Michael Clayton (2007)
19 juli, 2015 4 kommentarer
Här kommer ytterligare en gammal recension av en film från 2007 som hamnade på min topplista för det året.
Mmm, det här var en film i min smak, helt klart. En parentes är att jag hade tänkt spela in den när den visades på tv men jag missade starten med några minuter. Eftersom jag är tvungen att alltid se hela filmer så fick jag skippa det. Men när ändå filmen var igång så kollade jag lite och höll på att fastna. Det som gjorde det var början och scenen med bilbomben och hästarna. Jag gillade verkligen känslan här. Sen slutade jag alltså titta eftersom jag hade missat ett par minuter i början. Sån är jag, haha. Därefter hittade jag filmen strömmad på cdon.com och då kunde jag se den på riktigt.
Michael Clayton är berättat på ett lite lösryckt sätt där allt inte riktigt hänger ihop i början. Stämningen är dock genomgående tryckt. Alla har problem. Musiken sätter en perfekt melankolisk stämning. Var det George Clooney som spelade huvudrollen? Jag tror aldrig jag har sett honom så, jag ska inte säga bra, men annorlunda, nedstämd, och nästan helt utan sina vanliga manér. Tilda Swinton är en favorit som alltid är bra. Hon har i princip bara en liten biroll här men är riktigt bra. Konspiration, advokater, smutsiga pengar, farliga gifter. Erin Brockovich på valium. Riktigt bra.
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Det är kanske den där lösrycktheten som inte funkade för min del, jag minns inte så mycket från själva filmen bortsett från att den lämnade mig väldigt otillfredsställd (och ja, jag hade sett hel från början till slut 😉 ) Fick liksom inte alls till någon stämning som gav någon utdelning.
Nej, om man inte får stämning så funkar det inte. Du minns inte vad du tyckte om Tilda?
Jo, jag har för mig att jag antingen tyckte hon var det enda som var bra med hela filmen eller också att hon bidrog till att den kändes rätt överdriven 😉 Men gissar mest på alternativ nummer ett.
Då var det nog så, för en dålig Tilda är inte vanligt.