Film noir-fredag: Double Indemnity

Titel: Double Indemnity (Kvinna utan samvete)
Regi: Billy Wilder
År: 1944
IMDb
| Filmtipset

Film noir-dags igen! Den svenska titeln på den här filmen blev Kvinna utan samvete, vilket kanske är förståeligt då försäkringstermer inte riktigt passar som filmtitlar, i alla fall inte på svenska. Eller Dubbel skadeersättning kanske hade funkat? Här hittas förresten en lista på alla film noirs (film noirer, films noir?) jag tänkt skriva om under de kommande veckorna.

Double Indemnity är en thriller om en försäkringsman (Fred MacMurray) som låter sig dras in i en mordhärva då en klients fru (Barbara Stanwyck) planerar att ta livet av sin man och inkassera försäkringspengarna. Hmm, det är märkligt, egentligen borde jag gilla filmen mer än jag gör — skådisarna briljerar, enradarna haglar, stämningen är hyfsat bra. Jag tror att det är den, nånstans i bakgrunden, käcka Hollywood-stämningen som gör att filmen går mig lite förbi. Eller så är det att jag inte bryr mig det minsta om karaktärerna. Kanske är det just det (ytan!) som är den här film noir-genrens kännetecken, jag vet inte.

Men ok, det är ändå en ganska spännande thriller där situationen blir allt mer svettig för försäkringsmannen. Stanwyck gör sin femme fatale bra och MacMurray är töntig och kaxig samtidigt i sin roll. Men nånstans så blir det ändå aldrig allvar. Jag får vibbar av screwball-komedier med Cary Grant och det skär sig. Kul att se Edward G. Robinson som snabbsnackande chef på försäkringsbolaget. Samtidigt som han är bra så bidrar han till den där käcka stämningen som jag verkar vara allergisk emot. Godkänt blir det ändå.

3/5

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

8 Responses to Film noir-fredag: Double Indemnity

  1. Jojjenito says:

    Henke: Hoppar över och läser!

  2. Henke says:

    Välkommen!

  3. Sofia says:

    Kan det vara så att man inte riktigt blir indragen i denna noir-historier som i alla fall på ytan känns så likartade = huvudpersonen som blir indragen i dåligheter av den fala skönheten? Att det är svårt att komma ifrån känslan av "har man sett en har man sett alla"?http://bilderord.wordpress.com/2011/07/02/the-lady-from-shanghai-1947/

  4. Henke says:

    Sofia: ja kanske, men jag har inte sett så många film noir. Jag trodde att jag skulle älska genren, men det verkar inte så.

  5. Jojjenito says:

    Sofia: Mm, ja, nej, kanske. Om det är bra gjort så är det bra gjort. Vissa av noir-filmerna som jag kommer skriva om gillar jag skarpt, andra är hyfsade, vissa dåliga. Men visst nåt finns det nog i det du skriver.Henke: Jag trodde nog också jag skulle gilla film noir mer. Det som sabbar en del för mig är viss käck 50-talsstämning/stereotyper som förekommer. Fast det är ju liksom stereotyper det handlar om, och gillar man dem så gillar man genren.

  6. Voldo says:

    Skulle också ge den 3/5. Lyckades inte riktigt se storheten i den. Wilder kan bättre tycker jag.

  7. Jojjenito says:

    Voldo: Helt korrekt. Wilder kan bättre. Och han får en chans till i och med Sunset Blvd som det dyker upp en text om om några veckor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: