Fast Color (2018)
30 oktober, 2022 4 kommentarer
Det känns som att det blvit ett litet minitema på sistone på bloggen: små science fiction-rullar, ofta i form av lite udda berättelser om vanliga människor bestitter superkrafter (Freaks och Code 8 är två exempel).
I Fast Color är det Ruth (Gugu Mbatha-Raw) som är på flykt undan folk som vill studera och utnyttja hennes krafter. Världen vi befinner oss i påminner mig om början i Interstellar och även Logan. Det mesta känns hopplöst. Det är torka och katastrofläge på grund av människans hänsynslöshet. Vatten är hårdvaluta.
Ruths krafter är till en början helt okontrollerbara och består i att hon får nån typ av anfall som skapar kraftiga jordbävningar. Hon är en sorts blandning av den senile Professor X i Logan och Storm från de tidiga X-Men-filmerna.
Jag gillar filmen. Den är helt ok. Den är lagom mystisk och jag vill få reda på vad som ska hända. Ett grepp som jag kanske ledsnat en del på är flashbacksekvenserna som återkommer med jämna mellanrum. Nånting viktigt och avgörande för handlingen och huvudpersonen har hänt tidigare men vi får se det enbart i snabba och korta glimtar. Det blir lite krystad mystik istället för mer organisk dito.
Mot slutet blir det aningen för smetigt och pompöst. Det var även lite övertydligt med det värdiga svarta mot det onda vita (ja, förutom den snälle sherfiffen spelad av David David Strathairn). Det blev nästan fånigt med en vit sadistisk tjänsteman mot rena Mother Abagail.
Inte utan att jag blir lite nyfiken — var hittar du alla dessa små sci-fi-filmer?
Eftersom sci-fi är en favoritgenre har jag har gjort det till en vana att för varje år googla på de bästa scf-fi-filmerna, typ ”best science fiction movie 2022”. Då hittar man en hel del. 🙂
Ngn särskild streamingtjänst som är bättre på dem än andra?
Aha, du menar så. Var jag ser dem. Det är blandat. Jag kollar på Playpilot var de finns och de som jag skrivit om på sistone har jag hittat på SF Anytime, Google Play, Viaplay och Netflix.