Shine
17 december, 2011 8 kommentarer
Titel: Shine
Regi: Scott Hicks
År: 1996
IMDb | Filmtipset
Hmm, jag insåg idag att det var fredag igår och att jag fullständigt glömde bort att det skulle ha kommit en recension av en film noir. Istället blev det ett inlägg om Kristian Petris film Detaljer. Nåväl, jag får helt enkelt kompensera med två noir-rullar nästa fredag (dan för dopparedan). Nu kommer dock ett gammalt omdöme om den första film jag såg med Geoffrey Rush, pianopsykdramat Shine.
Det här filmen i regi av Scott Hicks (Hearts in Atlantis) kändes som en typisk Oscarsvinnar-film och mycket riktigt vann Geoffrey Rush en Oscar för sin roll som den australiensiske pianisten David Helfgott som får psykiska problem. David växer upp i Australien med en far som inte kan glömma att hans egen familj dödades av nazisterna under 2:a världskriget. David är ett pianogeni och lärs upp och uppmuntras visserligen av sin far men samtidigt får han stryck och måste till varje pris vinna alla musiktävlingar han ställer upp i. När David får chansen att åka till USA för att utbildas ytterligare vägrar hans far honom detta. När David är gammal nog åker han ändå till slut till London för att gå på musikcollege. Efter detta har David inte kontakt med sin far något mer.
Den bästa scenen i den här filmen tyckte jag var när David i London spelar sig genomsvettig med den svåra och jobbiga Rachmaninoffs 3:a, får stående ovationer och samtidigt kollapsar av psykisk utmattning. David åker tillbaka till Australien och tas in på psykisk klinik där han spenderar närmare 10 år.
Jag vet inte, jag imponerades inte så himla mycket av den här filmen. Jag tyckte det fanns en del lite ”smöriga” element. T ex när David som gammal hoppar hage på trottoaren precis som i en scen tidigt i filmen, eller när han i sin comeback (ja, den kommer förstås!) placerar sina glasögon på pianot precis som i en scen från hans ungdomstid. Sen tyckte jag pappan kändes lite som en stereotyp. Annars är det välspelat, bra musik och lite gripande. Jag tyckte också att Noah Taylor som spelade David som ungdom var minst lika bra som Geoffrey Rush.
3/5
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
…och jag som såg fram emot film-noiren. Men jag tar två nästa fredag istället 😀
Ja, jag fick hjärnsläpp och missade att det var fredag. Att jag missade är förmodligen kopplat till att jag på senaste tiden skrivit inlägg som sen publiceras dagen efter… plus att vi hade julfest på jobbet på fredagen. 😉
Jag håller helt med, gillade Noah Taylor och till viss del Geoffrey Rush men alldeles för tillrättalagd.
Ja, visst kändes det så. Noah Taylor gör en bra insats medan Geoffrey Rush gör en Oscarsvinnande insats. Det är inte alltid självklart vilken som är bäst (i mina ögon).
Den här har ständigt legat på att se listan men men …. allt hinner man inte med. Jag tror jag skulle ha större behållning av ngn av dina vanliga fredagsfilmer som troligtvis skulle kännas fräschare i mina ögon trots att de har fler år på nacken.
Ja, det är väl ingen katastrof att missa den här filmen. Den är inte dålig men går att missa. Fredagsfilmen blev faktiskt Detaljer förra veckan… och den vet vi ju vad du tyckte om. Men visst en trevlig film noir skulle jag nog tycka var roligare än Shine. Shine-recensionen publicerades efter midnatt så det blev faktiskt lördagsfilmen. 😉
Vad jag kom ihåg gillade jag Rush prestation, men i övrigt tyckte jag också den var alldeles för tillrättalagd. Dessutom läste jag på lite kring filmens bakgrundshistoria och dess huvudkaraktärer och den gav mig en besk eftersmak. Tydligen styrde sambon upp det till viss del så att David Helfgott skulle fortsätta i sitt speciella tillstånd. Vet inte riktigt vad jag tror tro är sant eller inte.
Dessutom påstår vissa så kallade musikkännare att Helfgott egentligen inte är en sådan pass skicklig pianist som filmen vill påvisa. Det ska återigen vara hans speciella psykiska tillstånd som ska göra honom speciell. Men oavsett om detta har filmen inte åldrats särskilt väl med tanke på samtida filmer från 1996.
Ja, jag håller med, den känns tillrättalagd eller ”smörig” som jag uttryckte det. Ah, tack för bakgrundsinformationen angående sambon. Om det är sant låter det förskräckligt. Det kan nog vara som du säger också angående Helfgotts eventuella skicklighet.