Ringu (1998)
14 mars, 2018 2 kommentarer
Då var det dags för det japanska originalet Ringu som heter just Ringu eftersom titeln egentligen är Ring men japaner uttalar det med ett extra u på slutet. Så Ringu är alltså den fonetiska återgivningen av det japanska uttalet av det engelska ordet Ring. Texten, som mest är en förklaring till varför jag gillade The Ring mer, skrevs i mars 2003.
I fredags såg jag Ringu… och jag tyckte den var bra men inte lika bra och skrämmande som The Ring. Jag vet inte om det enbart beror på att jag såg The Ring först. The Ring lyckades skapa en väldigt obehaglig stämning från början och man (läs: jag) satt som på nålar. Ringu är visserligen också obehaglig men The Ring var snäppet värre. Till viss del tror jag också att det beror på att Ringu är japansk film. Man måste läsa textremsan hela tiden för att hänga med vilket kanske gör att lite av känslan går förlorad. Att den utspelas i Japan gör också att man kanske fokuserar på att personerna, kulturen, ja, det mesta som är lite annorlunda och inte som man är van vid från amerikansk miljö.
Sen tyckte jag att The Ring rent bildmässigt var snyggt gjord. Miljöerna är vackra och mystiska: ön med fyren, bilfärden sedd från ovan, trädet vid stugan, etc. Filmen på videobandet var i The Ring längre och väldigt obehaglig i sig vilket bidrog till den läskiga stämningen.
Både filmerna är dock sevärda, helt klart, tycker jag (om man nu gillar att bli skrämd alltså).
Såg om denna b/b med remaken och måste säga att jag blev lite besviken. Denna känns mer som en deckare med övernaturliga inslag än ren skräck. Visst är det ruggigt men det läggs mycket tid på att lösa mysteriet.
Mm, originalet har en annan stämning. Remaken skruvade upp spänningen några snäpp. Sen var faktiskt en av de saker som jag gillade med remaken just mysterie/detektiv-delen. Det gjorde att det kändes mer som en filmfilm.