Film noir-fredag: Out of the Past


Titel: Out of the Past (Skuggor ur det förflutna)
Regi: Jacques Tourneur
År: 1947
IMDb
| Filmtipset | Movies – Noir

Out of the Past såg jag för några år sen och så här i efterhand upptäckte jag att regissören Jacques Tourneur har gjort en annan film som jag såg nyligen och gillade skarpt, Night of the Demon, som kom tio år senare. Hmm, jag får nog ta och kolla upp fler av Tourneurs filmer.

Robert Mitchum spelar hårdingen med gott hjärta som hamnat i onåd hos en gangsterboss (Kirk Douglas). Mitchum gömmer sig i en liten håla där han äger en bensinmack och är kär i snälla Ann. Mitchum har retat upp sin boss efter att inte ha hittat gangsterns förrymda flickvän (Jane Greer), filmens femme fatale, utan istället blivit kär i och rymt med henne. Efter några turer har så Mitchum hamnat i den lilla hålan där han försöker skapa sig ett nytt liv. Men verkligheten och det förflutna kryper sig allt närmare.

Out of the Past kändes som en äkta noir. En hårdkokt historia med en hård (anti)hjälte som mot bättre vetande blir kär i filmens femme fatale. Man vet från början att det inte kommer gå bra. Mitchum är riktigt bra. Hans attityd är bittert humoristisk hur illa än situationen verkar. Ofta fäller han sköna och dräpande kommentarer fulla med självförtroende och självförakt på samma gång. Jane Greer är ungefär så ”femme fatale”-ig man kan bli. Män faller som furor kring henne, haha.

Japp, jag tror faktiskt jag ger filmen en trea med plus i kanten just för att den är så hänsynslös och skoningslös, inte minst mot sina karaktärer. När 40-tal blev 50-tal så var det i mångt och mycket slut med den här typen av film (?). Visst, en viss klämkäckhet finns också i Out of the Past men det drunknar i Mitchums och Greers svarta och cyniska syn på livet. När det gäller Mitchum så har han dock glimten i ögat, även ner nederlaget ser ut att vara nära.

3+/5

Night of the Demon

Titel: Night of the Demon (Curse of the Demon, Demonens förbannelse)
Regi: Jacques Tourneur
År: 1957
IMDb
| Filmtipset

En väldigt stilfull film som jag inte kan låta bli att gilla. Dr Holden (Dana Andrews) anländer till England för att delta i ett seminarium. När han anländer får han reda på att hans kollega Harrington har dött i en olycka. Harrington ledde en utredning med syfte att avslöja att en djävulssekt bara är en bluff. Ledaren för sekten är en viss Dr Karswell. Holden tar över utredningen och träffar dessutom Harringtons brorsdotter (Peggy Cummins) som tror att Harringtons olycka i själva verket inte var någon olycka. Muahaha.

Holden intar givetvis en skeptisk hållning inför Karswell som han tror är en simpel trollkarl. När konstiga saker börja hända börjar han möjligen tro att en simpel trollkarl kanske inte är en helt korrekt beskrivning.

Som jag sa, det här är en väldigt stilfull film. Nu är det ju så att regissören Jacques Tourneur tvingades ta med några scener med en gummi-Godzilla. Nu stör jag mig faktiskt inte allt för mycket på monsterdockan men det är definitivt inte under dessa scener som filmen är som bäst.

Under inledningen kände jag mig lite avvaktande även om filmen hela tiden är snygg. Efter ett tag sögs jag dock in i de härliga engelska miljöerna. Fotot är snyggt och film noir-likt. Musiken är inte alltför överdriven och i vissa sekvenser så är den stilfullt nedtonad och man litar helt på stämning och klippning.

Mina favoritsekvenser i filmen är i princip alla scener med Karswell härligt spelad av Niall MacGinnis. Sen förekommer en typisk och skön seansscen där den skeptiske Holden tvingas delta. Och så hade vi en lång sekvens när Holden går genom skogen till Karswells stora gods i jakt på en bok (eller snarare nyckeln för att kunna översätta texten i en bok). Här är det underbar stämning, och även om jag inte är rädd rädd så är jag mysigt rädd om ni förstår vad jag menar.

Träd i mörker är alltid läskiga. Det vet även David Lynch. Skillnaden med Lynch är det i Twin Peaks inte är mysigt läskigt utan läskigt läskigt.

Vissa detaljer i filmen för tankarna till t ex Ring, just det här med att om man råkat ut för en förbannelse så kan brytas genom att, så att säga, lämnar över den till någon annan.

Tack för tipset till Glorybox (det var där jag först fick upp ögonen för filmen). Även Trash is king!, Filmitch och Rörliga bilder och tryckta ord har sett Night of the Demon som i amerikansk klippning kallas Curse of the Demon och på svenska går under namnet Demonens förbannelse.

4-/5