En hunds testamente (2000)

Under början 2000-talet körde SVT nåt som man kallade för Filmklubben. Jag tror det var på tisdagkvällar och jag spelade in varje film. Man visste aldrig riktigt vad som kunde visas. Ibland körde man teman med olika regissörer t ex. Det var ett bra sätt att se filmer som man annars inte skulle se eller ens få tag i. Ett tema var brasilianska filmer och då såg jag den udda filmen En hunds testamente. Jag ser nu att filmen har fått betyget 8.5/10 på IMDb. Helt galet. Texten skrevs i juli 2005.

Denna brasilianska rulle handlar om två fattiga skojare (den ene smart, den andra en lögnare) som hankar sig fram med hjälp av diverse småjobb. I en liten by jobbar de hos byns bagare, men är inte nöjda med den mat de får. Bagarfamiljens hund, däremot, får rena festmåltiderna. De två snubbarna byter således mat med hunden vilket leder till att hunden dör. Aj då. Detta leder i sin tur till vidare förvecklingar när killarna måste försöka övertyga byns präst om att hunden ska få en riktig begravning. Och sen rullar det vidare…

Oj, oj, det här var en av de märkligaste filmer jag har sett. Början är så dålig att jag knappt förstår vad som pågår. Fotot är bland det jobbigaste jag har upplevt. Det känns som om min granne har filmat och det är gjort med en sån där teknik som bl a förekommer i Gladiator under gladiatorscenerna. Ni vet vad jag menar. Det är så där hackigt på nåt sätt. Det finns säkert ett fint ord för det. Jag har även sett det i några krigsfilmer. Det är bara det att det är så hela filmen. Nästa grej som slog mig var att skådisarna spelade som om de var med i en stumfilm. Ni vet, med så där överdrivna rörelser och ansiktsuttryck. Det är förstås medvetet, förmodligen ska det väl vara kul, men på mig funkar det inte alls. Jag tycker det är helt kasst. Bagarens fru är den värsta karaktären. Riktigt hispig, burlesk och överdrivet jobbig. Hon ska vara rolig hon med, antar jag.

Nä, de första två tredjedelarna av filmen, som är tänkt att vara en komedi, är riktigt dålig. Alla beter sig som fån och spelar på ett överdrivet sätt som skulle passa i en buskis av Stefan & Krister. Den enda ljuspunkten är att det förekommer en ganska rolig kritik av kyrkan och dess dubbelmoral och hyckleri när det gäller pengar. Sen mot slutet av filmen så blir det faktiskt lite bättre och lite mer allvar när <spoiler> (om nu nån mot förmodan nånsin skulle se filmen) en av skojarna och resten av huvudpersonerna dör i en banditattack och kommer till en sorts rättegång inför Djävulen och Jesus som ska avgöra om de kommer till himlen eller helvetet. Här blir det lite spännande och intressant och det räddar filmen från bottenbetyget. Jag gilla ofta filmer där en person har dött och vi får följa honom/henne (hen alt. henom) till himlen eller om han/hon (hen) t ex kommer tillbaka till jordelivet som död, etc.</spoiler>

Ja, som jag skrev inom spoilertaggarna så är det slutet av filmen som räddar den från bottenbetyg, men det finns inget som räddar den från att få en klockren tvåa. Det skulle i såna fall vara den roliga kritiken mot kyrkan som för övrigt även förekom i den andra brasilianska film som SVT visat nyligen, En ny spännande värld. Men, nä, det räcker inte.