The Host
23 september, 2010 14 kommentarer
Titel: The Host (Gwoemul)
Regi: Bong Joon-ho
År: 2006
IMDb | Filmtipset
Den här recensionen kunde först läsas på Filmsnack.se i augusti 2007
Sista insatsen från Astoria-biografen Grand (i Stockholm) var att ha en liten skräcksommar. Kanske inte nåt program som fick mig att springa benen av mig, men jag passade på att se franska Ils och även den här sydkoreanska ”skräckisen”. Skräckisen inom citationstecken pga att The Host är en salig, och typiskt sydkoreansk, blandning av det mesta: skräck (javisst), action, thriller, komedi, familjedrama.
En familj, en far och en lite trög son (spelad av Babyface Song Kang-ho) med dotter, driver ett litet matstånd (där man bl a kan få en sorts torkad, grillad bläckfisk) vid floden Han som rinner genom Seoul. Ett muterat fiskmonster dyker upp, går bärsärk och tar med sig dottern. Resten av familjen, en bågskjutande dotter och en passivaggresiv son hjälper till att leta efter dottern som kanske lever, allt medan myndigheterna försöker förhindra att ett märkligt virus sprider sig.
En film som har det mesta tycker jag (inklusive kritik mot USA:s agerande i Irak). Det är en spretig blandning. Ibland kan det vara problem med filmer som inte känns speciellt fokuserade. The Host kommer dock undan med det. Eller ”kommer undan med det”?. Den är bra, helt enkelt. Man blandar komedi och drama med vild datoranimerad action, och det är bra hela tiden. Ibland stannar liksom filmen upp och tar en helt annan vändning än man räknat med. Hollywood-formeln, om den finns, har inte regissören Bong Joon-ho använt sig av. Det är svart humor blandat med tragedi och action.
På ett sätt är det, mitt i tragedin, en sorts må bra-film. Huvudpersonen, som jag ser Song Kang-hos rollfigur som, är en happy go lucky-snubbe som kommer igen på ett skönt sätt efter motgångar. Ja, jag förstår att det verkar spretigt, men på nåt sätt lyckas man få ihop en spännande, rolig och sorglig film. Precis som när jag såg Old Boy så känns det ibland som om filmmakarna är från en annan planet. Antar att planeten heter Sydkorea. Uppfriskande är det i vilket fall som helst. Jag gillar med andra ord den här filmen som satte färg på mitt gråmulna juli.
4/5
PS. Om man har sett några sydkoreanska filmer så vet man att det brukar regna i dem — och det gör det förstås i The Host också.
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Vi verkar ha ganska identisk uppfattning om den här filmen, liksom Oldboy som också skulle ha fått en 4:a av mig om jag hade recenserat den 😉
Japp, The Host är upplevelse och Old Boy är häftig den med.
Den här var som sagt ingen hit men fasen vet om jag däremot inte skulle smälla dit en femma på Oldboy — den var jäkligt läcker…
Sofia: Japp, Oldboy är verkligen läcker. Helt rätt ord för filmen. Det är som att den utspelas i en verklighet där allt är tillskruvat några extra varv. Kanske dags att se om den, även om jag inte brukar se om filmer.
Tja, jag har inga som helst problem med att se om filmer (kan ligga ett extra nöje i det) men jag måste säga att jag gillade de andra två i "serien" också, ffallt Lady Vengeance. Det var banne mig nästan snyggare rent visuellt än Oldboy
Oldboy står i en klass för sig i serien, tycker jag. "Lady V" var väldigt snygg, ja, men tråkig och aningen seg. Klart godkänd dock. Och den första "Hämnarens resa" fick faktiskt inte godkänt av mig. Tyckte den var för konstig, spretig. Hade nog inte vant mig vid greppet att byta huvudkaraktär mitt i filmen som de gör ibland koreanerna…
Eftersom jag jobbar mot bland annat elever med hörselnedsättningar tyckte jag naturligtvis att just den vinkeln gav Hämnarens resa en extra krydda. Och så var själva historian lite kul. Men naturligtvis inte i klass med de andra två. Och jag håller med — storymässigt är Oldboy klart överlägsen, Lady V hade problem med tempot.
Sofia: Aha, intressant. Där har ju Iñárritus Babel också samma tema i en av sina historier.
Återigen kom vi att börja diskutera funktionsnedsättningar — otippat 🙂 Mitt misstag vid tidigare tittar var ju uppenbart att inte vara tillräckligt van vid sydkoreanska filmer vilket du verkar ha varit i högre utsträckning
Apropå funktionsnedsättningar, har du sett Sound of Metal?
Nope, men jag blev mkt nyfiken när jag förstod att den i stor utsträckning handlade om att hantera en hörselnedsättning
Rekommenderas!
Kommer absolut att hugga den om/när tillfälle ges
👍👂