Jojjenito – om film…

Hem | Sidor | Arkiv

Flickan från tredje raden

6 augusti, 2012 06:30

Titel: Flickan från tredje raden
Regi: Hasse Ekman
År: 1949
IMDb | Filmtipset

Flickan från tredje raden är en tokcharmig film skriven och regisserad av Hasse Ekman. Filmen har ett finurligt manus och är en tidig svensk Magnolia, Short Cuts eller Crash. Alltså en film där en mängd människoöden flätas samman till en slumpväv. Ekmans film är dock mer lättsam än sina amerikanska efterföljare. Det som binder samman människorna i filmen är en ring, en ring som går från person till person och på ett eller annat sätt påverkar personens liv.

Eva Henning spelar rollen som flickan (eller ängeln?) från tredje raden som visar sig för teaterskådespelaren Sture (Hasse Ekman) för att få honom att inse att livet, det är inte så illa ställt med det trots allt som han tycker går emot honom. Jag gillar verkligen Eva Henning, som även var mycket bra i Ekmans Banketten. Resten av skådespelarensemblen är inte sämre. Förutom Henning och Ekman ser vi bl a Sigge Fürst, Sven Lindberg och Gunnar Björnstrand.

Mest intressanta av de personer som vi får träffa tycker jag det skuldsatta paret Antonsson är, där Dagmar Antonsson spelas av Barbro Hiort af Ornäs (som vi känner igen som Stig-Helmer Olssons mamma!). Här har Ekman även fått till en Hitchcock-liknande spänning under en sekvens som involverar ett roulettespel.

Notera cigaretten

Filmen har alltså ett smart manus som påminner lite, eller kanske inte så lite faktiskt, om It’s a Wonderful Life av Frank Capra. I en dokumentär som jag sett om Ekman berättar han att han som ung under en längre tid bodde i Hollywood och där inspirerades av det han såg på bio. När han sen började göra film i Sverige så använde han dessa erfarenheter, och det märks. Han var före sin tid, åtminstone i Sverige.

När jag såg den här filmen så funderade jag på varför den hette Flickan från tredje raden. Tredje raden?! Hmm, hon står ju högt uppe på en balkongplats och inte på tredje raden, tänkte jag. Några veckor efter titten så var jag på Dramaten och såg Ingmar Bergmans Fanny och Alexander och vi hade platser på… ja, ni gissade rätt, tredje raden. Då insåg jag att rader på teatern inte har samma betydelse som på bio. På teatern finns först parketten och sen första, andra och tredje raden. På Dramaten och alla gamla teatrar så är salongen nästan som en på högkant stående cylinder. I botten finns parketten och den tredje raden är den högst belägna balkongen. Alltid lär man sig nåt nytt.

3+/5

Spread the word:

Publicerat av: Jojjenito

Kategorier: Betyg 3, Drama, Film, Recension, Svensk film

Etiketter: , , , , , , , , ,

5 svar to “Flickan från tredje raden”

  1. Kul att du skrev om denna! Ger den samma betyg och håller med om i princip allt. Det skuldsatta paret var min favoritsekvens också. Nu väntar jag bara på en recension av Flicka och hyacinter. 😉

    By svartnoir on 6 augusti, 2012 kl. 21:11

    1. Recension av Flicka och hyacinter kommer men först en text om en annan Hasse Ekman-film faktiskt! 🙂

      By Jojjenito on 7 augusti, 2012 kl. 23:07

  2. Underbar film som faktiskt fick sig en fyra av mig. Eva Henning är ljuvlig.

    Hehe, jag visste det där med vad teaterns tredje raden betyder. Glömde skriva en notis om det i min revy, men du utredde det ju noggrant här. 🙂

    Japp, jag noterar cigaretten.

    Förresten, jag tror att jag satsar på sjuan på rouletten! 😉

    By Henke on 8 januari, 2016 kl. 15:04

    1. Eva Henning är ljuvlig, ja. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit det i mina texter, men typ två gånger per recension. 🙂

      Dubbelnolla! Eller vad blev det, jag minns inte?

      By Jojjenito on 9 januari, 2016 kl. 18:22

  3. […] har jag med mig två filmspanare som tyckt till: Jojjenito och Fripps […]

    By Måndags-Ekman: Flickan från tredje raden: Historien om en ring (1949) | Rörliga bilder och tryckta ord on 25 mars, 2019 kl. 05:01

Lämna ett svar

Mobile Site | Full Site

Get a free blog at WordPress.com Theme: WordPress Mobile Edition by Alex King.