Metropolis (2001)


Titel: Metropolis
Regi: Rintaro
År: 2001
IMDb
| Filmtipset

Efter att ha haft den hemma ett tag så var det äntligen läge att spana in denna japanska animeversion av Fritz Langs stumfilmsklassiker Metropolis från 1927. I Langs film är temat klyftan mellan arbetarna under jorden och de rika makthavarna i sina skyskrapor. Här är arbetarna ersatta av robotar kan man väl säga. Dessa får bara vistas i speciellt utsedda zoner, mer eller mindre under jorden, annars blir de ”terminerade”. Samtidigt pågår ett sorts uppror mot makthavarna där en grupp människor vill åstadkomma förändring på saker och ting. Mitt i allt detta skapas en sorts superrobot, Tima, vars uppgift är lite oklar. Beställare är den mäktige Duke Red.

Jag måste säga att jag hade svårt att hänga med på handlingen (har hört att det ska vara lättare på en längre version av filmen). Jag förstod inte riktigt olika personers roller och varför vissa saker hände. Tror t ex att den här upprorsgruppen faktiskt var emot robotar och deras rättigheter, men är inte helt säker. Det hela kändes luddigt. Huvudperson är väl främst pojken Kenichi som efter en brand på robotlabbet får den oskuldsfulla (till en början, muahaha) robotflickan Tima på halsen. De båda blir jagade av Duke Red genom Metropolis, både ovan och under jord.

Hmmm, det fanns en hel del som aldrig sades rätt ut. T ex så verkade det som Duke Reds robot Tima var en kopia av hans döda dotter. Han trodde väl att han skulle kunna få henne tillbaka antar jag. Samtidigt var syftet med Tima, som tror hon är människa, även nåt annat som jag inte riktigt fattade. Även Duke Reds ”elaka” adoptivson Rock (som främst är den som jagar Tima och Kenichi) samt robotprofessorn verkade ha en egen dold agenda. Alla var mer eller mindre besatta av Tima.

Något som stack ut i filmen var musiken. Jag kan bara inte tycka att 20-talsjazzen (?) passade, även om den skapade en ganska annorlunda känsla. Nä, jag störde mig på den nästan hela tiden. Det finns dock ett undantag; jag återkommer till det. Nåt som var riktigt bra var, inte oväntat, den snygga och detaljrika animeringen av den både hypermoderna och slitna framtidsstaden Metropolis. Jag måste ändå säga att jag mer gillar stilen i det jag har sett av Miyazaki (min kommentar: många fler recensioner av Miyazaki och Studio Ghibli är på g på bloggen). Där är ögonen inte riktigt lika stora. Jag gillar även handlingen i dessa filmer bättre. Här var det en märklig blandning av snyggt våld och smålöjlig barnfilm. Nja, passade inte riktigt mig. Då gillar jag t ex Ghost in the Shell, en annan anime med liknande tema, bättre.

Ok, då kommer vi till det som slutligen höjde filmen till ett godkänt betyg och som även var det tillfälle då musiken passade. Kanske inte ska säga för mycket men på Filmtipset skrev nån att det var nu filmen flippade ur och blev sämre. För min del var det tvärtom. Slutet var helt underbart och musiken passade som handen i handsken. Det påminde mig om när jag såg Antonionis Zabriskie Point. Då fattade jag inte heller mycket av handlingen och tyckte filmen var seg. Men även då räddades det hela av ett underbart vackert och explosionsartat slut!

3-/5

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

4 Responses to Metropolis (2001)

  1. Sofia says:

    Jag tyckte riktigt bra om den här och störde mig inte ens särskilt mycket på luddigheten, på något sätt känns det som om den ”hör till” animé. Även musiken tyckte jag funkade väldigt bra till, tolkade det som en liten hommage till originalet.

    http://bilderord.wordpress.com/2010/10/25/metoroporisu-2001/

    • Jojjenito says:

      Haha, ja, men den där musiken, det var ju nästan sån där jobbig swing. 😉 Jo, du har rätt att luddighet på nåt sätt hör till anime. Det finns många anime-filmer som jag gillat som har varit vääääldigt luddiga. T ex Satoshi Kons filmer.

      Hoppar över och läser din recension.

  2. Filmmedia says:

    Nja, den var väl inte så klockrent berättad, men det är väl mera hela världen som är intressant. Me jag tyckte faktiskt om musiken.

    • Jojjenito says:

      Det var inte helt enkelt att följa med i filmen, nej. Men som du säger världen och miljöerna gör filmen sevärd. Musiken? Nej. Fast den funkade i slutet. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: