Waltz with Bashir

Titel: Waltz with Bashir (Vals Im Bashir)

Regi: Ari Folman
År: 2008
IMDb | FilmtipsetSofia på Rörliga bilder och tryckta ord skrev en utmärkt recension av Waltz with Bashir och därför kommer här mitt (tyvärr) ganska korta omdöme av filmen som jag såg i mars 2009. Jag gillade filmen men inte riktigt lika mycket som Sofia.

Israelisk animerad dokumentär om regissören Ari Folmans egna (förträngda) minnen av invasionen av Libanon 1982 som han själv var med om som soldat. En återkommande sekvens i filmen är Folmans vision/upplevelse/minne av massakern i flyktinglägrena Sabra och Shatila. För att ta itu med sina upplevelser reser Folman mer än 20 år efter händelserna runt och pratar med gamla soldatvänner, en psykolog och den journalist som var först på plats i flyktinglägrena efter massakern.

Vad vi får se är en gestaltning av hur man som människa upplever och psykologiskt reagerar på den overkliga känslan som det måste vara att delta i ett krig. Man ser kriget som en film som man själv är skådis i. Man ser sig själv från utsidan för att distansera sig. Drömska animationer ger hela filmen en surrealistisk touch. Till slut så kommer verkligheten ändå ikapp, både på riktigt och i filmen. En stark film som lämnar intryck, speciellt slutscenerna där animationernas filter inte längre skyddar. Det som gör att det inte blir mer än en stark trea är kanske att bioformatet inte gav mig nåt extra.

3+/5PS. Jag kan väl nämna att jag faktiskt såg Vals med Bashir på bio på biografen Zita i Stockholm. Om man bor i Stockholm och letar efter lite smalare filmer vid sidan av popcornsutbudet så är Zita ett hett tips. Just nu kan man t ex se den svenska dokumentären The Black Power Mixtape 1967-1975 som skildrar den svarta medborgarrättsrörelsen med hjälp av svenska tv-reportage från den tiden. Det kommer en recension av den här på bloggen ganska snart.

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

2 Responses to Waltz with Bashir

  1. Sofia says:

    Tack för referensen. Bra formulering, det där med "kommer verkligheten ändå ikapp", det är ju precis så det känns. Men jag kan också tänka mig att just den här kanske inte gör någon större skillnad just med bioformatet.Visst är Zita Folkets Bio? Folkets Bio i Umeå gav en hel del, både rått och ruttet… Din dokumentär låter jätteintressant, ska bli kul att läsa en text om den.

  2. Jojjenito says:

    Sofia: Egentligen borde väl betyget inte bli sämre bara för att bioformatet inte gav mer men en liten salong och filmen i sig gjorde att den där biokänslan inte riktigt infann sig.Japp, Zita är Folkets Bio. Jo, det kan nog blandas och ges en del. Beror lite på vad man gillar. Nackdelen med deras filmer brukar vara att de oftast inte är så biomässiga, typ dokumentärer och så. Fast t ex Det vita bandet såg jag där och där gav bion nog lite extra pga att filmens foto var snyggt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: