Biografen Fontänen i Vällingby

Mina två närmsta biografer ligger på exakt samma avstånd (4 km) från min lägenhet. Den ena är Filmstaden Råsunda och där har jag varit ett antal gånger. Den andra är Fontänen eller Filmstaden Vällingby som SF envisas med att kalla den. Där har jag aldrig varit – fram tills i kväll alltså. Fontänen är en underbar, visade det sig, funkisbiograf från 50-talet som byggdes samtidigt som att stadsdelen Vällingby växte fram.

Varför har jag aldrig varit där tidigare? Ja, kanske det beror på att den ligger utåt på tunnelbanelinjen och att det faller sig mer naturligt att åka in mot stan när man ska gå på bio. Råsunda och Kista är också biografer som ligger utanför stan men de ligger bra till geografiskt med tanke på jag passerar där på väg hem från jobbet. Well, Kista har hamnat på svarta listan efter det värsta biobesöket i mitt liv.

Nu har jag faktiskt under åren gjort en liten ansträngning att ta mig till biografer som jag aldrig besökt tidigare som t ex den i Sickla (som ju ligger på helt fel sida stan för mig). Vissa besöker jag troligen inte igen pga av både läge och miljö (Heron City, jag pratar om dig). På Stockholm Filmfestival ett år så bar det av till Reflexen i Kärrtorp som hade en fin och mysig foajé men även olidligt jobbiga säten i salongen som gav en träsmak utan dess like.

Nu har jag alltså äntligen besökt min närmsta biograf Fontänen i Vällingby. Att det blev av är en slump snarare än ett medvetet val. Jag skulle egentligen se Nocturnal Animals redan i torsdags men clownerna på SF visade återigen att de är… ja, inkompetenta clowner, så det blev ingen visning då. I utbyte fick jag pengarna tillbaka och en fribiljett som jag utnyttjade till en visning av filmen ikväll istället, och platsen för visningen var alltså Fontänen i Vällingby.

MEN: Inget ont som har nåt gott med sig. Fontänen visade sig nämligen vara en underbar liten biograf. Jag älskade neonskylten, inredningsdetaljerna och den labyrintiska stilen på utrymmena inuti med gångar, trappor, vinklar och vrår. Före och efter visningen tog jag några bilder och nedan är ett litet urval.

Hela storyn om torsdagens debacle kommer senare på bloggen. Recension av Nocturnal Animals kommer också senare (kanske blir det i samma inlägg) men en liten teaser är… damn, vilken film! Ingen ny bloggheader dock.