Polytechnique
15 januari, 2012 8 kommentarer
Titel: Polytechnique
Regi: Denis Villeneuve
År: 2009
IMDb | Filmtipset
Alldeles nyss postade jag en recension av kanadensaren Denis Villeneuves film Nawals hemlighet. Den filmen måste vara en av 2010 års bästa filmer. Polytechnique såg jag på Stockholm Filmfestival 2009 och det kan väl passa att posta ett litet kort omdöme av den filmen. Som parentes kan jag nämna att jag själv åker till just Kanada för att jobba där i två veckor om ett tag, och jag ska just till den staden, Montreal, där Polytechnique utspelas. Om ni läser min text så märker ni att jag inte skriver speciellt mycket om handlingen och det kanske är lika bra det. Jag kan väl säga att det handlar om en skolskjutning som ägde rum på en teknisk högskola vid namn Polytechnique.
Polytechnique har ett estetiskt snyggt svartvitt foto som kändes helt rätt. Meningen med att göra den på engelska kan jag förstå men jag hade givetvis föredragit den på franska. Men jag förstår att det är den engelska som åker runt på festivaler. Det är bra skildrat vilken nästan surrealistisk upplevelse det måste vara att hamna i infernot som det måste ha varit på skolan. Mördaren ges egentligen ingen bakgrund. Allt är sparsamt berättat och det finns egentligen ingen handling, utan det är snarare en film byggd på stämningar. Snygg, sorglig, rörande tycker jag filmen är. Jag gillar en film som Elephant en hel del mycket mer. Men jag är snäll i betygsättningen den här gången. Polytechnique kändes nästan som en kortfilm. Jag fullständigt älskar den absoluta slutscenen med en uppochnedvänd kameraåkning i taket i en korridor med lysrör.
4-/5
Om visningen: Det var märkligt tyst i salongen innan visningen. Det kändes som om det var många ensamtittare. Det tog även lång tid efter att reklamen var slut och fram till att filmen satte igång. Detta har jag även märkt tidigare under årets festival. Inga problem annars med varken ljud eller bild eller andra störningar.
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Jag såg ju också denna på SiFF på engelska. Orsaken var att regissören skulle ha Face2Face som jag gärna ville vara med på. Jag hade sett filmen tidigare på franska och gillade den. Så visar det sig att det inte blir något Face2Face, men filmen var nästan lika bra på engelska (men bara nästan).
Filmen kan man säga delas upp i tre delar med tre olika huvudpersoner och synvinklar. Själv gav jag Polytechnique 4/5 och gillade verkligen stämningen och det svartvita fotot.
Synd att det inte blev nån Face2Face. Typiskt Filmfestivalen. 😉 Kan hända att den blir snäppet bättre på franska, framförallt för att det liksom ska vara franska eftersom det var franska man pratade i verkligheten. Då hade man kunnat släppa det där med språket och inte behövt irritera sig på det.
Jag såg ju även den engelska på festivalen och filmerna är exakt likadana, men det känns lite mer krystat när franskkanadensarna pratar engelska med brytning. Det är som om man skulle göra en svensk film där man även filmar allt en gång till och då pratar engelska. Onaturligt, givetvis.
Jamen precis, det blir onaturligt och nåt att störa sig på. Det är ju lite samma diskussion som varit kring The Girl With the Dragon Tattoo. Fast om jag förstått dig rätt så störde du dig inte så mycket på de svenska brytningarna i just den filmen.
Intressant jämförelse. I fallet Polytechnique så har man ju fransktalande skådespelare, och man spelar in filmen både på franska och engelska. Här har man ett val som tittare, och då väljer man så klart franska. I TGWTDT så stör det mig en del, det måste jag erkänna. Jag stör mig inte på uttalet när de ska uttala svenska ord och namn, däremot varför vissa ska prata med brytning.
Den här skulle jag absolut vilja se. Jag tyckte så mycket om Incendies. Frågan är hur. Får undersöka om biblioteket kan tänkas köpa in.
Jessica: Glöm inte att se den på franska om du får tag på den 🙂
Du kör inte Lovefilm? Där finns den i alla fall:
http://www.lovefilm.se/film/Polytechnique/55983/
Och, japp, det är franska versionen som gäller.