Film noir-fredag: The Lady from Shanghai

9 september, 2011 6 kommentarer


Titel: The Lady from Shanghai
Regi: Orson Welles
År: 1947
IMDb | Filmtipset | Movies – Noir

Nej, jag har inte glömt att det är fredag. Så även om det är lite sent så kommer det givetvis en recension av en film noir. Den här gången en film där Orson Welles motvilligt regisserar Orson Welles [sic!]. Welles spelar Michael O’Hara en irländsk sjöman som blir förtrollad av Rita Hayworths blondin Elsa och luras med på en seglats med Elsa, hennes man (Everett Sloan) och mannens affärskollega (Glenn Anders). Givetvis är det nåt lurt och O’Hara vet att han kommer att utnyttjas på ett heller annat sätt. Frågan är bara hur?

The Lady from Shanghai är en mycket märklig film. Bra är det inte. Samtliga skådisar känns som tagna ur Glamour. Replikerna sägs en efter en helt utan koppling till varandra. Orson Welles berättarröst känns larvig. Hans irländska dialekt är inte bra. Historien är tråkig, seg och tråkig. Jag tänker ”jamen kan ni komma till twisten nån gång då. Den där twisten som ska göra filmen spännande”. När den twisten kommer så tänker jag ”jaha, och?”. Jag känner inte att nån av de inblandade känner för filmen. Talande är väl att Orson Welles inte finns listad som regissör under förtexterna.

Historien är luddig och förvirrande tråkig. Vem lurar vem kan vara intressant ibland men här funkar det inte. Klippningen, dialogen, ja det mesta är som taget ur en Stefan och Krister-fars. Rita Hayworth har några bra scener där hon förtrollar. Orson har en kort monolog där han jämför Elsa & Co med hajar som känner blodsmak och äter upp varandra. Förutom det så är det ganska tråkigt.

Filmen har ingen nerv helt enkelt. Film noir brukar åtminstone kunna vara spännande. Eller så är fotot snyggt eller lite udda. Här är det inget som är udda. Halva filmen är man ute på en seglats från New York till San Fransisco via Panamakanalen. Under dessa scener händer i princip inget. Man skulle kunna tänka sig att det byggs upp en stämning och att det sen blir spännande. Men nej. Inget byggs egentligen upp och det blir inte heller speciellt spännande. Hela filmen känns amtörmässig.

Förutom noir-kungen Movies – Noir, som jag väl har retat upp nu ;), så har även Rörliga bilder och tryckta ord tyckt till om The Lady from Shanghai.

2/5

PS. En sak som jag tänkte på när jag såg och framförallt hörde på filmen var hur, speciellt Rita Hayworth, uttalade ord med wh i början som t ex white med ett ganska tydligt väsande h. Jag vet inte, men det känns som om det inte uttalas på det sättet längre. Haha, att jag funderade på sånt här under filmen är väl ett tydligt tecken på att den inte funkade för mig.

Arkiverad under Betyg 2, Film, Film noir, Film noir-fredag, Recension Tagged with , , , , ,