10 i topp: Filmer 1985

19851985 var ett svårt år för mig när det gällde att hitta filmer för min lista. År 1985 hade jag ännu inte fått det där riktiga filmintresset. Eller snarare, jag hade nog ett filmintresse men jag gick väldigt sällan på bio och var helt enkelt inte up-to-date. Av de filmer som hamnade på listan så såg jag inte någon när de var aktuella. Alla har setts senare, ibland kanske på tv några år senare och ibland relativt nyligen. Jag har gått väldigt mycket på känsla, som sig bör! Då kör vi. Här kommer The Back to the Future 1985 Top Ten Memorial List. 😉

.

10. After Hours och Into the Night
After HoursInto the Night
Det blir lite återvinning på plats tio. Två härliga filmer (som jag dock inte sett på evigheter) som utspelar sig under en enda crazy natt. Bägge kom dessutom samma år, dvs 1985!

9. Jagged Edge
Jagged Edge
Jag minns en creepy Jeff Bridges och en bra sluttwist innan twistar började bli trötta.

8. Mask
Mask

Gråtfest med Cher. En teen-version av The Elephant Man. Sam Elliot var en cool biker.

7. Pale Rider
Pale Rider
Stencool Clintan som cowboypräst. Visst var han präst?

6. The Emerald Forest
The Emerald Forest
En regnskogsfilm som jag inte sett på evigheter men som jag minns som mystiskt bra. Och så minns jag att Powers Boothe var med. Var det lite naket också?

5. Runaway Train
Runaway Train

Första filmen med Akira Kurosawa-koppling på listan. Den japanska demonregissören skrev manus men lyckades aldrig filma den själv. Minns filmen som kall, snöig, rå och metallisk. Slutet relativt episkt.

4. To Live and Die in L.A.
To Live and Die in L.A.

Slick film som man skulle kunna tro att Michael Mann regisserat. Minns Willem Dafoe som östtyskt (?) slemmo.

3. Ran
Ran

Ett storslaget epos i färg av Akira Kurosawa. Maffiga stridsscener.

2. Gå och se
Gå och se

Om ni inte sett den: spring och se! Jag har aldrig riktigt kommer över denna. Roger Ebert betraktade den som en great movie.

1. Brazil
Brazil
Min klockrena etta som jag njutit av på stor duk på Cinemateket. Terry Gilliams bästa.

.

Några filmer som är värda det så ärofyllda hedersomnämnandet? Ja, Rocky IV och Witness är i alla fall två filmer som hamnade precis utanför listan.

Kolla nu in vilka guldkorn från 1985 som mina filmapanarvänner vaskat fram:

Rörliga bilder och tryckta ord
Fripps filmrevyer
Flmr
Fiffis filmtajm
Movies – Noir
Filmitch
Spel och Film
We Could Watch Movies

Ran


Titel: Ran
Regi: Akira Kurosawa
År: 1985
IMDb
| Filmtipset

Det här blir den sista Kurosawa-rullen som jag skriver om på ett tag. Av de filmer som Rörliga bilder har avhandlat under mars månad (dvs alla Kurosawas filmer!) så känner jag att jag vill kolla in Kagemusha men det får bli senare. Om just Ran tyckte Sofia bra, mycket bra.

Ran bygger på Shakespeares tragedi King Lear och handlar alltså om en härskare som på ålderns höst tänker sig att lämna ifrån sig makten och låta sina tre söner ta över och dela upp riket mellan sig. De två äldsta av sönerna tycker det är en bra idé, medan den yngsta förbannar det hela och blir avvisad av sin far. I efterhand visar det sig att den yngsta sonen kanske hade rätt ändå. Det går nämligen inte riktigt som den gamle härskaren tänkt (eller snarare inte alls!).

Ran påminde en hel del om en tidigare Kurosawa-film, nämligen Blodets tron (1957). Och det kanske inte är så konstigt eftersom även den bygger på ett Shakespeare-stycke (Macbeth). Liksom i den så domineras Ran av avundsjuka, paranoia, maktbegär och intriger. Liksom i den så finns det en intrigerande och väldigt läskig kvinna bakom det som sker. Fotot i Ran är mycket bra och det känns väldigt bra att den är i färg. Samurajerna (och kvinnorna) med sina sina vackra kläder är gjorda för färg. Verkligen bra att Kurosawa fick göra några färgfilmer på slutet (även Dodes’ka-den utnyttjar färgerna bra).

Det vilar en ödesmättad, lite otäck stämning över Ran och man känner på sig att det inte kommer att gå bra. Filmen innehåller också en hel del stora stridsscener med hästar och stora arméer. Bl a en uppmärksammad sekvens när man får se grymheter under en batalj med ett stycke klassisk musik som enda ackompanjemang. Effektfullt.

4/5