Titel: Undersökning av en medborgare höjd över alla misstankar

Regi: Elio Petri

År: 1970

IMDb | Filmtipset

Det första som slog mig i den här filmen var faktiskt musiken av Morricone. Den var ganska annorlunda, lite fånig nästan (påminde lite om nutida Michael Nymans naiva verk kanske). Initialt tyckte jag inte om den alls men efter ett tag så hade jag accepterat den och den passade ganska bra in i filmens märkliga handling. Just ja, handlingen var det. Jo, Gian Maria Volonté spelar en polischef som mördar sin älskarinna eftersom han på nåt sjukt sätt vill visa att han står över lagen.

Nåt jag aldrig kan förstå är varför italienarna envisas med att spela in ljudet separat, och dubba det i efterhand. Helt obegripligt. Sånt sänker betyget, det är ofrånkomligt. Historien i sig är ganska intressant. Efter ett tag inser jag att det är en satir. Bitvis var det även vad jag tolkade som surrealistiska inslag. Satir är nog en genre jag har svårt för (förutom i Lindsay Andersons O Lucky Man!).Den här rullen blir aldrig spännande som jag ibland känner att det behöver vara för att jag ska gilla en film fullt ut. Här är berättandet konstigt, helt utan nerv. Efter ett tag ville jag bara att filmen skulle ta slut. Scenerna med älskarinnan, som vi får se i form av återblickar, var bara jobbiga. Volonté var dock bra som galen polischef med oklanderlig klädstil och frisyr.