentärsträsket min gode vän. 😉
Nja, nåt guldkorn ska man väl kunna hitta. Ett guldkorn som kanske gör att jag konverterar. 😉
Catfish?
Ja, nu har både du och Fiffi sett och gillat den så det kanske skulle kunna vara nåt. Jag är öppen för allt, även sånt som jag inte gillar. 😉
Tack för länkning. Effekterna har norrmännen helt klart koll på, sällan har väl eländiga troll sett så ”bra” ut…
Udda ideér är alltid kul att kika på…och jag köpte nog ”doku”-formatet aningens mer…. 🙂
Självklart länkar man, det är ju därför man upptäcker filmer. Håller med, trollen var underbart snyggt fula och eländiga. 😉
Pingback: Trolljegeren (2010) « Rörliga bilder och tryckta ord